Öppna huvudmenyn

Kinnekulle landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Skaraborgs län.

Kinnekulle landskommun
fd kommun
LandSverige
LandskapVästergötland
LänSkaraborgs län
Kommun, nuGötene kommun
Inrättad1 januari 1952
 frånForshems landskommun
Fullösa landskommun
Kestads landskommun
Medelplana landskommun
Västerplana landskommun
Österplana landskommun
Upphörd31 december 1966
Uppgått iGötene köping
Areal, befolkning
Areal139 kvadratkilometer ()
Läge
R1952 Kinnekulle.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°37′N 13°29′E / 58.62°N 13.49°Ö / 58.62; 13.49
UtsträckningSCB:s kartsök
TingslagKinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas tingslag
Koder
Kommunkod1614
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Den bildades som storkommun vid kommunreformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Forshems landskommun, Fullösa landskommun, Kestads landskommun, Medelplana landskommun, Västerplana landskommun och Österplana landskommun.

Kommunen upplöstes 1 januari 1967, då dess område gick upp i dåvarande Götene köping. Området tillhör sedan 1971 Götene kommun.[1]

Kommunkoden var 1614.

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende hörde kommunen till de sex församlingarna Forshem, Fullösa, Kestad, Medelplana, Västerplana och Österplana. 1 januari 2002 lades dessa församlingar samman för att bilda Kinnekulle församling.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kinnekulle landskommun 1951–1966
År Invånare
1951
  
4 141
1955
  
4 045
1960
  
3 730
1965
  
3 340
1966
  
3 314
Befolkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år
Källa: SCB:s historiska statistik

GeografiRedigera

Kinnekulle landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 139,14 km², varav 138,76 km² land.[2]

Tätorter i kommunen 1960Redigera

Tätort Folkmängd
Hällekis &&&&&&&&&&&&0940.&&&&&0940
Årnäs &&&&&&&&&&&&0339.&&&&&0339

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 34,0 %.[3]

NäringslivRedigera

 
Cementfabriken i Hällekis.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[4]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 26,8 % i jord- och stenindustrin.[4]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1950-1962Redigera

ValårVSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1950220382
220382
3578,2
31
1954202373
202373
3577,2
34
1958192374
192374
3576,8
32
1962202373
202373
3584,9
31
  • Övriga 1954-1962 var Samlingslistan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

KällorRedigera

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 78. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 19. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 124-125. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015