Kristen anarkism

rörelse inom politisk teologi och politisk filosofi

Kristen anarkism är en ideologisk inställning som kombinerar anarkismens förkastande av hierarkier och förtryck med kristen tradition.

 Om den politiska teorin:
Anarkism
Anarkistiska riktningar
Agorism
Anarkafeminism
Anarkopacifism
Anarkosyndikalism
Anarkokapitalism
Anarko-naturism
Anarko-primitivism
Egoistisk anarkism
Grön anarkism
Individualanarkism
Insurrektionell anarkism
Kommunalism
Kristen anarkism
Mutualism
Panarkism
Plattformism
Queeranarkism
Social anarkism
Anarkister
Michail Bakunin
Murray Bookchin
Noam Chomsky
Voltairine de Cleyre
Emma Goldman
Albert Jensen
Pjotr Kropotkin
Errico Malatesta
Pierre-Joseph Proudhon
Murray Rothbard
Lysander Spooner
Benjamin Tucker
Tidskrifter
Arbetaren
Brand
Direkt aktion
Storm
Yelah

Grupper
SAC Syndikalisterna
Sveriges syndikalistiska ungdomsförbund
Syndikalistiska Grupprörelsen
Syndikalistiska ungdomsförbundet
Metoder
Anarkistisk ekonomi
Arbetarråd
Arbetskritik
Civil olydnad
Civilt motstånd
Direkt aktion
Ekonomikritik
Generalstrejk
Husockupation
Kontraekonomi

Begreppet myntades 1894 i en recension av Lev Tolstojs bok Guds rike finns inom dig (1894).[1] Den kristna anarkismen står närmare anarkokommunismen än individualanarkismen[2] och knyts ofta till den pacifistiska traditionen genom tänkare som Henry David Thoreau, Lev Tolstoj, Dorothy Day och Jacques Ellul.

Historia

redigera

Den kristna anarkismen har sin utgångspunkt bland annat i Bibelns berättelser. En av nyckeltexterna är berättelsen om när Israels folk ber profeten Samuel om att få en kung, trots Guds ovilja och profetens varningar om kungars maktmissbruk och förtryck.[3] Berättelsen om Jesus och hans undervisning i framförallt Bergspredikan är också central för ideologin.[4]

I efterbiblisk tid har anarkistiska karaktärsdrag gestaltats hos en rad olika kristna rörelser. Bland dessa utmärker sig särskilt den döparrörelse som växte fram under 1500-talet i det Tysk-romerska riket. Personer i rörelsen kallades av dess antagonister för anabaptister, och i rörelsen fanns flera grupperingar med kommunalistiska tendenser,[5] bland annat Hutteriterna. Gemensamt för flera anabaptistiska grupperingar var att de vägrade delta i statens våldsutövande och blev för detta ställningstagande ofta förföljda och avrättade.[6]

Den engelska gruppen Diggers var en protestantisk anarka-kommunistisk rörelse i England under åren 1649-50.

Idag finns en rad olika anarkistiska strömningar inom och utanför den etablerade kyrkan. Däribland Catholic Worker-rörelsen,[7] den antiauktoritära och ledarlösa Kväkarrörelsen och de ryska dukoborzerna.

Bibliografi

redigera
  • Jacques Ellul (1988) Anarchy and Christianity.
  • Alexandre Christoyannopoulos (2010) Christian Anarchism: A Political Commentary on the Gospel.
  • Beno Profetyk (2017) Christocrate, la logique de l'anarchisme chrétien
  • Beno Profetyk (2020) Credo du Christocrate – Christocrat's creed (Bilingual French-English edition)

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ The review of reviews, Volume 9, 1894, s.306.
  2. ^ Skirda, Alexandre. Facing the Enemy: A History of Anarchist Organization from Proudhon to May 1968. AK Press. (2002). s.189.
  3. ^ 1 Samuelsboken 8:1ff.
  4. ^ Matteusevangeliet 5-7.
  5. ^ Estep, William Roscoe. The Anabaptist Story: an introduction to sixteenth-century Anabaptism. Grand Rapids, MI: Eerdmans. (1975, 1996). s.129ff.
  6. ^ Estep, William Roscoe. The Anabaptist Story: an introduction to sixteenth-century Anabaptism. Grand Rapids, MI: Eerdmans. (1975, 1996). s.29.
  7. ^ Se till exempel antologin Att hoppas på ett annat system, webbplatsen Jesus Radicals som undersöker sambanden mellan kristen tro och anarkism, det svenska nätverket Kristen Underjord och den kristna nymonasticismen.

Externa länkar

redigera