Hans Henrich Cahman

svensk orgelbyggare och klavikordbyggare i Sverige

Hans Henrich Cahman, född omkring 1640, död 5 september 1699 i Stockholm, var en svensk orgelbyggare och organist. Cahman verksam som gesäll hos svärfadern Hans Christoph Fritzsche i Hamburg fram till dennes död 1674. Efter detta verkade han från 1685 i Landskrona och 1688 till 1692 i Växjö. Cahman kom efter det vara verksam i Uppsala och Stockholm. Han dog 1699 och efter hans död kom sonen Johan Niclas Cahman och brodern Johann Hermann Cahman att ta över verkstaden.

Hans Henrich Cahman
Född1640[1]
Död1699 ​eller ​1699[1]
StockholmSverige
MedborgarskapSverige
SysselsättningMusiker, klavikordbyggare[2]
MakaAnna Christina Frietzsche
(g. 1675–1694)
Anna Catharina Spiring
(g. 1696–1699)[3]
BarnJohan Niclas Cahman (f. 1675)
Johan Petter Cahman (f. 1685)
Brita Stina Cahman (f. 1689)
FöräldrarHenrich Cahman
SläktingarJohann Hermann Cahman (syskon)
Redigera Wikidata

Den största orgeln han byggde var i Uppsala domkyrka på 51 stämmor, som förstördes i branden 1702.

BiografiRedigera

Hans Henrich Cahman var gesäll hos orgelbyggaren Hans Christoph Fritzsche (död 1674) i Hamburg. Fritzsche var son till orgelbyggaren Gottfried Fritzsche (1578–1638). Hans Henrich Cahman var därmed upplärd i den nordtyska orgelbyggartraditionen Cahman gifte sig med Anna Christina Frietzsch. De bodde i Flensburg mellan 1677 och 1685.[4]

SverigeRedigera

Familjen Cahman flyttade 1685 till Sverige och samma år utförde han en reparation på orgeln i Landskrona. Redan 1661 hade Frietzsch renoverat orgeln i Landskrona. År 1687 skulle familjen flytta till Uppsala för att arbeta på orgeln i Uppsala domkyrka, som orgelbyggaren Frans Bohl hade lämnat ofullbordad. Men under resans gång stannade familjen i Växjö, för att började bygga på orgeln i Växjö domkyrka. Under tiden i Växjö studerade sonen Johan Niclas Cahman vid Växjö skola. Cahman byggde även små orgelpositiv till kyrkorna på landsorten omkring Växjö. Bland annat år 1690 byggde han ett åttastämmigt orgelpositiv till Virestads kyrka några mil söder om staden (positivet står numera i kyrksalen i Smålands museum).[4]

År 1692 bosattes sig familjen Cahman i Uppsala, där Cahman besiktade orgeln i domkyrkan. I Uppsala anställdes en informator till skolundervisningen för barnen. Cahmans fru Anna Christina Frietzsch avled 1694 och vid hennes död var barnen Johan Niclas, Johan Petter och Brita Stina fortfarande vid liv. 1696 gifter han om sig med Anna Catharina Spiring och får tillsammans sonen Hans Hindrich. Familjen flyttade 1698 till Norrmalm i Stockholm. I Stockholms fick han uppdrag att bygga om orgeln med 28 stämmor i Riddarholmskyrkan. Hans Henrich Cahman avled 5 september 1699 och begravdes av kyrkoherden i Jakobs församling. Hans fördes med båt till Uppsala och begravdes framför orgelläktaren i Uppsala domkyrka.[4]

Lista över orglarRedigera

År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1674 Hamburg-Neuenfelde Påbörjad av Hans Christoph Fritzsche.
1683 Kristine kyrka, Jönköping Växjö 2 Självständig 24
1685 Sancti Johannis Baptistae kyrka Lunds 2 Självständig 20
1685 Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad Lunds 2 Självständig 28
1686 Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle Uppsala 2 Självständig 26 Ombyggnation.[5]
1691 Skatelövs kyrka Växjö 1 - 6 Orgeln var från början placerad i koret. Orgeln flyttades 1723 till den bakre läktaren i kyrkan. Orgeln utökades med 4 stämmor 1755 av Gustaf Gabriel Woltersson.[6]
1690 Virestads kyrka Växjö 1 - 8 Ja/Ja Står nu på Smålands museum i Växjö.
1690 Cronhiorts hus Växjö 1 5 En orgel byggdes 1690 till översten Abraham Cronhiort, Växjö. Orgeln såldes 1699 till Långaryds kyrka och sattes upp där.[6]
1690 Ullmgrens hus Växjö 6 Lektorn Ullmgren blev 1697 kyrkoherde i Angelstads församling och gav då en orgel till Angelstads kyrka som var tillverkad av Cahman.[6]
1691 Växjö domkyrka Växjö 2 Självständig 27 Nej/Nej Orgeln förstördes i en eldsvåda 1740.[6][7]
1695 Stockholms slottskyrka Uppsala Nej/Nej Invigdes på juldagen 1695. Orgeln förstördes i branden 1697.[6]
1696 Kungälvs kyrka Göteborgs 9 Nej/Nej Orgeln hade två bälgar.[5]
1696 Husby-Oppunda kyrka Strängnäs Orgeln skänktes omkring 1751 till Alvestad kyrka av ryttmästaren Anders Gustaf Koskull. Orgeln reparerades 1752 av Sohlberg i Värnamo.[6]
1697 Skara domkyrka Skara 2 Självständig 26 1697 byggdes en ny orgel av Johan Åhrman och Magnus Åhrman. Dispositionen utarbetades av Cahman 20 oktober 1697. Magnus Åhrman avled 1700 och arbetet fick slutföras av Cahmans son Johan Niclas Cahman.[6]
1698 Uppsala domkyrka Uppsala Nej/Nej Påbörjad orgel av orgelbyggaren Frans Bohl och slutfördes 1698 av Cahman. Orgeln förstörd i branden 1702.[6]

OmbyggnationerRedigera

År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1698 Stora Tuna kyrka Västerås 2 Självständig 21 Orgeln var byggd 1618 av Paul Müller. Den undersökte för en framtida renovering 1690 av Johan Herman Cahman. Orgeln byggdes om 1698 av Johan Herman Cahman till 21 stämmor, två manualer och pedal.[6]
1698 Stora Kopparbergs kyrka Västerås 2 Självständig 21 Orgeln var byggd 1606 av Paul Müller. Den flyttades 1698 till den nybyggda västläktaren och utökades med 10 stämmor i pedalen. Arbetet utfördes av Johan Herman Cahman.[6]

KlaverRedigera

Cahman byggde även klaverinstrument såsom klavercymbal, klavikord och symfonier.

MedarbetareRedigera

  • Christian Gusche, gesäll hos Cahman
  • 1692–1695 - Matthis Lorentz, orgelbyggargesäll.
  • 1692–1695 - Anders Larsson, orgelbyggargesäll.
  • Johan Niclas Cahman
  • Nils Jonsson, orgeltrampare
  • Johan Matsson, orgeltrampare
  • Ivar Öman, orgeltrampare
  • 1690 - Hans Hindrik Glorige, snickargesäll
  • 1690–1691 - Jochim Müller, snickargesäll
  • 1689 - Petter Teifer, snickargesäll
  • 1692–1695 - Isac Risberg, lärpojke och gesäll
  • Johan Caspar, bildhuggarlärling

Litteratur och källorRedigera

  • Einar Erici: Orgelinventarium, Kyrkomusikernas riksförbund (1964)
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Svenskt Klavikordbygge 1720–1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. sid. 86-87, 98, 106, 108, 160, 221, 228. Libris 8347701 
  1. ^ [a b] läs online, www.deutsche-biographie.de, läst: 31 juli 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.klaverenshus.se, läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Johan Niclas Cahman och orgeln i Leufsta bruk [Elektronisk resurs]. Uppsala: Föreningen Leufsta & Cahmanorgelns vänner. 2016. Libris 20193336. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294168 
  5. ^ [a b] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 220, 248. Libris 2413220 
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Forsberg, Jan (2015). Speldonet. Cahmanorglar 1674-1737 en tongivande byggnadskonst. Växjö: Orgelgruppen i Växjö. sid. 90-96, 496-503, 591. Libris 19367378. ISBN 9789163765957 
  7. ^ Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784