Öppna huvudmenyn

Kungälvs kyrka är en kyrkobyggnad i Kungälv. Den tillhör sedan 2015 Kungälv-Ytterby församling (tidigare Kungälvs församling) i Göteborgs stift.

Kungälvs kyrka
Kyrka
Exteriör 2006.
Exteriör 2006.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Kungälv
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Kungälv-Ytterby församling
Koordinater 57°51′54″N 11°59′43″Ö / 57.86500°N 11.99528°Ö / 57.86500; 11.99528
Bebyggelse-
registret
21300000002714
Interiör med predikstol och altarprydnad.
Interiör mot koret.
Detalj av takmålningarna
Mässhake från 1787.

Innehåll

KyrkobyggnadenRedigera

Åren 1658-1662 hade man på den nuvarande kyrkans plats byggt en kyrka, som under Gyldenlövefejden brändes av norrmännen den 12 augusti 1676. Arbetet med att uppföra en ny kyrka pågick mellan 1679 och 1688.

Ansvarig för bygget var arkitekten Christopher Bräck, då verksam i Västsverige men ursprungligen från Schweiz. Staden Kungälv hade med Kungl. Maj:ts hjälp lyckats få rikskollekt till bygget och de största posterna kom, enligt kyrkoräkenskaperna för 1682, från Elfsyssels och Norrvikens prosterier (de hörde då till Göteborgs respektive Karlstads stift), Göteborgs och Stockholms städer, Bergslagen, Karlstads, Linköpings, Skara, Västerås och Kalmar stift.

Tornet i väster med sin huv och spira blev färdigt på våren 1683.

Altaret består av gråsten som är träinklätt och fick 1878 i sin nuvarande form. På dess framsida finns ornament med symbolerna: kors = tro, ankare = hopp och hjärta = kärlek samt druvor = vin och kärve = bröd (Nattvarden). Läktarbröstningen bemålades 1704 av Erik Eriksson Grijs. Altarringen är tillverkad av furu och består av målade balustrer med överliggare. Den stod färdig 1699 och Nils Persson hade då svarat för utformningen och den bemålades av Christian von Schönfeldt.

Den äldsta sakristian var samtida med kyrkan och ombyggdes gradvis tills man 1935 byggde en helt ny, som 1975 utvidgades med ett litet andakts- och samtalsrum. Däri finns ett bönealtare med ett stiliserat krucifix och ett antependium, Kristi fem sår, i violett och rött utfört 1975 av Ulla-Britta och Kurt Dejmo. Kyrkans äldsta bänkar tillkom 1681, medan de nuvarande huvudsakligen är tillverkade 1935.

TakmålningarRedigera

Kyrkan har trätunnvalv där Erik Eriksson Grijs 1697-1698 målade en blå himmel med scenuppdelning genom molnkransar. Det är den äldsta bevarade trävalvsmålningen i Göteborgs stift och har aldrig blivit övermålad. Motiv i östra korsarmen: Uppenbarelseboken, kapitel 4-5. Västra armen: yttersta domen, helvetet och saligheten. Norra armen: Kristus med världsklotet och fem visa jungfrur. Södra armen: Sions stad och fem fåvitska jungfrur. Korsmitten: nattvarden. I hörnen: berglandskap och regnbåge, fågel Fenix, tre skepp och fantasifågel. Latinska inskrifter på vers. Målningarna renoverades på 1880-talet.[1]

InventarierRedigera

  • Altaruppsatsen skapades 1683 av bildhuggaren Marcus Jäger den äldre och målades av Johan Hammer. Den har blivit renoverad flera gånger, senast 1952.
  • Predikstolen står nästan i mitten av kyrkan. Själva predikstolen med trappa, korg och ljudtak är av ek med inläggningar av päronträ. Den hade tidigare under 1600-talet stått i Gustavi Domkyrka i Göteborg men övertogs av den nya kyrkan i Kungälv 1682. Den är utförd i tysk-holländsk stil och tillverkad i början av 1600-talet. På korgen finns figurer som återger Världens Frälsare, de fyra evangelisterna samt Tron, Hoppet och Rättvisan. Över predikstolen svävar en änglafigur med språkband, skuren och levererad av Nils Pärsson i Göteborg 1698.
  • Dopfunten är tillverkad 1697 i Göteborg av bildhuggaren Nils Persson och bemålad av Erik Eriksson Grijs. Den skänktes till kyrkan av rådmännen David Amija och Sebastian Tham i Göteborg.
  • I dopfunten sitter ett enkelt dopfat av mässing, troligen skänkt år 1697.
  • En dopskål av nysilver skänktes 1904 av Johanna Christensdotter.
  • Bland textilierna finns en röd mässhake från 1787.
  • Votivskeppet i taket är skänkt i slutet av 1600-talet av Tormo Clason, rådman i Kungälv. Det är bestyckat med 52 kanoner och bär i aktern engelska och i fören svenska, lilla riksvapnet.

KlockorRedigera

  • Storklockan är yngst och gjuten i Ystad 1935 av M & O Ohlsson.
  • Lillklockan omgöts 1808 i Göteborg av Anders Öfverström av metall från en 1600-talsklocka.
  • Mellanklockan, även den ursprungligen från 1600-talet, har gjutits om två gånger. Första gången 1704 av Petter Böök i Göteborg och därefter 1907 av Johan A. Beckman & Co i Stockholm.

Malmen från 1600-talet i de två mindre klockorna härstammar från klockor, som tidigare hängt i den senare rivna kyrkan på Fästningsholmen.

OrglarRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige, Del 1, Göteborgs stads konst- och målarembete och dess verksamhetsområde. Göteborg. 1947. sid. 211. Libris 412016 
  2. ^ [a b] Kungälvs pastorats orgelinventeting 2017.

Vidare läsningRedigera

  • Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 84-85. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 

Externa länkarRedigera