Öppna huvudmenyn

RIFA AB var ett företag som tillverkade elektroniska komponenter, däribland kondensatorer och integrerade kretsar. Företaget bildades år 1942 som Radioindustrins Fabrikaktiebolag (RIFA) av bland andra ASEA för att säkra kondensatorförsörjningen i Sverige under andra världskriget.[1][2]

RIFA AB
TypAktiebolag
HuvudkontorSverige Sverige
NyckelpersonerLars Ramqvist
Historia
Grundat1942
GrundareASEA m.fl.
Uppköpt avEricsson, Finvest Oy
Gick upp iEricsson Components AB, Evox Rifa AB, KEMET Electronics Corp
Upplöst1988
Struktur
ModerbolagEricsson

Ericsson hade inledningsvis inget intresse för företaget eftersom de hade en egen kondensatortillverkare, AB Alpha, som man köpt år 1929 och införlivat med Ericssons egen kondensatortillverkning. Efter kriget ökade dock efterfrågan på Ericssons produkter och brist på kondensatorer uppstod.[2] Den 29 december år 1946 köpte Ericsson 50% av RIFA från de övriga ägarna utom ASEA,[3] och år 1947 köpte Ericsson ut ASEA och blev ensam ägare till företaget.[4] Därefter införlivade Ericsson den tidigare verksamheten i Alpha som en del av RIFA.[2]

År 1962 byggde RIFA en ny fabrik för tillverkning av pappers- och plastfilmskondensatorer i Kalmar.[5] samt en fabrik i Gränna för elektrolytkondensatorer.

År 1967 köpte RIFA Svenska Elektronrör AB, och företaget tillverkade nu förutom kondensatorer även elektronrör och halvledare. Den 1 mars år 1988 såldes kondensatorverksamheten av RIFA till Finvest Oy, som också tog över varumärket RIFA. Denna verksamhet utgjorde då en femtedel av Ericssons omsättning på komponentområdet och omfattade cirka 1400 personer.[6][7] Finvest Oy ägde sedan tidigare kondensatortillverkaren Evox, och slog samman de båda företagen till Evox Rifa AB. Krets- och kiselverksamheten (integrerade kretsar) uppgick den 1 april 1988 i Ericsson Components AB, vilket senare bytte namn till Ericsson Microelectronics AB.[2]

Verksamheten var centrerad runt en fabrik för kondensatorer i Gränna för tillverkning av elektrolytkondensatorer, en fabrik i Kalmar för tillverkning av pappers- och precisionskondensatorer och en fabrik i Kista för utveckling av integrerade kretsar.[1] Behovet av precisionskondensatorer, som var viktiga i Ericssons telefonväxlar för att filtrera olika telefonsamtal från varandra, försvann i och med digitaliseringen. Kondensatortillverkningen var således inte längre någon kärnverksamhet för Ericsson vilket troligen var orsaken till att den avyttrades. EvoxRifa avvecklade fabriken i Kalmar år 2005 som då hade ca 220 anställda. Fabriken i Gränna var nära att avvecklas 2003 då en stor del av tillverkningen flyttades till en fabrik i Weymouth i Storbritannien som tidigare förvärvats från AVX. År 2007 förvärvades hela Evox Rifa-gruppen av KEMET Electronics Corp. [5] I Juni 2019 stängdes även verksamheten i Gränna, då den tillverkning av axiella elektrolytkondensatorer som fanns kvar efter 2003, flyttades till Évora i Portugal. Vid nedläggningen återstod 60 personer.[8]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Larsson, Stig; Sternbeck, Olaf (1980). ”RIFA — a Modern Component Manufacturer”. Ericsson Review (1): sid. 2-7. http://www.ericssonhistory.com/global/Ericsson%20review/Ericsson%20Review.%201980.%20V.57/Ericsson_Review_Vol_57_1980_1.pdf. Läst 12 januari 2013. 
  2. ^ [a b c d] Staunstrup, Pontus. ”From Rifa to Microelectronics”. Ericssonhistory.com. Centrum för näringslivshistoria. http://www.ericssonhistory.com/the-ericsson-files-engelska/Foretaget/From-Rifa-to-Microelectronics/. Läst 12 januari 2013. 
  3. ^ ”Förvaltningsberättelse”. Förvaltnings- och revisionsberättelser för år 1945. Stockholm: Telefonaktiebolaget LM Ericsson. sid. 5. http://www.ericssonhistory.com/global/ericsson%20annual%20reports/Ericsson_arsredovisning_1945.pdf 
  4. ^ ”Förvaltningsberättelse”. Förvaltnings- och revisionsberättelser för år 1946. Stockholm: Telefonaktiebolaget LM Ericsson. sid. 5. http://www.ericssonhistory.com/global/ericsson%20annual%20reports/Ericsson_arsredovisning_1946.pdf 
  5. ^ [a b] Henricsson, Per (29 september 2004). ”Rifa avvecklar Kalmarfabriken”. Elektroniktidningen. http://www.etn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=17731. Läst 20 april 2014. 
  6. ^ ”Komponenter”. Årsredovisning 1987. Stockholm: Telefonaktiebolaget LM Ericsson. sid. 42. http://www.ericssonhistory.com/global/ericsson%20annual%20reports/Ericsson_arsredovisning_1987.pdf 
  7. ^ ”Komponenter”. Årsredovisning 1988. Stockholm: Telefonaktiebolaget LM Ericsson. sid. 41. http://www.ericssonhistory.com/global/ericsson%20annual%20reports/Ericsson_arsredovisning_1988.pdf 
  8. ^ Jonsson, Ing-Marie. ”60 drabbas när Kemet stänger – flyttar all produktion till Portugal”. Jönköpingsposten. https://www.jp.se/article/60-drabbas-nar-kemet-stanger-flyttar-all-produktion-till-portugal/. Läst 2 september 2019.