Öppna huvudmenyn

Mellerud

tätort i Dalsland och centralort i Melleruds kommun
För andra betydelser, se Mellerud (olika betydelser).

Mellerud är en tätort i Dalsland samt centralort i Melleruds kommun i Västra Götalands län.

Mellerud
Tätort
Centralort
Tingshuset i Mellerud
Tingshuset i Mellerud
Land Sverige Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Melleruds kommun
Distrikt Holms distrikt
Koordinater 58°42′2″N 12°27′31″Ö / 58.70056°N 12.45861°Ö / 58.70056; 12.45861
Area
 - tätort 321 hektar (2018)[3]
 - kommun 944,47 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 3 936 (2018)[3]
 - kommun 9 382 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,262 inv./hektar
 - kommun 10 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T4952[4]
GeoNames 2692049
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Mellerud
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Mellerud, 37 kilometer norr om Vänersborg, har en befolkning på 3 797 (2015). Mellerud ligger på järnvägen Norge/Vänerbanan (Göteborg-Kil-Karlstad), och vid E45 och länsväg 166. Orten fungerar som serviceort för kommunen och delar av angränsande kommuner. Mellerud har under de senaste decennierna blivit allt mer av en sommarort och är tillfällig bostad för turister främst från Tyskland, Sverige, Norge och Nederländerna.[källa behövs]

HistoriaRedigera

Administrativa tillhörigheterRedigera

Mellerud är belägen i Holms socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Holms landskommun. 1908 utbröts ur landskommunen Melleruds köping som sedan 1921 och 1952 utökades med resterna av Holms landskommun, varefter samhällets omfattning bara var en mindre del av köpingskommunens. 1969 skedde ytterligare utökningar innan köpingskommunen 1971 uppgick i Melleruds kommun med Mellerud som centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Holms församling.[6]

Orten ingick till 1910 i Nordals tingslag, därefter till 1948 i Nordals och Sundals tingslag och därefter till 1971 i Nordals, Sundals och Valbo tingslag. Sedan 1971 ingår Mellerud i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[7]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Mellerud 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 833
1965
  
3 119
1970
  
3 368
1975
  
3 579
1980
  
3 788
1990
  
3 990 304
1995
  
4 063 305
2000
  
3 832 309
2005
  
3 796 310
2010
  
3 750 310
2015
  
3 797 319

ByggnaderRedigera

Tingshuset i jugendstil restes 1909 enligt arkitekten Lars Kellmans ritningar för Nordals och Sundals tingslag.[9] I Tingshuset hålls kommunfullmäktiges möten. De två övre våningarna är hemvist för Melleruds Museum, med en stor släktforskningsavdelning.

I Mellerud finns en K-märkt biograf, Centrumsalongen, som drivs av Melleruds IF. År 2002 invigdes Kulturbruket på Dal, som bland annat innehåller en konsert- och teaterlokal som drivs av kommunen.

NäringslivRedigera

AB Melleruds Skoindustri tillverkade trätofflor mellan 1909 och 1975, då företaget lades ned.[10] Verksamheten startades 1909 under namnet E R Anderssons Trätoffelfabrik. Man verkade först i förhyrda lokaler men lät 1918 uppföra egna fabrikslokaler i kvarteret Järven. 1960 uppfördes nya fabrikslokaler och de gamla revs 1971. Strax efter andra världskriget hade företaget en lågkonjunktur, men fick därefter ett uppsving. 1947 övertog Cajser Westling ledningen av fabriken och i samband med detta ändrades företagsnamnet till AB Melleruds Skoindustri. i början av 1970-talet hade man ett 50-tal anställda.[11] Företaget tillverkade uppemot 1 500 par trätofflor per dag med export till Tyskland, Norge och USA, under varumärken som Dalbo Toffeln. Melleruds Skoindustri sponsrade svenska landslagets deltagande i Världsmästerskapet i fotboll 1970 med trätofflor.

Tidigare har det även funnits en pianofabrik på orten.

Den största privata arbetsgivaren i Melleruds kommun är Emballator Mellerud Plast,[10] som tillverkar bl.a. sportflaskor, dunkar och flaskor till läkemedelsindustrin. Andra större privata arbetsgivare är Daloc och Hellbergs dörrar. Mellerud är också ett handelscentrum med bland annat fyra större livsmedelsaffärer och en rad mindre specialbutiker.

En stor del av invånarna i Melleruds kommun pendlar till de närliggande kommunerna för att arbeta.

UtbildningRedigera

I Melleruds kommun finns det sex grundskolor, varav två i centralorten Mellerud, och en gymnasieskola.

EvenemangRedigera

Första helgen i juli varje år äger Kanalyran rum. Den hölls första gången 1968 i samband med Dalslands Kanals hundraårsjubileum. De senaste åren har Kanalyran fått en mer lokal prägel med artister med anknytning till närområdet. Numera är det en tredagarsfest, fredag–söndag, med två dagar kring Torget i Mellerud och en dag i Håverud.[12]

Se ocksåRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 20 november 2013
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  10. ^ [a b] Harrison, Dick (2018). Dalslands historia. Högsäter: Dalsland Explorer. ISBN 9789198475500 . Sida 339.
  11. ^ Dalsländsk industrimiljö – en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden – Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
  12. ^ http://www.kanalyran.se

Externa länkarRedigera