Wikipedia

Kriget mot Islamiska staten

militära ingrepp mot Islamska staten

Kriget mot Islamiska staten syftar på de många militära insatser som påbörjades efter att Islamiska staten gjort stora landvinningar i Syrien och Irak, där de sommaren 2014 utropade ett kalifat.[25] Under sina erövringar begick Islamiska staten mycket grova folkrättsbrott, däribland förföljelser av minoriteter, massvåldtäkter, och folkmord. Övergreppen fick stor uppmärksamhet i omvärlden.

Kriget mot Islamiska staten
Del av syriska inbördeskriget och irakiska inbördeskriget

Islamiska staten (i grått) efter erövringarna av Palmyra och Ramadi, maj 2015.
Ägde rum 7 augusti 2014 - 23 mars 2019 (sista IS-fästet faller)
  • Pågående gerillakrig (2024)
Plats Inledningsvis Syrien och Irak, senare även Libanon, Sinaihalvön, Västafrika, Maghreb, Sahel, Jemen, Afghanistan, Somalia
Syfte Krossa Islamiska staten
Resultat Islamiska staten förlorar alla sina besittningar i Irak och Syrien och övergår till gerillakrigföring.
Stridande
I Irak och Syrien:
USA USA
Ryssland Ryssland
Frankrike Frankrike
Storbritannien Storbritannien
Irak Irak
Iran Iran
Syrien Syriska arabrepubliken
Turkiet Turkiet
Rojava
Irakiska Kurdistan
Med flera
Övriga områden
Egypten Egypten
Islamiska emiratet Afghanistan
Islamiska republiken Afghanistan
Jemen Jemen
Libyen Libyen
Multinational Joint Task Force
Med flera 		Islamiska staten Islamiska staten
Befälhavare och ledare
Urval:
USA Barack Obama
USA Donald Trump
USA Joe Biden
Ryssland Vladimir Putin
Storbritannien David Cameron
Storbritannien Theresa May
Iran Ali Khamenei
Turkiet Recep Tayyip Erdoğan
Frankrike François Hollande
Frankrike Emmanuel Macron
Med flera 		Nuvarande ledare (kalif)
Islamiska staten Abu Hafs al-Hashimi al-Qurashi
Före detta kalifer
Islamiska staten Abu Bakr al-Baghdadi  †
Islamiska staten Abū Ibrāhīm al-Hāshimi al-Qurashi  †
Islamiska staten Abu al-Hasan al-Hashimi al-Qurashi  †
Islamiska staten Abu al-Hussein al-Husseini al-Qurashi  †
Styrka
Sammanställda siffror finns ej Uppskattninga varierar
20 000[1]-200 000[2]
Förluster
Irak Irak: 34 000+ döda[3][4]
Syrien Syrien: 8 000+ döda[5]
Rojava: 11 000+ döda[6]
Irakiska Kurdistan: 1 500+ döda[7]
Egypten Egypten: 3 277döda[8]
Iran Iran: 42+ döda[9]
USA USA: 113 döda[10]
Turkiet Turkiet: 245+ döda[11][12]
Ryssland Ryssland: 112 döda[13]
Frankrike Frankrike: 2 döda[14]
Storbritannien Storbritannien: 4 döda[15] 		Islamiska staten Islamiska staten: 41 266[16] - 80 000+ döda[17]
Civila dödsoffer orsakade av Islamiska staten i Irak och Syrien:
30 371[18][19]
Civila dödsoffer orsakade av den USA-ledda koalitionen, Ryssland, och Turkiet:
1 437[20] (enligt den USA-ledda koalitionen, de enda som medger civila dödsfall)
13 339 - 20 975[21][22][23] (enligt Airwars)
Flyktingar:
10 miljoner+ [24]

Islamiska statens snabba och brutala expansion väckte stor oro, särskilt efter att Iraks näst största stad Mosul fallit i islamisternas händer sommaren 2014.[26][27] Som svar på detta lanserades flera separata internationella insatser, ofta med olika särintressen, bland annat av USA, Ryssland och Turkiet. De kännetecknades framförallt av luftunderstöd till redan existerande lokala väpnade grupper och arméer, men utländska soldater på marken förekom också.

I oktober 2014 stoppades framryckningarna.[28] År 2015 trycktes Islamiska staten tillbaka på allvar, och började då begå flera dödliga terrordåd i Europa.[29] 2017 förlorade kalifatet flera viktiga städer, däribland Raqqah och Mosul, varpå det kollapsade.[30] Två år senare förlorade man sitt sista fäste i Irak och Syrien då Baghuz föll.[31] Efter att ha förlorat sitt territorium har Islamiska staten främst ägnat sig åt gerillakrigföring och terrorism.[32]

Parallellt med striderna i Syrien och Irak etablerade Islamiska staten sig i flera andra delar av världen, däribland i Västafrika, Nordafrika, och Jemen.

Bakgrund redigera

Se även: Syriska inbördeskriget

Islamiska staten är en salafistisk jihadistisk terrorgrupp.[33] Föregångaren till organisationen, Al-Qaida i Irak, bildades under Irakkriget år 2003 under vilket man genomförde flera brutal dåd.[34] Efter att ledaren Abu Musab az-Zarqawi dödats 2006 slog gruppen ihop sig med flera mindre miliser och bytte namn till Islamiska staten i Irak för att bättre återspegla dess territoriella anspråk.[34] Gruppen var initialt inte speciellt populär på grund av sin hårda behandling av lokalbefolkningen.[34] År 2010 tog Abu Bakr al-Baghdadi över organisationen, vars popularitet började öka till följd av den sunnifientliga politik som fördes av Iraks shiamuslimska premiärminister Nuri al-Maliki.[34]

När det syriska inbördeskriget utbröt år 2011 förlorade Bashar al-Assads regim snabbt kontrollen över östra Syrien, och många av de grupperna som fanns där började sedan strida med varandra.[34] Detta gjorde att islamistiska grupper, däribland Islamiska staten i Irak, relativt snabbt kunde ta kontroll över stora landområden. Man bytte då namn till Islamiska staten i Irak och Syrien (ISIS).[35] I sina besittningar påtvingade man befolkningen en strikt version av muslimsk lag.[34] Från sitt fäste i Raqqah kunde rörelsen sedan snabbt expandera, och lockade till sig många nya rekryter med hjälp av sin propaganda.[34] De oljefält man tog över i Syrien var en viktig inkomstkälla för gruppen, som kunde sälja oljan på svarta marknaden.[34]

ISIS fick stor uppmärksamhet för den brutalitet de praktiserade. Bland de brott mot mänskligheten organisationen begått återfinns religiös förföljelse av shiamuslimer och kristna,[36] massavrättningar,[37][38][39] massvåldtäkter,[40] halshuggningar av journalister,[41][42][43] samt förstörelse av flera världsarv.[44] Man utförde även ett folkmord på yazidier, i vilket över 5 000 män mördades och 7 000 kvinnor och flickor kidnappades för att användas som sexslavar.[45] Gruppen fördömdes av ett enat internationellt samfund och terrorstämplades av FN:s säkerhetsråd.[46]

Efter att den irakiska storstaden Mosul fallit i ISIS händer 10 juni 2014 var oron mycket stor för att gruppen skulle expandera ytterligare.[26][27] Den 29 juni utropade organisationen ett kalifat i de områden man erövrat.[47] Från och med då hette gruppen enbart Islamiska staten.[35]

Militära insatser i Irak och Syrien redigera

USA-ledd koalition

5 september 2014 kom 9 NATO-länder överens om att stötta en USA-ledd insats i Irak och Syrien.[48] Dessa var Australien, Danmark, Frankrike, Italien, Kanada, Polen, Storbritannien, Turkiet, och Tyskland.[48] Även Bahrain, Förenade arabemiraten, Jordanien, Nederländerna, Qatar, och Saudiarabien anslöt sig snart till den militära insatsen.[49] Senare samma år utökades koalitionen till att innefatta ett sextiotal länder, där alla dock inte bidrog militärt.[50] I denna grupp ingick bland annat Sverige.[50] Vid krigets slut hade 86 länder anslutit sig till koalitionen.[51]

Koalitionsstyrkorna kallades officiellt för Combined Joint Task Force - Operation Inherent Resolve (CJTF - OIR).[52] De grupper som stöttades av koalitionen var i Irak framför allt Iraks armé samt kurdiska miliser i irakiska Kurdistan[50], och i Syrien den arabisk-kurdiska militäralliansen syriska demokratiska styrkorna (SDF).[53] Koalitionen bidrog med luftunderstöd, träning, och krigsmateriel.[50][54][55]

Flera länder skickade även ett i sammanhanget mindre antal soldater, däribland USA, Tyskland, Italien, och Kanada.[56][57][58][59] Sammanlagt skickade dessa länder drygt 10 000 soldater till området.

Rysslandledd insats

Bashar al-Assads regim fördömdes av omvärlden för sina brott mot mänskliga rättigheter i samband med syriska inbördeskriget[60], men åtnjöt ett fortsatt stöd från bland annat Iran och Ryssland.[61] Då Islamiska staten fortsatte att expandera längre in i Syrien och i maj 2015 lyckades erövra Palmyra blev det uppenbart att Damaskusregimen riskerade att falla.[62] I september samma år annonserade Ryssland att man samarbetade med Iran, Irak, och Syrien i kriget mot Islamiska staten.[62]

För Ryssland handlade insatsen främst om att stärka Assadregimen, dels på grund av Syriens stora oljetillgångar som man hoppades kunna ta del av, men också för att bryta den politiska isolering man hamnat i sedan annekteringen av Krim 2014.[63] Iran var ute efter att öka sitt inflytande i området med hjälp av lojala miliser och på så vis etablera en militär närvaro i Syrien.[63] Man oroade sig också för att en fientligt sinnad regim skulle ta över om Assad avsattes.[63]

Turkiets invasion av norra Syrien

Turkiet invaderade norra Syrien den 24 augusti 2016 med det uttalade målet att trycka tillbaka Islamiska staten och kurdiska styrkor, då man ansåg att dessa utgjorde ett hot mot landets säkerhet.[64] Sedan dess har Turkiet genomfört ytterligare militära insatser, och ockuperar cirka 8 835 kvadratkilometer av Syrien.[65] Turkiet stöttade i kriget den syriska rebellgruppen syriska nationella armén (tidigare känd som fria syriska armén).[66]

Förlopp i Irak och Syrien redigera

2014

 
Islamiska staten då kalifatet utropades, juni 2014.

Andra halvan av 2014 var då islamiska staten började expandera på allvar. 10 juni faller Mosul i Islamiska statens händer, varpå gruppen avrättar 600 shiitiska fångar i Badoushfängelset.[67] Dagen därpå faller Tikrit, 15 mil norr om Baghdad.[68] Shiamuslimska Iran skickar 2 000 soldater till Irak, som också styrs av shiiter, och hjälper landet återta större delen av Tikrit.[69][70] Situationen var dock fortfarande ansträngd, och 18 juni ber Iraks regering USA om hjälp i form av flygattacker mot Islamiska staten,[71] något som dock kommer att dröja. 29 juni utropas kalifatet, och Islamiska staten kräver att "alla muslimer ska svära trohet till kalifen, ledaren Abu Bakr al-Baghdadi.[25]

Därefter fortsatte framgångarna för Islamiska staten. 17 juli tog man kontroll över ett stort gasfält i Homs i Syrien och dödade 270 personer, de flesta regeringssoldater.[72] 2-3 augusti erövrade man städerna Sinjar, Wana och Zummar i norra Irak från kurdiska styrkor, två oljefält, och ett kraftverk.[73] Samma vecka föll Mosuldammen i islamisternas händer, som är byggd på en instabil grund och därför kräver ständigt underhåll.[74] Om dammen slutade fungera, eller saboterades, skulle det kunna leda till en flodvåg på 20 meter som uppskattades kunna leda till en halv miljon dödsfall.[74] USA sade sig vara "extremt bekymrade" över utvecklingen.[74]

USA:s president Barack Obama tillkännager att landet genomfört begränsade luftangrepp i Irak, 7 augusti 2014.

7 augusti annonserar USA:s president Barack Obama att han godkänt "begränsade" amerikanska bombningar av Islamiska staten. Detta för att förhindra att den kurdiska huvudstaden Erbil skulle falla, men också för att stoppa det folkmord Obama menade var på väg att genomföras mot Yezidier och andra minoriteter i Sinjarbergen.[75] Obama, som hade byggt mycket av sin presidentkampanj på motstånd till Irakkriget, försäkrade dock att han inte tänkte låta USA dras in i ännu ett krig i Irak.[75] 18 augusti återtog Irak Mosuldammen.[76] Islamiska staten fortsatte dock att uppvisa strategisk kompetens på slagfältet, och i slutet av augusti hade man erövrat hela Raqqah-provinsen från den syriska armén.[77] 5 september kom USA och nio andra NATO-länder överens om att inleda en koalition mot gruppen, till vilken flera länder senare anslöt sig till.[48][49] Samma månad erövrade Islamiska staten den syriska gränsstaden Kobane, vilket fick 66 000 personer att fly till Turkiet.[78] Detta följdes av intensiva bombningar av staden av den USA-ledda koalitionen, som nu dragits in i kriget på allvar.[79] I november enades Islamiska staten och dess tidigare rivaler Nusrafronten, den andra stora salafist-jihadistiska organisationen i Syrien, om att sluta bekämpa varandra för att kunna fokusera på Assads regim och på den västerländska koalitionen.[80] Under slutet av 2014 nådde det nybildade kalifatet sitt territoriella zenit då man kontrollerade över 100 000 kvadratkilometer och var hem åt nästan 12 miljoner människor.[81]

2015

2015 bjöd på såväl segrar som bakslag för Islamiska staten. Efter fyra månaders strider, den 26 januari, lyckas kurdiska styrkor med den USA-ledda koalitionens hjälp återta Kobane.[82] Islamiska staten avancerade dock på flera håll, bland annat i nordöstra Syrien där man tagit flera assyriska byar, bränt ned kyrkor, och tagit över 200 assyrier som gisslan.[83] I april erövrade man det palestinska flyktinglägret Jarmuk i utkanten av den syriska huvudstaden Damaskus.[84] I maj avancerade man i såväl Irak och Syrien och erövrade Ramadi och den antika staden Palmyra.[85][86] I Palmyra sprängde man flera världsarv,[87] och det var också stadens fall som sägs ha övertygat Rysslands regering om att den syriska regimens överlevnad stod på spel,[61] varefter de också involverade sig i kriget.[88][89] De många fronterna fick till slut Islamiska staten att börja krackelera, och mot slutet av året hade kurderna lyckats återta Sinjar[90] samtidigt som Irak återerövrat oljefältet Baiji[91], en av gruppens viktigaste inkomstkällor.[92] Efter att organisationen genomfört ett terrordåd i Paris där 129 personer dödades förkunnade den franske presidenten Francois Hollande att Frankrike nu låg i krig,[93] varefter landet påbörjade en bombningningskampanj av Islamiska statens huvudstad Raqqah.[94]

2016

 
Irakiska styrkor återtar Fallujah.

Till följd av de hårda striderna som nu pågick på flera platser i Irak och Syrien fick den Islamiska staten erfara flera motgångar. Med hjälp av den USA-ledda koalitionen lyckades den irakiska armén återerövra stora landområden, däribland städerna Hit, Bakhdida, och Falluja.[95][96][97] Understödda av ryska flygbombningar lyckades den syriska armén återta flera städer i provinsen Homs, inklusive Palmyra.[98] Under sommaren lyckades syriska demokratiska styrkorna (SDF) framgångsrikt befria Manbij genom Manbijoffensiven. I augusti invaderade Turkiet norra Syrien med det uttalade målet att befria området från terrorgrupper som hotade landets säkerhet, vilket man menade var både Islamiska staten och kurdiska YPG.[64] Senare samma år erövrade Turkiet staden Dabiq från Islamiska staten.[99] Staden var av begränsat strategiskt värde för båda sidor, men symboliskt mycket viktig för Islamiska staten då en sunnimuslimsk profetia förutspår att den skall vara skådeplats för en apokalyptisk slutstrid mellan kristna och muslimer.[100]

I september förkunnade Irak att Islamiska staten inte längre kontrollerade några irakiska oljefält.[101] Under hösten påbörjades slaget om Mosul[102], och samtidigt inledde kurdiska styrkor en offensiv norr om Raqqah.[103] Enligt FN:s flyktingorgan använde Islamiska staten mänskliga sköldar för att stoppa fiendens frammarsch.[104] Efter att de kurdiska styrkorna närmat sig Raqqah inledde de tillsammans med den USA-ledda koalitionen en operation som syftade till att isolera staden inför en eventuell invasion.[105] Efter ett år av motgångar lyckades Islamiska staten återta Palmyra, då den syriska armén var upptagen i strider mot syriska rebeller i Aleppo.[106]

2017

 
Islamiska statens huvudstad Raqqah föll i oktober 2017 och var totalförstörd efter flera år av bombningar.

Trots segern i Palmyra var Islamiska staten svårt trängd på grund av flera offensiver, och kalifatet stod inför en kollaps. I februari föll staden al-Bab i turkiska händer efter tre månaders strider,[107] och i mars tog kurderna kontrollen över Taqbah-flygplatsen endast 40 km från huvudstaden Raqqah.[108] Samma månad föll Palmyra åter i syriska arméns händer.[109] I juni mötte man sin dittills största motgång då den man förlorade slaget om nyckelstaden Mosul efter ett halvårs strider.[110] Striderna krävde 9 000 civila dödsoffer och resulterade i att staden låg i ruiner.[111][110] 6 juni inleddes slaget om kalifatets huvudstad Raqqah,[112] som huserade över 300 000 civila, och efter blodiga strider med över 1 000 döda civila föll staden slutligen den 18 oktober.[113] Under striderna blev Mayadin ny huvudstad, men även den föll i oktober samma år.[114] I december hade Islamiska staten förlorat 95% av sitt territorium.[35]

2018

När det blev uppenbart att den Islamiska statens dagar var räknade uppgav USA att de tänkte ha en fortsatt militär närvaro i Irak och Syrien även långt efter att organisationen krossats, för att förhindra Syrien och Iran från att erövra de områden som man tillsammans med sina kurdiska allierade befriat.[115] Enligt experter hade dock gruppen fortfarande upp till 10 000 lojala krigare.[116] Under våren lanserade SDF en USA-stöttad offensiv som syftade till att krossa de sista utposteringarna som Islamiska staten hade på gränsen mellan Irak och Syrien.[117]

2019

USA-ledda koalitionens bombningar av ett IS-fäste på ön Qanus i Tigrisfloden, 10 september 2019.

I februari började SDF belägra staden Baghuz, det sista området som kontrollerades av Islamiska staten. Efter tio veckors strider, som var mer intensiva och tog längre tid än väntat, föll staden.[118] Den 23 mars utropade SDF en "total seger" över Islamiska staten,[119] som sedan dess har varit utan territorium i Irak och Syrien, och istället fått ägna sig åt gerillakrigföring och terrorism.[120] Natten till den 27 oktober dödades organisationens ledare, kalif Abu Bakr al-Baghdadi, i en operation utförd av amerikanska specialstyrkor i nordvästra Syrien.[121] Han efterträddes av Abū Ibrāhīm al-Hāshimi al-Qurashi.

Efterspel

Trots att Islamiska staten förlorat allt sitt territorium gör de alltjämt anspråk på ett globalt kalifat, och även om deras aktivitet har minskat så fortsätter de att begå attacker på flera håll i världen, inklusive i Irak och Syrien. Dessa attacker är dock begränsade jämfört med deras tidigare förmåga.[122]

Det finns flera faktorer som talar emot att Islamiska staten skulle kunna koppla greppet om regionen likt man gjorde 2014. Vid tiden för deras erövringar var den irakiska armén försummad och inbördeskrig rådde i Syrien, vilket bäddade för en snabb expansion.[123] Idag har dock Syrien kopplat greppet om de icke-kurdiska delarna av sitt territorium, samtidigt som Irak rustat upp rejält.[123] Islamiska staten har heller inte tillgång till den stora mängd vapen man kom över i samband med Mosuls fall.[123] Utöver detta har demografiska förändringar skett i de områden gruppen drivits ut från, då många av dess sympatisörer fördrivits från dessa, vilket innebär att Islamiska staten inte längre har något lokalt stöd.[123] Andra faktorer som talar emot en återkomst är avsaknaden av finansiering, samt att salafismens popularitet minskat.[123]

Strider utanför Irak och Syrien redigera

Sedan kalifatet utropades 2014 har Islamiska staten etablerat sig på flera platser utanför Irak och Syrien. Oftast handlar det om redan existerande jihadistgrupper som svurit trohet åt Abu Bakr al-Baghdadi och på så vis blivit "provinser" i den Islamisk staten. Grenarna är dock inte alltid centraliserade och kopplingarna mellan dem är relativt okänd då tillförlitlig information är svår att få tag på.[124] Mycket av informationen är baserad på organisationens egna propaganda.

Afghanistan

Se även: Kriget i Afghanistan

I januari 2015 annonserade Islamiska staten att man bildat en ny provins i Afghanistan, vid namn Khorasan-provinsen.[124] Namnet är taget från det historiska Khorasan som innefattar delar av Afghanistan, Pakistan, och nordöstra Iran. Antalet krigare uppskattades 2023 vara mellan 4 000-6 000,[125] och utgörs framför allt av missnöjda talibaner och andra islamister.[124] Islamiska staten i Khorasan bekämpar såväl talibaner som de styrkor som varit allierade med USA.[124] De har genomfört flera mycket blodiga dåd i samband med exempelvis politiska manifestationer[126][127][128], bröllop,[129] och religiösa sammankomster[130][131]. Under USA:s tillbakadragande från landet dödades 170 civila afghaner och 13 amerikanska soldater efter att en självmordsbombare detonerat vid entrén till Kabuls internationella flygplats.[132] De har utfört flera mord på ledande talibaner, och menar att talibanregimen i Afghanistan är en västerländsk marionettregering.[125][133]

Egypten

 
Bild på IS-krigare i Sinai.

En av Egyptens mäktigaste miliser, Ansar Beit al-Maqdis, svor i november 2014 trohet till Abu Bakr al-Baghdadi och bytte då namn till Islamiska staten - Sinaiprovinsen.[124] Som namnet antyder är de verksamma på Sinaihalvön, där de genomfört flera dödliga attacker. Egyptens militära närvaro i Sinai regleras i fredsavtalet med Israel, och attackerna har varit så omfattande att Israel låtit Egypten öka antalet trupper, stridsvagnar, och helikoptrar man har i området.[134] I juli 2015 genomförde Islamiska staten en serie självmordsdåd i vilka åtminstone 21 egyptiska soldater dödades.[124] Senare samma år tog man på sig attacken mot ett ryskt passagerarplan, där samtliga 224 människor ombord dog efter att en bomb exploderat ombord[135] De har trots egyptiska insatser fortsatt att vara aktiva, och 2017 dödade man 300 tillbedjare i en moské i Bir al-Abed.[136] På palmsöndagen samma år dödades 48 kopter i en kyrka i Alexandria.[137] Man har fortsatt att utföra attacker även under 2020-talet.[138][139][140]

Jemen

Se även: Inbördeskriget i Jemen

Sedan 2014 pågår ett inbördeskrig i Jemen efter att de Shiamuslimska Huthirebellerna intagit Jemens huvudstad Sanaa och försökt störta den sittande regeringen. I april 2015 gav sig en ny part in i kriget då 142 människor dödades i ett bombattentat mot en moské i Sanaa, ett dåd som Islamiska statens Sanaa-provins tog på sig.[141][142] Gruppens målsättning är att ersätta Jemens regering samt den rivaliserande Huthiregeringen med en islamisk stat där strikta Sharia-lagar praktiseras.[142] Efter moskéattacken har man utfört hundratals dåd mot alla parter i kriget, däribland Jemens armé, regeringsbyggnader, Huthistyrkor, shiamuslimer, och al-Qaida.[143] De har varit verksamma främst i centrala och södra Jemen, och där utfört självmordsattacker, lönnmord, kidnappningar, och planterat ut bilbomber.[143] Gruppen har kraftigt försvagats av strider med den lokala al-Qaida-grenen i området och uppskattades 2023 ha cirka 100 krigare till sitt förfogande.[143]

Libyen

Se även: Andra libyska inbördeskriget
 
Islamiska staten i Libyens maximala utbredning, sommaren 2015.

I det maktvakuum som uppstod när Muammar al-Gaddafi störtades 2011 har flera islamistiska grupper fått fäste i området. År 2014 svor tre av dessa trohet till Abu Bakr al-Baghdadi, vilka kom att kallas Tripoli-provinsen, Barqa-provinsen, och Fezzan-provinsen.[124] Gruppen uppskattades 2015 ha cirka 5 000 medlemmar,[124] och lyckades då erövra Gaddafis hemstad Sirt och flera andra mindre orter.[144][145][146] Man tog även kontroll över Gardabyaflygplatsen och stora konstgjorda floden,[147][148] världens största bevattningsprojekt.[149] Människor under deras kontroll blev föremål för bland annat massavrättningar, prygel, och lönnmord.[150]

Islamiska staten i Libyen blev föremål för amerikanska luftangrepp, och i november 2015 dödades ledaren Abu Nabil i ett av dessa flyganfall.[151] Några månader senare lyckades militärofficeren Khalifa Haftar med franskt luftunderstöd ta delar av Benghazi som länge kontrollerats av Islamiska staten,[152] och efter att organisationen snart även tvingades ut ur Derna ansågs de vara kraftigt försvagade och endast en mindre spelare i det pågående inbördeskriget.[153] I december 2016 drevs deras krigare ut från Sirte, styrkornas sista riktiga fäste i Libyen, av den libanesiska armén med amerikanskt luftunderstöd.[154] Sedan de drevs ut ur Sirte har Islamiska staten i Libyen alltjämt utfört terrordåd, men i mycket mindre skala.[155] Detta till följd av avsaknaden av finansiella muskler, rekryteringsförmåga, och propagandaresurser.[155]

Nigeria

 
Islamiska statens och Boko harams territoriella utbredning i början av 2019.

Jihadister har sedan början av 2000-talet organiserat sig i Nigeria för att etablera en islamistisk stat. År 2009 genomförde den jihadistiska gruppen Boko haram (hausa för "västerländsk skolning är förbjuden") ett icke framgångsrikt uppror i detta syfte,[156] och gerillakrigföring har pågått sedan dess. När Islamiska staten i Syrien och Irak expanderade svor man trohet till al-Baghdadi, och vid tiden för detta kontrollerade man stora delar av norra Nigeria.[157] Organisationen bytte då namn till Islamiska staten - Västafrikaprovinsen. Gruppen har orsakat enorm förstörelse i Nigeria, och har genomfört massakrer[158][159], kidnappningar[160], och våldtäkter.[161] 40 000 människor uppskattas ha dödats och ytterligare 3 miljoner beräknas ha flytt sina hem till följd av deras frammarsch.[142] Man har en "kalifatkadettskola" där barn mellan 8-16 indoktrineras och får militär träning.[142]

År 2016 splittrades gruppen, vilket gjorde att Boko haram och Islamiska statens Västafrikaprovins nu existerade parallellt med varandra. De genomför regelbundet attacker mot nigerianska styrkor, bombningar, samt förföljelser av minoriteter.[142] De attackerar även varandra. Islamiska staten i Västafrika finansieras både centralt av Islamiska staten men också lokalt med hjälp av kriminell aktivitet, däribland lösensummor för kidnappade, beskattning, och utpressning.[142] Gruppen är fortfarande aktiv och uppskattades 2023 ha sammanlagt 7 000 krigare.[142]

Övriga platser

Mindre grenar av Islamiska staten finns eller har funnits i ett 20-tal länder. Utöver de som listas ovan är dessa bland annat Algeriet, Azerbajdzjan, Bangladesh, Burkina Faso, Filippinerna, Indien, Indonesien, Israel, Kamerun, Kongo, Libanon, Mali, Mozambique, Niger, Ryssland, Saudiarabien, Somalia, Sudan, Tchad, Tunisien, och Turkiet.[142]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Jim Sciutto,Jamie Crawford,Chelsea J. Carter (11 september 2014). ”ISIS can ‘muster’ between 20,000 and 31,500 fighters, CIA says” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2014/09/11/world/meast/isis-syria-iraq/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  2. ^ ”Isis have army of 200,000, claims Kurdish leader” (på engelska). The Independent. 16 november 2014. https://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/war-with-isis-islamic-militants-have-army-of-200-000-claims-kurdish-leader-9863418.html. Läst 6 mars 2024. 
  3. ^ UN Casualty Figures 3,689 killed and 4,181 wounded in 2014 5,225 killed and 5,829 wounded in 2015 5,546 killed and 3,389 wounded in 2016
  4. ^ ”احصائية رسمية: 1997 العدد الكلي لمفقودي مجزرتي سبايكر وبادوش”. Rudaw. http://rudaw.net/arabic/middleeast/iraq/011120148. Läst 11 juni 2015. 
  5. ^ *Syria HR report
  6. ^ http://www.kurdistan24.net/en/news/0dafe596-6536-49d7-8e23-e52821742ae9
  7. ^ ”Iraq 2015: A Catastrophic Normal”. https://www.iraqbodycount.org/analysis/numbers/2015/. Läst 14 april 2016. 
  8. ^ ”Egypt: ISIS attack kills 15 security personnel in north Sinai”. http://indianexpress.com/article/world/world-news/egypt-isis-attack-kills-15-security-personnel-in-north-sinai/. Läst 20 mars 2016. 
  9. ^ ”Ayatollah Khamenei’s Shia International looms large”. The Arab Weekly. 26 november 2017. https://www.thearabweekly.com/ayatollah-khameneis-shia-international-looms-large. Läst 10 mars 2024. 
  10. ^ ”Casualty Report”. Ministry of Defense. 13 februari 2024. https://www.defense.gov/casualty.pdf. Läst 10 mars 2024. 
  11. ^ ”Lowest yearly death toll ever | 3,882 people killed across Syria in 2021”. SOHR. 31 december 2021. https://www.syriahr.com/en/232718/. Läst 10 mars 2024. 
  12. ^ ”Total death toll | Over 606,000 people killed across Syria since the beginning of the “Syrian Revolution”, including 495,000 documented by SOHR”. SOHR. 1 juni 2021. https://www.syriahr.com/en/217360/. Läst 10 mars 2024. 
  13. ^ ”Russia lost 112 servicemen over three years of counter-terror operation in Syria - MP”. TASS. https://tass.com/defense/1023714. Läst 10 mars 2024. 
  14. ^ Thomas Romanacce (10 januari 2020). ”À quoi servent les 160 soldats que la France compte toujours en Irak ?” (på franska). Capital.fr. https://www.capital.fr/economie-politique/a-quoi-servent-les-160-soldats-que-la-france-compte-toujours-en-irak-1359420. Läst 10 mars 2024. 
  15. ^ ”Iraq: British soldier and two US troops killed in 'deplorable' rocket attack on base” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/iraq-three-killed-after-rockets-hit-army-base-as-boris-johnson-calls-attack-deplorable-11955815. Läst 10 mars 2024. 
  16. ^ ”Syrian Revolution 12 years on | Nearly 614,000 persons killed since the onset of the revolution in March 2011”. The Syrian Observatory for Human Rights. 15 mars 2023. https://www.syriahr.com/en/291981/. Läst 11 mars 2024. 
  17. ^ ”Once promised paradise, ISIS fighters end up in mass graves” (på engelska). The Straits Times. 15 oktober 2017. ISSN 0585-3923. https://www.straitstimes.com/world/middle-east/once-promised-paradise-isis-fighters-end-up-in-mass-graves. Läst 6 mars 2024. 
  18. ^ ”Documented civilian deaths from violence”. Iraq Body Count Project. https://www.iraqbodycount.org/database/. Läst 11 mars 2024. 
  19. ^ ”Total death toll | Over 606,000 people killed across Syria since the beginning of the “Syrian Revolution”, including 495,000 documented by SOHR”. SOHR. 1 juni 2021. https://www.syriahr.com/en/217360/. Läst 10 mars 2024. 
  20. ^ ”US-led Coalition in Iraq & Syria”. airwars.org. https://airwars.org/conflict/coalition-in-iraq-and-syria/. Läst 11 mars 2024. 
  21. ^ ”US-led Coalition in Iraq & Syria”. airwars.org. https://airwars.org/conflict/coalition-in-iraq-and-syria/. Läst 11 mars 2024. 
  22. ^ ”Russian Military in Syria”. airwars.org. https://airwars.org/conflict/russian-military-in-syria/. Läst 11 mars 2024. 
  23. ^ ”Turkish Military in Iraq & Syria”. airwars.org. https://airwars.org/conflict/turkish-military-in-iraq-and-syria/. Läst 11 mars 2024. 
  24. ^ Orlando Crowcroft Executive Editor- Geo-politics (17 juni 2015). ”Isis: Worst refugee crisis in a generation as millions flee Islamic State in Iraq and Syria” (på engelska). International Business Times UK. https://www.ibtimes.co.uk/isis-worst-refugee-crisis-generation-millions-flee-islamic-state-iraq-syria-1506613. Läst 6 mars 2024. 
  25. ^ [a b] ”ISIS declares creation of Mideast caliphate across Iraq and Syria - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 29 juni 2014. https://www.cbsnews.com/news/isis-declares-creation-of-mideast-caliphate/. Läst 5 mars 2024. 
  26. ^ [a b] James Bell. ”In countries near Syria, widespread fear about the spread of violence, extremists” (på amerikansk engelska). Pew Research Center. https://www.pewresearch.org/short-reads/2014/06/16/in-countries-near-syria-widespread-fear-about-the-spread-of-violence-extremists/. Läst 5 mars 2024. 
  27. ^ [a b] 1615 L. St NW (10 september 2014). ”Growing Concern about Rise of Islamic Extremism at Home and Abroad” (på amerikansk engelska). Pew Research Center - U.S. Politics & Policy. https://www.pewresearch.org/politics/2014/09/10/growing-concern-about-rise-of-islamic-extremism-at-home-and-abroad/. Läst 5 mars 2024. 
  28. ^ A. B. C. News. ”ISIS Hit Hard, but Iraq Offensive Could Be Year Away” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/International/isis-hit-hard-iraq-offensive-year/story?id=26420221. Läst 5 mars 2024. 
  29. ^ Hall, Gunilla von (26 mars 2016). ”IS kraftigt försvagade – ökad risk för terror”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/VEMp/is-kraftigt-forsvagade-okad-risk-for-terror. Läst 5 mars 2024. 
  30. ^ ”'Islamic State': Raqqa's loss seals rapid rise and fall”. BBC. 17 oktober 2017. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-35695648. Läst 5 mars 2024. 
  31. ^ Sommarström, Johan-Mathias (23 mars 2019). ”Sista IS-fästet i Syrien har fallit”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7182789. Läst 5 mars 2024. 
  32. ^ Baghdad, Raja Abdulrahim in Beirut and Isabel Coles in. ”Islamic State Returns to Guerrilla Warfare in Iraq and Syria” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/articles/islamic-state-returns-to-guerrilla-warfare-in-iraq-and-syria-1514889000. Läst 5 mars 2024. 
  33. ^ © Stanford University. ”MMP: Islamic State” (på engelska). cisac.fsi.stanford.edu. https://cisac.fsi.stanford.edu/mappingmilitants/profiles/islamic-state. Läst 5 mars 2024. 
  34. ^ [a b c d e f g h] ”Islamic State in Iraq and the Levant (ISIL) | History, Leadership, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 5 mars 2024. https://www.britannica.com/topic/Islamic-State-in-Iraq-and-the-Levant. Läst 5 mars 2024. 
  35. ^ [a b c] ”Timeline: the Rise, Spread, and Fall of the Islamic State | Wilson Center” (på engelska). www.wilsoncenter.org. https://www.wilsoncenter.org/article/timeline-the-rise-spread-and-fall-the-islamic-state. Läst 6 mars 2024. 
  36. ^ ”The Persecution of Christians in the Middle East”. The K4D helpdesk. 16 februari 2017. https://assets.publishing.service.gov.uk/media/59786a0040f0b65dcb00000a/042-Persecution-of-Christians-in-the-Middle-East.pdf. Läst 5 mars 2024. 
  37. ^ ”Iraq: ISIS Executed Hundreds of Prison Inmates | Human Rights Watch” (på engelska). 30 oktober 2014. https://www.hrw.org/news/2014/10/30/iraq-isis-executed-hundreds-prison-inmates. Läst 5 mars 2024. 
  38. ^ Laura Smith-Spark,Mohammed Tawfeeq (28 oktober 2016). ”UN: ISIS ‘executes’ 232 near Mosul” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2016/10/28/middleeast/iraq-mosul-isis/index.html. Läst 5 mars 2024. 
  39. ^ ”Iraq: Islamic State Executions in Tikrit | Human Rights Watch” (på engelska). 2 september 2014. https://www.hrw.org/news/2014/09/02/iraq-islamic-state-executions-tikrit. Läst 5 mars 2024. 
  40. ^ ”Iraq: ISIS Escapees Describe Systematic Rape | Human Rights Watch” (på engelska). 14 april 2015. https://www.hrw.org/news/2015/04/14/iraq-isis-escapees-describe-systematic-rape. Läst 5 mars 2024. 
  41. ^ Chelsea J. Carter (19 augusti 2014). ”Video shows ISIS beheading U.S. journalist James Foley” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2014/08/19/world/meast/isis-james-foley/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  42. ^ ”Islamic State 'beheads US hostage Steven Sotloff'” (på brittisk engelska). BBC News. 2 september 2014. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-29038217. Läst 6 mars 2024. 
  43. ^ ”Car bombs kill 38 in Iraq's capital, Baghdad”. web.archive.org. 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129082802/http://bigstory.ap.org/article/277f1444d8014dde95afbfeb3fa8f77c/islamic-state-group-kills-iraqi-tv-journalist. Läst 6 mars 2024. 
  44. ^ ”Here Are the Ancient Sites ISIS Has Damaged and Destroyed” (på engelska). History. 1 september 2015. https://www.nationalgeographic.com/history/article/150901-isis-destruction-looting-ancient-sites-iraq-syria-archaeology. Läst 5 mars 2024. 
  45. ^ ”Five years after the genocide, Yazidis share their forgotten stories and demand justice - Iraq | ReliefWeb” (på engelska). reliefweb.int. 1 augusti 2019. https://reliefweb.int/report/iraq/five-years-after-genocide-yazidis-share-their-forgotten-stories-and-demand-justice. Läst 5 mars 2024. 
  46. ^ ”United Nations Security Council Consolidated List”. United Nations Security Council. 5 mars 2024. https://scsanctions.un.org/51vn3en-all.html. Läst 5 mars 2024. 
  47. ^ ”ISIS militants declare Islamic ‘Caliphate’ in Iraq and Syria” (på engelska). France 24. 29 juni 2014. https://www.france24.com/en/20140629-jihadist-group-isis-declares-islamic-caliphate-iraq-syria. Läst 5 mars 2024. 
  48. ^ [a b c] ”U.S. Forms Anti-ISIS Coalition at NATO Summit” (på engelska). TIME. 5 september 2014. https://time.com/3273185/isis-us-nato/. Läst 5 mars 2024. 
  49. ^ [a b] Ashley Fantz (9 oktober 2014). ”Who’s doing what in the coalition battle against ISIS” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2014/10/09/world/meast/isis-coalition-nations/index.html. Läst 5 mars 2024. 
  50. ^ [a b c d] ”Joint Statement Issued by Partners at the Counter-ISIL Coalition Ministerial Meeting”. U.S. Department of State. https://2009-2017.state.gov/r/pa/prs/ps/2014/12/234627.htm. Läst 6 mars 2024. 
  51. ^ ”Members – The Global Coalition To Defeat ISIS” (på engelska). United States Department of State. https://www.state.gov/the-global-coalition-to-defeat-isis-partners/. Läst 11 mars 2024. 
  52. ^ ”WHO WE ARE”. www.inherentresolve.mil. https://www.inherentresolve.mil/WHO-WE-ARE/. Läst 10 mars 2024. 
  53. ^ ”Syria: Dozens killed in fighting between SDF and Arab tribesmen” (på brittisk engelska). 5 september 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-66711352. Läst 10 mars 2024. 
  54. ^ ”Operation Inherent Resolve”. CJTFOIR. 15 mars 2019. https://twitter.com/CJTFOIR/status/1106534055036760065. Läst 10 mars 2024. 
  55. ^ ”Operation Inherent Resolve”. CJTFOIR. 20 mars 2019. https://twitter.com/CJTFOIR/status/1108360466278109185. Läst 10 mars 2024. 
  56. ^ ”US extra troops to boost fight against IS in Iraq” (på brittisk engelska). BBC News. 18 april 2016. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-36075452. Läst 6 mars 2024. 
  57. ^ ”Syria conflict: German MPs vote for anti-IS military mission” (på brittisk engelska). BBC News. 4 december 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-35002733. Läst 6 mars 2024. 
  58. ^ ”Pinotti: «Contro l’Isis 500 unità italiane in Iraq» - Corriere Tv” (på it-IT). video.corriere.it. https://video.corriere.it/pinotti-contro-l-isis-500-unita-italiane-iraq/ddb77e32-b159-11e4-9c01-b887ba5f55e9. Läst 6 mars 2024. 
  59. ^ ”CANADA OPERATION IMPACT”. 10 mars 2016. https://www.inherentresolve.mil/WHO-WE-ARE/Coalition/Coalition-Display/Article/690716/canada/. Läst 6 mars 2024. 
  60. ^ ”General Assembly Adopts Resolution Strongly Condemning ‘Widespread and Systematic’ Human Rights Violations by Syrian Authorities | Meetings Coverage and Press Releases”. press.un.org. https://press.un.org/en/2012/ga11207.doc.htm. Läst 6 mars 2024. 
  61. ^ [a b] Grajewski, Nicole (2021-11-17) (på engelska). The Evolution of Russian and Iranian Cooperation in Syria. https://www.csis.org/analysis/evolution-russian-and-iranian-cooperation-syria. Läst 6 mars 2024. 
  62. ^ [a b] Grajewski, Nicole (2021-11-17) (på engelska). The Evolution of Russian and Iranian Cooperation in Syria. https://www.csis.org/analysis/evolution-russian-and-iranian-cooperation-syria. Läst 6 mars 2024. 
  63. ^ [a b c] Sundén, Jesper (12 mars 2018). ”Därför drivs kriget vidare i Syrien – efter sju år | Jesper Sundén”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4dX82V/darfor-drivs-kriget-vidare-i-syrien-efter-sju-ar. Läst 6 mars 2024. 
  64. ^ [a b] Euan McKirdy,Jason Hanna,Isil Sariyuce (24 augusti 2016). ”Turkey sends tanks into Syria to battle ISIS” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2016/08/24/middleeast/turkish-troops-isis-syria-operation/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  65. ^ ”'Turkey has no plans to leave Syria': Turkish military official” (på engelska). The Cradle. https://thecradle.co/articles-id/thecradle.co. Läst 6 mars 2024. 
  66. ^ Kareem Khadder,Jennifer Deaton,Sharif Paget (13 oktober 2019). ”Kurdish politician and 10 others killed by ‘Turkish-backed militia’ in Syria, SDF claims” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2019/10/13/middleeast/syria-turkey-kurdish-politician-intl/index.html. Läst 10 mars 2024. 
  67. ^ ”Iraq: ISIS Executed Hundreds of Prison Inmates | Human Rights Watch” (på engelska). 30 oktober 2014. https://www.hrw.org/news/2014/10/30/iraq-isis-executed-hundreds-prison-inmates. Läst 6 mars 2024. 
  68. ^ ”Iraq crisis: Militants 'seize Tikrit' after taking Mosul” (på brittisk engelska). BBC News. 11 juni 2014. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-27800319. Läst 6 mars 2024. 
  69. ^ Chulov, Martin (14 juni 2014). ”Iran sends troops into Iraq to aid fight against Isis militants” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2014/jun/14/iran-iraq-isis-fight-militants-nouri-maliki. Läst 6 mars 2024. 
  70. ^ Fassihi, Farnaz. ”Iran Deploys Forces to Fight Militants in Iraq” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/articles/iran-deploys-forces-to-fight-al-qaeda-inspired-militants-in-iraq-iranian-security-sources-1402592470. Läst 6 mars 2024. 
  71. ^ AFP (18 juni 2014). ”Irak ber USA om militär hjälp”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/b4f1920c-c39d-3d2c-b1e8-573a1e80328d/irak-ber-usa-om-militar-hjalp. Läst 6 mars 2024. 
  72. ^ TT (19 juli 2014). ”270 dödade vid gasfält i Syrien”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/f86e367a-4b8e-3ff3-a136-4aaf65230791/270-dodade-vid-gasfalt-i-syrien. Läst 6 mars 2024. 
  73. ^ Nyheter, S. V. T. (2 augusti 2014). ”Isis intar nya städer”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/islamiska-staten-intar-fler-oljefalt. Läst 6 mars 2024. 
  74. ^ [a b c] A. B. C. News. ”US 'Extremely Concerned' About ISIS Takeover of Iraq's Most Dangerous Dam” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Blotter/us-extremely-concerned-jihadi-takeover-iraqs-dangerous-dam/story?id=24900290. Läst 6 mars 2024. 
  75. ^ [a b] Cooper, Helene; Landler, Mark; Rubin, Alissa J. (7 augusti 2014). ”Obama Allows Limited Airstrikes on ISIS” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2014/08/08/world/middleeast/obama-weighs-military-strikes-to-aid-trapped-iraqis-officials-say.html. Läst 6 mars 2024. 
  76. ^ ”Iraq crisis: Mosul dam recaptured from militants - Obama” (på brittisk engelska). BBC News. 18 augusti 2014. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-28833519. Läst 6 mars 2024. 
  77. ^ ”Military Implications of the Syrian Regime's Defeat in Raqqa | The Washington Institute” (på engelska). www.washingtoninstitute.org. https://www.washingtoninstitute.org/policy-analysis/military-implications-syrian-regimes-defeat-raqqa. Läst 6 mars 2024. 
  78. ^ ”Syria crisis: 66,000 flee Islamic State into Turkey” (på brittisk engelska). BBC News. 20 september 2014. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-29294656. Läst 6 mars 2024. 
  79. ^ ”ISIS fight: Airstrikes on Kobani get more accurate with help from Kurds”. CBC. 15 oktober 2014. https://www.cbc.ca/news/world/isis-fight-airstrikes-on-kobani-get-more-accurate-with-help-from-kurds-1.2799085. Läst 6 mars 2024. 
  80. ^ ”ISIS, Nusra Front agree to stop fighting each other in Syria”. CBC. 13 november 2014. https://www.cbc.ca/news/world/isis-nusra-front-agree-to-stop-fighting-each-other-in-syria-1.2834329. Läst 6 mars 2024. 
  81. ^ ”Rolling Back the Islamic State”. RAND. 20 april 2017. https://www.rand.org/pubs/research_reports/RR1912.html. Läst 6 mars 2024. 
  82. ^ ”Battle for Kobane: Key events” (på brittisk engelska). BBC News. 20 oktober 2014. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-29688108. Läst 6 mars 2024. 
  83. ^ Laura Smith-Spark (26 februari 2015). ”Activist: ISIS now holds 262 Christians hostages in Syria” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2015/02/26/middleeast/isis-syria-iraq/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  84. ^ Chulov, Martin; Shaheen, Kareem (10 april 2015). ”Isis closes in on Damascus after seizing Yarmouk refugee camp” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/apr/10/isis-damascus-seize-yarmouk-refugee-camp. Läst 6 mars 2024. 
  85. ^ ”ISIS Captures Ramadi”. INSTITUTE FOR THE STUDY OF WAR. 18 maj 2015. https://www.understandingwar.org/sites/default/files/ISIS%20Captures%20Ramadi%20--%20May%202015.pdf. Läst 6 mars 2024. 
  86. ^ ”Islamic State seizes Syria's ancient Palmyra” (på brittisk engelska). BBC News. 20 maj 2015. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-32820857. Läst 6 mars 2024. 
  87. ^ Nyheter, S. V. T. (25 juni 2015). ”IS börjar spränga i världsarvet Palmyra”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/is-borjar-spranga-i-varldsarvet-palmyra. Läst 6 mars 2024. 
  88. ^ ”Russia joins war in Syria: Five key points” (på brittisk engelska). BBC News. 1 oktober 2015. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-34416519. Läst 6 mars 2024. 
  89. ^ ”Syria crisis: Russian air strikes against Assad enemies” (på brittisk engelska). BBC News. 30 september 2015. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-34399164. Läst 6 mars 2024. 
  90. ^ ”Battle for Sinjar: IS-held town in Iraq 'liberated'” (på brittisk engelska). BBC News. 13 november 2015. https://www.bbc.com/news/34806556. Läst 6 mars 2024. 
  91. ^ ”Iraqi forces and militia seize most of Baiji refinery: officials”. Reuters. 15 oktober 2015. https://www.reuters.com/article/idUSKCN0S91GQ/. Läst 6 mars 2024. 
  92. ^ Nyheter, S. V. T. (13 augusti 2014). ”Så styrs Isis som ett börsbolag”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/isis-ar-varldens-rikaste-terrororganisation. Läst 6 mars 2024. 
  93. ^ Jethro Mullen,Margot Haddad (16 november 2015). ”‘France is at war,’ President Francois Hollande says after ISIS attack” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2015/11/16/world/paris-attacks/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  94. ^ Ben Brumfield,Tim Lister,Nick Paton Walsh (16 november 2015). ”French jets bomb ISIS stronghold of Raqqa, Syria; few may have been killed” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2015/11/16/middleeast/france-raqqa-airstrikes-on-isis/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  95. ^ ”Iraqi forces 'recapture IS-held town of Hit'” (på brittisk engelska). BBC News. 14 april 2016. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-36049780. Läst 6 mars 2024. 
  96. ^ ”Christians return to devastation in ancient Qaraqosh” (på australisk engelska). ABC News. 19 december 2016. https://www.abc.net.au/news/2016-12-20/after-islamic-state-christians-return-to-devastation-in-qaraqosh/8127784. Läst 6 mars 2024. 
  97. ^ ”Fallujah 'fully liberated' from IS says Iraqi commander” (på engelska). France 24. 26 juni 2016. https://www.france24.com/en/20160626-iraq-fallujah-liberated-army-islamic-state. Läst 6 mars 2024. 
  98. ^ ”Syrian army captures ISIL-held town in Homs” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2016/4/4/syrian-army-captures-isil-held-town-in-homs. Läst 6 mars 2024. 
  99. ^ ”Syrian rebels 'capture' symbolic town of Dabiq from IS group” (på engelska). France 24. 16 oktober 2016. https://www.france24.com/en/20161016-turkey-free-syrian-army-islamic-state-group-symbolic-dabiq. Läst 8 mars 2024. 
  100. ^ ”Syrian rebels 'capture' symbolic town of Dabiq from IS group” (på engelska). France 24. 16 oktober 2016. https://www.france24.com/en/20161016-turkey-free-syrian-army-islamic-state-group-symbolic-dabiq. Läst 6 mars 2024. 
  101. ^ ”ISIS no longer controls any Iraqi oil”. RUDAW. 27 september 2016. https://www.rudaw.net/english/kurdistan/270920164. Läst 6 mars 2024. 
  102. ^ Tim Hume (24 oktober 2016). ”Battle for Mosul: How ISIS is fighting back” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2016/10/24/middleeast/iraq-mosul-isis-tactics/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  103. ^ ”Kurdish-led forces launch offensive on Syria’s Raqqa” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2016/5/25/kurdish-led-sdf-launches-offensive-on-syrias-raqqa. Läst 6 mars 2024. 
  104. ^ ”Civilians living in "penury and panic" as Mosul battle rages - UNHCR” (på engelska). UNHCR. https://www.unhcr.org/news/stories/civilians-living-penury-and-panic-mosul-battle-rages-unhcr. Läst 6 mars 2024. 
  105. ^ ”Counter-ISIL operations aim to isolate Raqqa” (på amerikansk engelska). U.S. Central Command. https://www.centcom.mil/MEDIA/NEWS-ARTICLES/News-Article-View/Article/885325/counter-isil-operations-aim-to-isolate-raqqa/https%3A%2F%2Fwww.centcom.mil%2FMEDIA%2FNEWS-ARTICLES%2FNews-Article-View%2FArticle%2F885325%2Fcounter-isil-operations-aim-to-isolate-raqqa%2F. Läst 6 mars 2024. 
  106. ^ ”ISIS re-captures ancient city of Palmyra from Syrian government forces”. CBC. 11 december 2016. https://www.cbc.ca/news/world/syria-palmyra-aleppo-1.3891467. Läst 6 mars 2024. 
  107. ^ ”Turkey-backed rebels in ‘near full control’ of Al Bab” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2017/2/23/turkey-backed-rebels-in-near-full-control-of-al-bab. Läst 6 mars 2024. 
  108. ^ ”Syria fighters take control of IS-held airbase near Raqqa” (på brittisk engelska). BBC News. 26 mars 2017. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-39401326. Läst 6 mars 2024. 
  109. ^ ”Syrian army recaptures key historic site Palmyra from Islamic State group” (på engelska). France 24. 3 mars 2017. https://www.france24.com/en/20170303-syrian-army-says-recaptures-palmyra-islamic-state. Läst 8 mars 2024. 
  110. ^ [a b] ”How the battle for Mosul unfolded” (på brittisk engelska). BBC News. 19 oktober 2016. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-37702442. Läst 6 mars 2024. 
  111. ^ ”Mosul is a graveyard: Final IS battle kills 9,000 civilians” (på engelska). AP News. 21 december 2017. https://apnews.com/article/middle-east-only-on-ap-islamic-state-group-bbea7094fb954838a2fdc11278d65460. Läst 6 mars 2024. 
  112. ^ Ekot/TT; TT (6 juni 2017). ”Ny offensiv mot al-Raqqa har inletts”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6711539. Läst 6 mars 2024. 
  113. ^ Åsell, Yvonne (19 oktober 2017). ”Historiska Raqqa i ruiner efter IS terror”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/ORbdE/historiska-raqqa-i-ruiner-efter-is-terror. Läst 6 mars 2024. 
  114. ^ ”Syrian army captures Mayadin from ISIS near Deir ez-Zor”. RUDAW. 14 oktober 2017. https://www.rudaw.net/english/kurdistan/141020174. Läst 6 mars 2024. 
  115. ^ Harris, Gardiner (17 januari 2018). ”Tillerson Says U.S. Troops to Stay in Syria Beyond Battle With ISIS” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/01/17/world/middleeast/tillerson-troops-syria-islamic-state.html. Läst 6 mars 2024. 
  116. ^ ”ISIS has not been defeated” (på engelska). NBC News. 20 januari 2018. https://www.nbcnews.com/storyline/isis-uncovered/isis-still-has-10-000-loyalists-syria-iraq-warn-experts-n838051. Läst 6 mars 2024. 
  117. ^ ”Syrian Democratic Forces Announce Drive to Reclaim Last ISIS Territory” (på amerikansk engelska). U.S. Department of Defense. https://www.defense.gov/News/News-Stories/Article/Article/1508308/syrian-democratic-forces-announce-drive-to-reclaim-last-isis-territory/https%3A%2F%2Fwww.defense.gov%2FNews%2FNews-Stories%2FArticle%2FArticle%2F1508308%2Fsyrian-democratic-forces-announce-drive-to-reclaim-last-isis-territory%2F. Läst 6 mars 2024. 
  118. ^ ”White House declares victory over ISIS in Syria. On the ground, it's a different story.” (på engelska). NBC News. 22 mars 2019. https://www.nbcnews.com/news/world/battle-baghouz-white-house-declares-victory-over-isis-syria-desperation-n986246. Läst 6 mars 2024. 
  119. ^ ”U.S.-backed forces declare victory over ISIS in Syria” (på engelska). NBC News. 24 mars 2019. https://www.nbcnews.com/news/world/u-s-backed-forces-declare-victory-over-isis-syria-n972401. Läst 7 mars 2024. 
  120. ^ Baghdad, Raja Abdulrahim in Beirut and Isabel Coles in. ”Islamic State Returns to Guerrilla Warfare in Iraq and Syria” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/articles/islamic-state-returns-to-guerrilla-warfare-in-iraq-and-syria-1514889000. Läst 6 mars 2024. 
  121. ^ ”Statement from the President on the Death of Abu Bakr al-Baghdadi – The White House”. trumpwhitehouse.archives.gov. https://trumpwhitehouse.archives.gov/briefings-statements/statement-president-death-abu-bakr-al-baghdadi/. Läst 6 mars 2024. 
  122. ^ ”Where is ISIS today?”. National Public Radio. 4 augusti 2023. https://www.npr.org/2023/08/04/1192245987/where-is-isis-today. Läst 10 mars 2024. 
  123. ^ [a b c d e] ”Why ISIS Cannot Bring the Caliphate Back to Life”. Carnegie Endowment for International Peace. 18 juli 2023. https://carnegieendowment.org/sada/90221. Läst 10 mars 2024. 
  124. ^ [a b c d e f g h] Karen Leigh, Jason French, Jovi Juan. ”Islamic State and Its Affiliates” (på engelska). The Wall Street Journal. http://graphics.wsj.com/islamic-state-and-its-affiliates. Läst 7 mars 2024. 
  125. ^ [a b] ”Spotlight on Global Jihad (June 15-21, 2023)”. The Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center. 21 juni 2023. https://www.terrorism-info.org.il/en/spotlight-on-global-jihad-june-15-21-2023/. Läst 7 mars 2024. 
  126. ^ TT-AP (31 juli 2023). ”Dödssiffran stiger efter terrordådet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/69gjoW/dodssiffran-stiger-efter-terrordad-i-pakistan. Läst 7 mars 2024. 
  127. ^ Masood, Salman (14 juli 2018). ”Death Toll in Pakistan Suicide Bombing Rises to 128” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/07/14/world/asia/pakistan-suicide-bombing-election.html. Läst 7 mars 2024. 
  128. ^ ”Kabul explosion toll rises to 23, with 107 injured; Islamic State claims attack on airport after vice-president's return” (på amerikansk engelska). Firstpost. 23 juli 2018. https://www.firstpost.com/india/kabul-explosion-toll-rises-to-23-with-107-injured-islamic-state-claims-attack-on-airport-after-vice-presidents-return-4798341.html. Läst 7 mars 2024. 
  129. ^ ”Afghanistan bombing: Islamic State claims responsibility for bombing at Kabul wedding that killed 63 - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 18 augusti 2019. https://www.cbsnews.com/news/afghanistan-bombing-islamic-state-claims-responsibility-for-bombing-at-kabul-wedding-that-killed-63/. Läst 7 mars 2024. 
  130. ^ ”Kabul bombing: 14 killed, 19 injured in attack on Afghan clerics; religious leaders had issued fatwa against suicide bombing” (på amerikansk engelska). Firstpost. 4 juni 2018. https://www.firstpost.com/world/kabul-bombing-14-killed-19-injured-in-attack-on-afghan-clerics-religious-leaders-had-issued-fatwa-against-suicide-bombing-4494779.html. Läst 7 mars 2024. 
  131. ^ ”Kabul mosque attack claimed by so-called Islamic State” (på brittisk engelska). 15 juni 2017. https://www.bbc.com/news/world-asia-40296509. Läst 7 mars 2024. 
  132. ^ Amanda (6 februari 2022). ”Single ISIS Bomber Using 'Disturbing Lethality' Killed 170 Civilians, 13 US Troops During August 2021 Evacuation” (på amerikansk engelska). Air & Space Forces Magazine. https://www.airandspaceforces.com/single-isis-bomber-using-disturbing-lethality-killed-170-civilians-13-us-troops-during-august-2021-evacation/. Läst 7 mars 2024. 
  133. ^ ”After ISIS-K's Kabul Airport Attack, the U.S. Faces a New Terrorist Threat in Afghanistan” (på engelska). TIME. 27 augusti 2021. https://time.com/6093298/isis-k-kabul-airport-attack/. Läst 7 mars 2024. 
  134. ^ ”Israel agrees to allow more Egyptian forces in Sinai”. Times of Israel. 6 november 2014. https://www.timesofisrael.com/israel-agrees-to-allow-more-egyptian-forces-in-sinai/. Läst 7 mars 2024. 
  135. ^ Nyheter, S. V. T. (5 november 2015). ”Hammond: ”IS låg bakom ryska flygkraschen””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/hammond-is-lag-bakom-ryska-flygkraschen. Läst 7 mars 2024. 
  136. ^ Hamdi Alkhshali,Laura Smith-Spark,Susannah Cullinane (25 november 2017). ”Egypt mosque attack toll climbs above 300” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2017/11/25/africa/egypt-sinai-mosque-massacre/index.html. Läst 7 mars 2024. 
  137. ^ Heba Habib. ”Palm Sunday church attacks: Egypt’s ‘worst day of violence’” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2022/4/8/palm-sunday-church-attacks-egypts-worst-day-of-violence. Läst 7 mars 2024. 
  138. ^ ”ISIL claims attack that killed 11 Egyptian soldiers in Sinai” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2022/5/9/isil-claims-attack-that-killed-11-egyptian-soldiers-in-sinai. Läst 7 mars 2024. 
  139. ^ ”ISIS says it carried deadly attack in Egypt Suez Canal city of Ismailia”. Al-Arabiya News. 1 januari 2023. https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2023/01/01/ISIS-says-it-carried-deadly-attack-in-Egypt-Suez-Canal-city-of-Ismailia-. Läst 7 mars 2024. 
  140. ^ ”5 Egyptian troops killed in ISIL attack in northern Sinai” (på engelska). Mehr News Agency. 1 augusti 2021. https://en.mehrnews.com/news/176776/5-Egyptian-troops-killed-in-ISIL-attack-in-northern-Sinai. Läst 7 mars 2024. 
  141. ^ Staff (21 mars 2015). ”Yemen mosque bombings 'could only be done by the enemies of life' – president” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/mar/21/yemen-mosque-bombings-enemies-of-life-president-abedrabbo-mansour-hadi-houthi-isis-al-qaida. Läst 7 mars 2024. 
  142. ^ [a b c d e f g h] ”Terrorist Organizations - The World Factbook”. www.cia.gov. https://www.cia.gov/the-world-factbook/references/terrorist-organizations/. Läst 7 mars 2024. 
  143. ^ [a b c] ”Terrorist Organizations - The World Factbook”. www.cia.gov. https://www.cia.gov/the-world-factbook/references/terrorist-organizations/. Läst 7 mars 2024. 
  144. ^ ”Libya appeals for help against IS group as Sirte falls” (på engelska). France 24. 17 augusti 2015. https://www.france24.com/en/20150817-libya-appeals-air-strikes-isis-islamic-state-group-sirte-battles. Läst 7 mars 2024. 
  145. ^ ”IS said to have taken another Libyan town” (på brittisk engelska). Times of Malta. 10 februari 2015. https://www.timesofmalta.com/article/is-said-to-have-taken-another-libyan-town.555481. Läst 7 mars 2024. 
  146. ^ ”Libyan gains may offer ISIS a base for new attacks”. Washington Post. 10 juni 2015. https://www.washingtonpost.com/world/middle_east/in-libyas-civil-war-the-islamic-state-shows-itself-as-the-main-threat/2015/06/06/65766592-0879-11e5-951e-8e15090d64ae_story.html. Läst 7 mars 2024. 
  147. ^ ”Islamic State militants in Libya 'seize Sirte airport'” (på brittisk engelska). BBC News. 29 maj 2015. https://www.bbc.com/news/world-africa-32935412. Läst 7 mars 2024. 
  148. ^ Zway, Suliman Ali; Kirkpatrick, David D. (31 maj 2015). ”Western Officials Alarmed as ISIS Expands Territory in Libya” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/06/01/world/africa/western-officials-alarmed-as-islamic-state-expands-territory-in-libya.html. Läst 7 mars 2024. 
  149. ^ ”Largest irrigation project”. Guinness World Records. https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/85685-largest-irrigation-project. Läst 7 mars 2024. 
  150. ^ ”Libya: Extremists Terrorizing Derna Residents | Human Rights Watch” (på engelska). 27 november 2014. https://www.hrw.org/news/2014/11/27/libya-extremists-terrorizing-derna-residents. Läst 7 mars 2024. 
  151. ^ Pengelly, Martin; Stephen, Chris (14 november 2015). ”Islamic State leader in Libya 'killed in US airstrike'” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/nov/14/us-airstrike-isis-leader-libya. Läst 7 mars 2024. 
  152. ^ Stephen, Chris; Willsher, Kim (24 februari 2016). ”French special forces assisting anti-Isis efforts in Libya, say sources” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2016/feb/24/isis-behead-11-police-officers-in-fighting-in-libya. Läst 7 mars 2024. 
  153. ^ ”Islamic State 'forced out' of key Libyan city of Derna” (på brittisk engelska). BBC News. 21 april 2016. https://www.bbc.com/news/world-africa-36104728. Läst 7 mars 2024. 
  154. ^ ”Libyan forces clear last Islamic State holdout in Sirte”. Reuters. 7 december 2016. https://www.reuters.com/article/idUSKBN13V15R/. Läst 7 mars 2024. 
  155. ^ [a b] ”The Islamic State in Libya Has Yet to Recover | The Washington Institute” (på engelska). www.washingtoninstitute.org. https://www.washingtoninstitute.org/policy-analysis/islamic-state-libya-has-yet-recover. Läst 7 mars 2024. 
  156. ^ Nossiter, Adam (27 juli 2009). ”Scores Die as Fighters Battle Nigerian Police” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2009/07/28/world/africa/28nigeria.html. Läst 7 mars 2024. 
  157. ^ Adam Chandler (9 mars 2015). ”Boko Haram Pledges Allegiance to the Islamic State” (på engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/international/archive/2015/03/boko-haram-pledges-allegiance-islamic-state/387235/. Läst 7 mars 2024. 
  158. ^ Mark, Monica (10 januari 2015). ”Boko Haram's 'deadliest massacre': 2,000 feared dead in Nigeria” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/jan/09/boko-haram-deadliest-massacre-baga-nigeria. Läst 7 mars 2024. 
  159. ^ ”Gruesome Boko Haram Killings in Northeast Nigeria | Human Rights Watch” (på engelska). 1 december 2020. https://www.hrw.org/news/2020/12/01/gruesome-boko-haram-killings-northeast-nigeria. Läst 7 mars 2024. 
  160. ^ Mächs, Mattias (6 maj 2014). ”Expert: ”Boko Haram motsätter sig allt som är västerländskt””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/0959744e-686c-3903-8a10-ae1e1b96c438/expert-boko-haram-motsatter-sig-allt-som-ar-vasterlandskt. Läst 7 mars 2024. 
  161. ^ ”Nigeria: Boko Haram brutality against women and girls needs urgent response – new research” (på engelska). Amnesty International. 24 mars 2021. https://www.amnesty.org/en/latest/press-release/2021/03/nigeria-boko-haram-brutality-against-women-and-girls-needs-urgent-response-new-research/. Läst 7 mars 2024. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kriget_mot_Islamiska_staten&oldid=54589792”