Öppna huvudmenyn

Liv och verkRedigera

Kellmans bakgrund och utbildning är delvis höljda i dunkel. Hans biograf Lars Johan Ekelöf gissar att han fick en byggteknisk utbildning vid Tekniska Elementarskolan i Borås innan han bosatte sig i Skövde 1880 och titulerade sig ingenjör.[2] Han gjorde sig där ett namn som arkitekt under decenniet som följde. 1891 flyttade han till Borås, där han stannade fram till sin död. Hans verk omfattar prov på ett flertal olika arkitekturstilar, vilka alla förekom under hans aktiva tid.[3]

ByggnadsminnenRedigera

Fem av Lars Kellmans byggnader är klassade som byggnadsminnen och skyddas enligt kulturmiljölagen av Riksantikvarieämbetet.

ByggnaderRedigera

BoråsRedigera

  • Slottet (1886), Åsbogatan-Sparregatan
  • Sparbanken (1893), Allégatan-Åsbogatan
  • Borås Spinneris fabrik (1893), Kyrkängsgatan 8, SEBs kontor sedan 2009
  • Borås Elektricitetsverk (1894), Västerlånggatan 10, numera huvudkontor för Borås Energi och Miljö AB
  • Gustav Adolfskolan (1894), Stora Brogatan-Sturegatan
  • Alphyddan (1895), Sven Eriksonsgatan
  • Åkerlunds villa (1896-97), riven, Druvefors
  • Skolgatan 26 (1897)
  • Borås Teater (1899; förlängning och tillbyggnad av den ursprungliga byggnaden från 1873), riven, Stadsparken
  • Borås högre allmänna läroverk (1901-02), nuvarande Bäckängsgymnasiet
  • Ramnalid (1903)
  • Borås Tidning (1903), Yxhammarsgatan 2, numera bostadshus
  • Norrbyskolan (1905)
  • von Ahnska (1907), Österlånggatan-Skolgatan
  • Hushållningssällskapets hus (1914), Allégatan
  • Borås Wäfveri AB (1914)
  • Röda Kvarn (1914)

BilderRedigera

SverigeRedigera

BilderRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Ekelöf, Lars Johan (2009). ”Lars Kellman: arkitekt (1857-1924)”. Billingsbygden 2008(35),: sid. 17-27 : ill.. 0280-3860. ISSN 0280-3860.  Libris 11371792
  • Karlson, Bo E. (2007). ”Lars Kellman (1857-1924): arkitekt i Borås”. Småländska kulturbilder 2007,: sid. 42-45 : ill.. 0347-917X. ISSN 0347-917X.  Libris 10662179

ReferenserRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ KulturNav (se Källor ) använder sig av 1 januari då födelsedatum är okänt.
  2. ^ Lars Johan Ekelöf (2008)
  3. ^ Häggström m. fl.: Historien om Borås stadsbebyggelse (2004), sid. 259
  4. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
  5. ^ Hällekis-Kuriren 2012-05-28 hallekis.com
  6. ^ Mariestads stationshus blir byggnadsminne Hällekis-Kuriren. Webbtidning för Kinnekullebygden
  7. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation: Mariestads stationshus
  8. ^ Karlstads kommuns kulturhistoriska inventering, 2011
  9. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  10. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  11. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  12. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  13. ^ Mariestads stadsbyggnadskontor - Detaljplan för biblioteksparken (2002) Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  15. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Externa länkarRedigera