Wikipedia

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

svensk kunglig akademi
(Omdirigerad från Kungliga Lantbruksakademien)
 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, tidigare Kungliga Lantbruksakademien (Kungliga Svenska Lantbruksakademien) är en svensk akademi grundad den 28 december 1811 av Karl XIII. Akademin har sina lokaler vid Drottninggatan 95, nära Observatorielunden i Stockholm.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Ingången på Drottninggatan 95B
FörkortningKSLA, för ledamöter LSLA (1956-), LLA (-1956)
Bildad28 december, 1811
GrundareKarl XIII
Tidigare namnKungliga Lantbruksakademien (1811-1956)
TypKunglig akademi
Syfte/fokusatt med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
PresesInger Andersson
Ständig sekreterarePeter Normark
Vice presesJan Stenlid
HuvudorganAkademikollegium
Webbplatsksla.se
Fastigheten sedd från foten av Observatoriekullen.
Lantbruksakademins tidigare museum

Byggnaden är Gamla Tekniska högskolan som ursprungligen uppfördes för Teknologiska Institutet (senare Kungliga Tekniska högskolan). Anläggningen ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och stod färdig år 1863.

Historik

redigera

Akademien stod till en början mycket nära kungahuset. Den hade visserligen instiftats av kungen, men bakom tillkomsten låg kronprinsen Karl Johan, som blev akademiens förste ordförande eller preses. Att en furste ägnade sig praktiskt åt lantbrukets förkovran var angeläget för Karl Johan och det hörde också till tidens ideal och jordbruk och lantbruksvetenskapen var på modet.

Europas furstar framställde sig gärna som sitt lands främsta jordbrukare. De grundade mönsterjordbruk och olika utbildningsanstalter på sina slott. De adliga godsägarna följde efter och efterhand även borgerligheten, som vare sig de ägde egendom eller ej engagerade sig i den växande lantbruksvetenskapen. Intresset var så stort att Voltaire i Frankrike kallade det agromani. Men det fanns också en allvarlig och progressiv sida av lantbruksakademien, att utforska naturen och utveckla jordbruket och för detta inrättades Experimentalfältet.

Bakom tillkomsten av Lantbruksakademien och Experimentalfältet låg inte bara kronprinsen. Än mer betydelsefull var Abraham Niclas Edelcrantz. Han var poet, teaterdirektör och uppfinnare, dessutom mönsterjordbrukare på Stora Skuggan på Norra Djurgården. Idén till Experimentalfältet hade han fått utomlands när han besökt olika anläggningar, framförallt i England och Skottland, som föregångsländer på jordbrukets område.

Experimentalfältet blev en institution där ett lönsamt mönsterjordbruk skulle drivas och där nya redskap, växtslag, odlingsmetoder, djurraser och utfodringssätt skulle provas. Rönen skulle spridas genom undervisning, demonstrationer och publikationer och via hushållningssällskapen ute i landsorten. Experimentalfältet kom också att innefatta en framgångsrik plant- och trädskola, trädgårdsundervisning och en med tiden alltmer specialiserad och ambitiös jordbruksvetenskaplig verksamhet med odlings-, utfodrings- och rasförädlingsförsök.

Lantbruksakademien och Experimentalfältet var föregångare till bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). På 1940-talet flyttades jordbruksforskningen härifrån till Lantbrukshögskolan på Ultuna söder om Uppsala. Det dröjde dock till början av 1960-talet innan Experimentalfältets trädgårdsskola flyttades.

År 1956 ändrades namnet till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och idag ligger Stockholms universitet på akademiens gamla område, medan akademien har flyttat till Drottninggatan 95B vid Observatorielunden. Några av byggnaderna som tillhörde den gamla akademien finns fortfarande kvar på universitetsområdet i Frescati, bland annat Bloms hus (efter arkitekten Fredrik Blom), Skära villan och Villa Bellona. Här finns också Lantis, ursprungligen Lantbruksakademiens museum, som numera innehåller en restaurang med samma namn.

Egendomar

redigera

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien förvaltar även Enaforsholm Fjällgård genom stiftelsen A. W. Bergstens donationsfond. Enaforsholm testamenterades till akademien 1937. Donator var grosshandlaren A.W. Bergsten i Stockholm. Verksamheten bedrivs i bolagsform (AB Enaforsholm). Enaforsholm Fjällgård ligger i Åre socken i Jämtland, intill E 14 och Enafors järnvägsstation, cirka 15 km öster om Storlien.

Akademiens andra egendom är Barksätter som ligger vid sjön Bjälken i Östra Vingåkers socken, cirka 3 km väster om Östra Vingåkers kyrka strax utanför Katrineholm i Södermanland. Egendomen donerades till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien år 1983 av fru Mary Francke-Gustafson för att bevaras som ett sammanhållet sörmländskt jord- och skogsbruk.

Ledning

redigera

Akademiens styrelse utgörs av akademikollegium:

  • presidiet, det vill säga preses, vice preses och akademiens sekreterare
  • de tre avdelningsordförandena och de tre vice avdelningsordförandena (Allmänna avdelningen, Jordbruksavdelningen, Skogsavdelningen)

Presidiet

redigera

Presidiet samordnar under akademikollegiet planering och ledning av akademiens verksamhet och svarar för de uppgifter som överlämnas av akademien in pleno eller kollegiet.

Preses och styresman

redigera
  • 1813–1818 Carl Johan (sedermera Carl XIV Johan) – Kronprins Carl Johan inträdde själv som akademiens ständige sekreterare och styresman. I ledningen företräddes kronprinsen av en kansler (vice preses), under vilken akademiens direktör och sekreterare sorterade.
  • 1818–1838 Oscar (sedermera Oscar I)

Kanslers- och presesbefattningarna försvann 1841. År 1908 ändrades ämbetsinnehavarens titel till preses.

Direktörer

redigera

Preses och vice preses

redigera

Akademiens sekreterare

redigera

Se även

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungliga_Skogs-_och_Lantbruksakademien&oldid=55388506”