Kronprins Gustaf Adolf-klass
Kronprins Gustaf Adolf-klassen var en klass av linjeskepp i svenska Kungliga flottan. Klassen bestod av tio fartyg; Kronprins Gustaf Adolf, Fäderneslandet, Ömheten, Rättvisan, Dygden, Äran, Försiktigheten, Dristigheten, Manligheten och Tapperheten. Bestyckningen utgjordes av 60 kanoner av olika storlekar, uppställda på två batteridäck. Fartygen byggdes på Karlskrona örlogsvarv efter ritningar av skeppsbyggmästare Fredrik Henrik af Chapman och sjösattes åren 1782–1785.
| |||
 Samtida konstruktionsmodell för Kronprins Gustaf Adolf-klassen. Sjöhistoriska museet. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typ | Linjeskepp | ||
| Design | Fredrik Henrik af Chapman | ||
| Varv | Karlskrona örlogsvarv | ||
| Före | Wasa | ||
| Efter | Konung Gustav IV Adolf | ||
| Byggda | 1782–1785 | ||
| I tjänst | 1782–1867 | ||
| Fartyg tillhörande klassen | Kronprins Gustaf Adolf Fäderneslandet Ömheten Rättvisan Dygden Äran Försiktigheten Dristigheten Manligheten Tapperheten | ||
| Planerade | 15 | ||
| Förlorade | 4 | ||
| Utrangerade | 6 | ||
| Tekniska data | |||
| Deplacement | ca 2 000 ton | ||
| Längd | 49,6 meter | ||
| Längd över allt | 49,30 meter | ||
| Bredd | 13,59 meter | ||
| Djupgående | 5,79 meter (vid full last) | ||
| Framdrift | |||
| Segelyta | ca 2 000 kvm | ||
| Prestanda | |||
| Hastighet | ca 8 knop | ||
| Lastförmåga | |||
| Besättning | 567 man | ||
| Beväpning | |||
| Bestyckning | 60 kanoner 26 x 24-pundiga kanoner 26 x 18-pundiga kanoner 8 x 6-pundiga kanoner | ||
Samtliga av av Kronprins Gustaf Adolf-skeppen deltog i Gustav III:s ryska krig 1788–90, då de utgjorde ryggraden i den svenska örlogsflottan. Kronprins Gustaf Adolf förliste efter en grundstötning den 6 augusti 1788, Ömheten och Rättvisan gick båda förlorade vid flottans utbrytning ur Viborgska viken den 3 juli 1790, och Dygden förliste på Karlskrona redd 1793 av en explosion i krutdurken.
Efter att ha deltagit i Finska kriget 1808–09 och i fälttåget mot Norge 1814, utrangerades de återstående sex linjeskeppen successivt under 1800-talet. Försiktigheten togs ur tjänst 1825, Tapperheten såldes 1826 till USA och höggs upp där. Manligheten och Fäderneslandet slopades 1864. Äran byggdes på 1830-talet om till fregatt med namnet Göteborg. 1874 förlades hon som kol- och proviantskepp i Flintrännan i Öresund, där hon 1880 härjades av en eldsvåda och sjönk. Dristigheten blev det fartyg i klassen som återstod längst i tjänst. 1856 omvandlades hon till sjukskepp och utrangerades inte förrän 1867.
Referenser redigera
- Glete, Jan. ”Den svenska linjeflottan 1721-1860”. Forum Navale (Sjöhistoriska samfundet) (45).
- Harris, Daniel G. (1998). Fredrik Henrik af Chapman : den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk. Stockholm: Literatim
- Hägg, Erik (1941). Under tretungad flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750-1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur
- Lybeck, Otto, red (1942). Svenska flottans historia: Örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Band 2, 1680-1814. Malmö: Allhems Förlag