Karl I av Hessen-Philippsthal

Karl I av Hessen-Philippsthal
Karl I av Hessen-Philippsthal
	Titlar
	Lantgreve av Hessen-Philippsthal
Tidsperiod	1721–1770
Yrke	Militär
	Militärtjänst
I tjänst för	Danmark
Försvarsgren	Armén
Utmärkelser	Elefantorden 1731
	Personfakta
Född	23 september 1682; Schmalkalden, Thüringen
Död	8 maj 1770 (87 år); Philippsthal, Hessen
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Hessen
Far	Filip av Hessen-Philippsthal
Mor	Catharina Amalie von Solms-Laubach
Släktingar	Vilhelm av Hessen-Philippsthal-Barchfeld (bror)
	Familj
Gift	24 november 1725; Eisenach
Make/maka	Carolina Christina von Saxe-Eisenach
Barn	Vilhelm av Hessen-Philippsthal; Charlotte Amalie av Hessen-Philippsthal
	Heraldiskt vapen
	;

Karl I av Hessen-Philippsthal, född 23 september 1682 i Schmalkalden i Thüringen, död 8 maj 1770 i Philippsthal i Hessen, var en tysk militär, medlem av ätten Hessen och lantgreve av Hessen-Philippsthal från 1721 fram till sin död.

Biografi redigera

Karriär redigera

Karl föddes som äldsta son till lantgreve Filip av Hessen-Philippsthal och Catharina Amalie von Solms-Laubach, dotter till greve Karl Otto av Solms-Laubach. Han kom som 16-åring till Köpenhamn för att utbilda sig vid Kongelige ridderlige Akademi. År 1700 inträdde han i danska armén och blev där snart kompanichef i Livgardet till fots och major i infanteriet. Med Livgardet följde han med i den kår som utlånades av den danska kronan till att deltaga i spanska tronföljdskriget i Flandern. Där utsågs han 1703 till överstelöjtnant i Fynske Regiment och tog som sådan del i fälttåget till dess att han efterföljande år utsågs till chef för det så kallade Schwertzels Regiment (efter den tidigare chefen), endast 22 år gammal. Regementet kom under Karls tid som chef benämnas Prinsen af Hessens Regiment. Det var baserat i Danmark och Karl deltog därför inte i de vidare striderna i spanska tronföljdskriget såvida han inte deltagit som volontär.

Regementet kom inte i strid förrän Danmark åter gav sig in i Stora nordiska kriget genom att 1709 invadera Skåne. Inför fälttåget hade Karl utsetts till brigadgeneral. Det danska fälttåget nådde sin kulmen i och med det katastrofala danska nederlaget vid Slaget vid Helsingborg 1710. Under slaget var Karl av Hessen-Philippsthal chef för den danska centerns andra linje bestående av hans eget regemente, Østsjællandske Landmilitsregiment, Vestsjællandske Landmilitsregiment, 1. Danske Infanteriregiment, samt Viborgske Landmilitsregiment. När den danska centerns första linje började falla samman i och med att Dronningens Livregiment tagit till flykten och dragit med sig Jyske Regiment och Fynske Regiment förde Karl fram sina trupper i position i luckan mellan de två regementena och började ge fyr mot de svenska regementena. Snart därefter anfölls dock linjens trupper i ryggen av svenskt kavalleri och det dröjde inte länge förrän även dessa förband löstes upp och tog till flykten.^[1] I början av slaget skadades Karl då hans högra hand träffats av två kulor, varav en rev av ett av hans fingrar.

Efter slaget befordrades Karl till generalmajor och blev chef över den bataljon av Livgarden til fods som var i tjänst i Flandern. Där deltog han i de mindre stridigheter som till största del utmärkte de sista åren av det spanska tronföljdskriget och 1712 deltog han vid stormningen av Quesnoi. Trots att freden slutits 1713, dröjde det till året därefter innan den del av den danska kåren som Livgardet tillhörde var tillbaka i Danmark. År 1715 tog Karl åter del av Stora nordiska kriget då förbandet beordrades till svenska Pommern. Där deltog han i belägringen av Stralsund, samt vid landstigningen på Rügen, där han sårades i strid. Han tog sedermera avsked av sin danska militärtjänst och gick istället i fransk tjänst, där han 13 mars 1721 utsågs till generallöjtnant. Han gick senare i österrikisk tjänst, och utsågs där till fältmarskalklöjtnant. Den 6 juni 1731 tilldelades han Elefantorden av kung Kristian VI.

Familj redigera

Karl gifte sig med Carolina Christina von Saxe-Eisenach, dotter till hertig Johan Wilhelm III av Saxe-Eisenach, den 24 november 1725 i Eisenach. Tillsammans fick de fem barn:

Vilhelm (1726–1810), lantgreve av Hessen-Philippsthal 1770–1810, gift 1755 med prinsessan Ulrika Eleonora av Hesse-Philippsthal-Barchfeld (1732–1795)
Caroline Amalie (1728–1746)
Frederick (1729–1751)
Charlotte Amalie (1730–1801), gift 1750 med hertig Anton Ulrich av Saxe-Meiningen (1687–1763)
Philippine (1731–1762)