Dronningens Livregiment (på svenska: Drottningens livregemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1657 och 2001.

Dronningens Livregiment
Coat of arms for Queen's Life Regiment.svg
Dronningens Livregiments vapen
Information
Officiellt namn8. Regiment
Datum1657–2001
LandDanmark Danmark
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
StorlekRegemente
FörläggningsortKöpenhamn 1658
Kronborg 1662
Glückstadt 1679–1852
Köpenhamn 1852–1932
Roskilde 1932–1951
Århus 1952–1955
Aalborg 1955–2001
Kända slag och krigKarl X Gustavs första danska krig
Pfalziska tronföljdskriget
Stora nordiska kriget:
Slaget vid Helsingborg 1710
Slaget vid Gadebusch 1712
Dronningens Livregiments uniformer omkring 1760 till 1761.

Historia redigera

Regementet upprättades på kunglig befallning den 23 april 1657, då Fredrik III ålade sin halvbror, Kristian IV:s oäkta son Ulrik Christian Gyldenløve, att värva 200 man dragoner i Aalborgs stift. Enligt dåtida tradition döptes regementena efter deras befälhavare och regementet hade därför namnet Gyldenløves Regiment Dragoner. Dragonregementet var vid den här tiden indelat i 6 kompanier på vardera 200 man, där hälften var beväpnade med lansar och den andra hälften med arkebuser. Dragoner betraktades som beridet fotfolk och hade därför skor och inte stövlar. Befälen bar hildebarder, vilka bars av dennes adjutant när befälet satt till häst. Uniformen bestod av filthatt, lång rock med knapprader, knäbyxor, yllestrumpor och höga ankelskor. Regementet kändes igen på färgen på dess livrock, vilken i Gyldenløves Regiment Dragoners fall var färgad i det oldenburgska kungahusets färger: högrött och gyllengult.

Strax efter sitt bildande deltog regementet i Köpenhamns försvar under den svenska belägringen 1658, under vilken Gyldenløve dog av malaria. Regementet övertogs därefter av Eiler Holck och benämndes således Holcks Regiment Dragoner. Under belägringen utmärkte regementet sig så framgångsrikt att kungen den 18 oktober 1659 beslutade att regementet skulle få namnet Dronningens Livregiment Dragoner. Efter Fredrik III:s död 1670 beslutade Kristian V den 25 juli 1670 att regementets namn skulle vara Dronningens Livregiment. Samtidigt bestämdes att den regerande drottningens monogram framöver skulle ingå i fanan. Det sista att pryda regementets fana var drottning Ingrids spegelmonogram.

Regementet lades ner i samband med försvarsbeslutet 2000–2004, då de tillsammans med Slesvigske Fodregiment ingick i Prinsens Livregiment med förläggningsort i Skive. Detta slogs sedan samman med Jydske Dragonregiment 2005.

Namn och beteckningar redigera

Namn[1]
Ulrik Christian Gyldenløves Regiment Dragoner Ulrik Christian Gyldenløves dragonregemente 1657-04-23 1658
Eiler Holcks Regiment Dragoner Eiler Holcks dragonregemente 1658 1659
Dronningens Livregiment Dragoner Drottningens livregementes dragoner 1659 1670-07-25
Dronningens Livregiment Drottningens livregemente 1670-07-25 1842
17. Linie-Infanteri-Bataillon Sjuttonde linjeinfanteribataljonen 1842 1848
Upplöst Upplöst 1848 1851
3. Holstenske Infanteribataillon Tredje holstenska infanteribataljonen 1851 1852
17. Linie-Infanteri-Bataillon Sjuttonde linjeinfanteribataljonen 1852 1860
17. Infanteribataillon Sjuttonde infanteribataljonen 1860 1863
17. Infanteriregiment Sjuttonde infanteriregementet 1863 1865
17. Infanteribataillon Sjuttonde infanteribataljonen 1865 1867
17. Bataljon Sjuttonde bataljonen 1867 1943-08-29
Upplöst Upplöst 1943-08-29 1945-05-05
17. Bataljon Sjuttonde bataljonen 1945-05-05 1951-11-01
8. Regiment Åttonde regementet 1951-11-01 1961-11-01
Dronningens Livregiment Drottningens livregemente 1961-11-01 2001-01-01

Förbandschefer redigera

  • Christian August af Sønderborg, 1738–1754
  • Conrad Ahlefeldt, 1754–1764
  • Henrik Gude, 1764–1766
  • Schack Carl Rantzau-Ascheberg, 1766–1772
  • Carl Vilhelm Sames, 1773–1774
  • Ditlef Carl Rantzau, 1774–1789
  • Ludvig Frederik Bechtolsheim, 1789–1813
  • Joachim Christian Breuer, 1813–1814
  • Frederik Ernst Henrik Cronhelm, 1814–1816
  • Jacob Carl Kaalund, 1817–1822
  • Jens Leschly, 1822–1842
  • August Vilhelm Lobedanz, 1842–1848
  • Sofus Carl Ferdinand Balthasar Krieger, 1851–1852
  • Frederik Ferdinand Henckel, 1852–1855
  • Jens Bregendahl Schepelern, 1855–1858
  • Andreas Bernstorff, 1858–1864
  • Ernst Georg Emil du Plat, 1864–1864
  • Friederich Carl Albrecht Hermann Salchow, 1864–1864
  • Frederik Waldemar Lund, 1864–1875
  • Johannes Eduard Beissenherz, 1875–1882
  • Carl Anthon Sciavitsky Dalberg, 1882–1885
  • Johan Georg Frederik Colding, 1886–1892
  • Christian Lütken, 1892–1895
  • Emanuel Prytz, 1896–1900
  • Frederik Hans Walther Harbou, 1900–1901
  • Andreas Carl Pilegaard Jessen, 1901–1906
  • Ellis Wolff, 1906–?

Källa: Wadschier[2]

Referenser redigera

Noter redigera