Mårten Carlsson
Mårten Carlsson, född 10 oktober 1936, är en svensk trädgårdsvetenskaplig forskare och tidigare universitetsrektor.[1]
| Mårten Carlsson | |
| Född | 1936 |
|---|---|
| Utmärkelser | |
| Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala (1983) Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (1987) Académie d'agriculture de France (1990) Hans Majestät Konungens medalj (1991) Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund (1994) Chalmersmedaljen (2005) | |
| Redigera Wikidata | |
Carlsson växte upp i Rammsjöstrand, där föräldrarna Stefan och Anna Carlsson var lantbrukare. Han tog realexamen i Båstad 1953 och studentexemen i Ängelholm 1956. Efter militärtjänstgöring vid det beridna K4 i Umeå påbörjade han utbildning inom det agrara området; Svalöfs Lantbruksskola 1957/58, agronomexamen med ekonomisk inriktning vid Lantbrukshögskolan Ultuna 1962, agr. lic examen 1969 och docent i trädgårdsekonomi 1975. År 1977 erhöll han en personlig professur i trädgårdsodlingens företagsekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hans forskning har fokuserat på företagsledning, implementering, marknadsfrågor och Agricultural Knowledge Systems.
Med undantag för åren 1963–1964, då han var tf lektor i lantbruksekonomi vid dåvarande Alnarpsinstitutet, och 1972–1976, då han var förste innehavare av en nyinrättade professur i ”Gärtnerische Marktlehre” vid TU Hannover (i dag Leibniz Universität Hannover ) har han varit knuten till Lantbrukshögskolan/Sveriges Lantbruksuniversitet. Åren 1982–1994 var han SLU:s rektor. Därefter var han på halvtid rektor för NOVA university - The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University (idag NOVA University Network) [2] - i vilket SLU ingick.
Mårten Carlsson tilldelades Konungens medalj av 12:e storleken i serafimerordens band 1991.[3] År 1995 instiftade SLU Mårten Carlssons pris.[4] Han blev 1997 hedersdoktor vid Norges Lantbrukshögskola (idag Norges Miljö - och Biovetenskaplige universitet), 1999 vid Helsingfors Universitet, 2001 vid Tartu Agricultural University (idag Estonian University of Life Science) och 2004 vid Lithuanian University of Agriculture, Kaunas (idag Aleksandras Stulginskis University).[5] År 2005 mottog han Chalmersmedaljen [6] och 2006 Marimont-medaljen från Warsaw Agricultural University.
År 1978 invaldes Mårten Carlsson i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, mottog dess A.W. Bergstenpris 2003,[7] var dess preses 2004–2008 [8] och blev hedersledamot 2011. Han blev ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1987. I Uppsala blev han invald i Kungliga Vetenskapssamhället och i Vetenskapssocieteten 1983 (preses 1993) och i Lund i Kungliga Fysiografiska Sällskapet 1994 (preses 2000).[9] Han blev ledamot i Russian Academy of Agricultural Sciences 1988 och i Académie d’Agriculture de France 1990. Åren 1975–1982 var han ordförande i Commission för Horticultural Economics inom International Society of Horticultural Science (ISHS) och mottog 1982 dess ”award for outstanding scientific contribution”.
Mårten Carlsson var 1990–1995 ordförande i det nyinrättade Högskolans Grundutbildningsråd (HGUR), 1994-2003 ordförande i SAREC (Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries), 1994-2004 vice styrelseordförande i Chalmers styrelse,[6] 1995–2006 ledamot i styrelsen för Crafoordska stiftelsen, 1995–2001 ledamot i styrelsen för Knut o Alice Wallenbergs stiftelse [10] och 1996–2007 ledamot i styrelsen för Antonia Ax:son Johnsons Stiftelse för Miljö och Utveckling, (idag Axfoundation). Åren 1997–2005 var han ordförande i Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond och 2004–2007 ordförande i den nyinrättade Forskningskommittén för hästforskning.[11] Han har också varit ordförande/ledamot i utvärderingar lantbruksforskning i Norge (Carlsson-utvalget), Tyskland, Holland, Österrike, Irland och EU samt oberoende observatör vid EU:s fördelning av forskningsanslag. Mårten Carlsson är hedersledamot i Ultuna Studentkår och Alnarps studentkår.[1]
Mårten Carlsson gifte sig 1962 med specialläraren Gunborg Zäther (1937–2025) från Össjö.[12]
Källor
redigera- ^ [a b] ”594 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1997)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1997/0594.html. Läst 2 augusti 2021.
- ^ ”NOVA University Network” (på engelska). SLU.SE. https://www.slu.se/en/subweb/nova-university-network/. Läst 3 augusti 2021.
- ^ ”Sök - Medalj - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210802193958/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=0&medaljtyp=0&medaljnamn=m%C3%A5rten+carlsson. Läst 2 augusti 2021.
- ^ ”Mårten Carlssons pris”. https://internt.slu.se/min-anstallning/kompetens-och-karriarutveckling/utmarkelser-och-priser/rektor-marten-carlssons-pris/. Läst 13 september 2021.
- ^ ”Ledamöter | Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien” (på engelska). https://www.ksla.se/om-ksla/om-ksla/ledamoter/. Läst 2 augusti 2021.
- ^ [a b] ”Mårten Carlsson | Chalmers”. www.chalmers.se. https://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/chalmersmedaljen/Sidor/marten-carlsson.aspx. Läst 2 augusti 2021.
- ^ ”Akademiens A. W. Bergsten-pris”. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2020/12/Tidigare-AW-Bergsten-pristagare-inkl-2021.pdf. Läst 2 augusti 2021.
- ^ ”KSLA Direktörer, preses, vice preses, sekreterare fr o m 1813”. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens. https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2021/05/KSLA-presidier-fr-o-m-1813.pdf. Läst 2 augusti 2021.
- ^ ”Sällskapets tidigare presides”. www.fysiografen.se. https://www.fysiografen.se/sv/om-oss/historik/sallskapets-tidigare-preses/. Läst 2 augusti 2021.
- ^ ”Knut och Alice Wallenbergs stiftelse”. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. https://kaw.wallenberg.org/sites/default/files/KAW%20100_Sv_for%20computer.pdf. Läst 2 augusti 2021.
- ^ ”Stiftelsen Svensk Hästforskning”. https://news.cision.com/se/stiftelsen-svensk-hastforskning/r/nya-satsningar-fran-stiftelsen-svensk-hastforskning-,c306595. Läst 1 december 2021.
- ^ Minnesruna i Svenska Dagbladet, 16 mars 2025, sid. 32