Långnäbbad piplärka

fågelart i familjen ärlor

Långnäbbad piplärka[2] (Anthus similis) är en vida spridd tätting i familjen som förekommer i både Afrika och Asien.[3]

Långnäbbad piplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Long-billed pipit.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljÄrlor
Motacillidae
SläkteAnthus
ArtLångnäbbad piplärka
A. similis
Vetenskapligt namn
§ Anthus similis
AuktorJerdon, 1840
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Långnäbbad piplärka är en rätt stor piplärka med en kroppslängd på 16-17,5 centimeter. Den är lik fältpiplärkan (Anthus campestris), brungrå med nästan otecknad undersida med bara lätt streckat bröst, svagt tecknad ovansida, mörk tygel och ljust ögonbrynsstreck. Långnäbbad piplärka är dock marginellt större samt har både längre stjärt och som namnet avslöjar längre näbb. I dräkten är den gråare och mindre kontrastrik. Den har smalare men längre ögonbrynsstreck, suddigare tecknat bröst och en mer varmbeige ton på buken.[4]

LätenRedigera

Locklätet liknar stenökenlärkans, ett kort "tjupp". Sången som utförs från en klippa eller i fladdrande sångflykt är släpig och fältpiplärkelik men mer varierad.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Långnäbbad piplärka har ett mycket stort utbredningsområde och förekommer både i Afrika söder om Sahara samt i Asien från Israel österut till Burma. Arten delas in i hela 20 underarter med följande utbredning:[3]

Underarten travancoriensis inkluderas ofta i similis.[5] Vissa erkänner även underarten moco i centrala Angola.[5]

Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, med fynd endast från Cypern.[1]

Tidigare behandlades miombopiplärka (A. nyassae) som en underart till långnäbbad piplärka, men urskiljs numera allmänt som egen art. Vidare urskiljer vissa även nicholsonpiplärkan (A. nicholsoni), bestående av de sydafrikanska taxonen palliditinctus, leucocraspedon, nicholsoni, petricolus och primarius.[5]

Typexemplaren av tidigare erkända fågelarten Anthus longicaudatus har visats sig bestå av individer från långnäbbad piplärka och Anthus vaalensis och är därför inte giltig.

SläktestillhörighetRedigera

DNA-studier visar preliminärt att långnäbbad piplärka med släktingarna fältpiplärka, större piplärka och en rad afrikanska arter endast är avlägset släkt med exempelvis ängspiplärka och står faktiskt närmare de afrikanska sporrpiplärkorna i Macronyx.[6] Det innebär att långnäbbad piplärka med flera troligen i framtiden behöver flyttas till ett eget släkte. Än så länge har det inte lett till några förändringar bland ledande taxonomiska auktoriteter.

LevnadssättRedigera

Långnäbbad piplärka hittas på karga sluttningar med kalklippor och låg vegetation,[4] från havsnivå till 2600 meters höjd, i nordöstra Afrika 1300–1800 meter.[7] Den lever av insekter och andra små ryggradslösa djur, men också frön, som den huvudsakligen intar på marken.[7] I en djup skål av gräs på marken lägger honan två till tre ägg som hon själv ruvar i 13-14 dagar.[7] I Israel boparasiteras den ofta av gök (Cuculus canorus).[7]

Status och hotRedigera

Arten har ett mycket stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Den anses vida spridd och lokalt frekvent förekommande i hela utbredningsområdet.[7] I nordöstra Afrika vidgar den troligen sitt utbredningsområde.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Anthus similis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  6. ^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
  7. ^ [a b c d e f] Tyler, S. (2018). Long-billed Pipit (Anthus similis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57774 13 maj 2018).

Externa länkarRedigera