Blekinge bataljon

infanteriflörband i Ronneby

Blekinge bataljon (№ 30) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade åren 1887–1901. Förbandsledningen var förlagd i Ronneby[2][3][4] vid dagens Volontärbacken.

Blekinge bataljon
(№ 30)
Vapen för Blekinge bataljon
Information
Officiellt namnKungl. Blekinge bataljon
Datum1887–1901
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
Del av2. arméfördelningen [a]
FöregångareMarinregementet
EfterföljareKarlskrona grenadjärregemente
StorlekBataljon
HögkvarterRonneby garnison
FörläggningsortRonneby
ÖvningsplatsBredåkra
Marsch"Donaugruss" (Král) [b]
SegernamnHogland (1788)
Svensksund (1789)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandsfana m/1867
Blekinge bataljons kasernområde i Ronneby på den östra sidan av dagens stadsdel Volontärbacken. Foto ur Blekinge museums arkiv.
Minnessten över Blekinge bataljon rest i Gräsvik, Karlskrona.

Historik

redigera

Blekinge bataljon uppsattes den 1 januari 1887 för att tjäna såsom stam för Blekinge läns beväring. Dess befäl togs huvudsakligen från det indragna Marinregementet och stammanskapets styrka bestämdes till 300 man, vilken till förmån för Hallands bataljon något minskades enligt 1892 års urtima riksdags beslut. Bataljonens chefstation var Ronneby och mötesplats var Bredåkra, vid nuvarande Ronneby flygplats.

Genom försvarsreformen 1901 kom bataljonen den 31 december 1901 att upphöra som självständigt förband. Istället kom den tillsammans med Smålands grenadjärkår (I 7) den 1 januari 1902 att bilda Karlskrona grenadjärregemente (I 7).[3]

Förläggningar och övningsplatser

redigera

När bataljonen bildades 1887 förlades den till Vämö slätt och hade sin förbandsexpedition i Karlskrona. År 1888 kom bataljonen att omlokaliseras till Bredåkra, och den 1 oktober 1891 kom förbandsexpeditionen förläggas till Ronneby. Den 1 maj 1890 förlades bataljonens volontärsskola till Bredåkra. Efter att bataljonen avvecklades kom bataljonens läger på Bredåkra tas i anspråk av Flygvapnet då Blekinge flygflottilj bildades 1944 och förlades till Bredåkra. Blekinge bataljon i Ronneby kom bland annat att hysa Ågårdens vårdhem för sinnessjuka. År 1968 revs byggnaden.[3]

Förbandschefer

redigera

Namn, beteckning och förläggningsort

redigera
Namn
Kungl. Blekinge bataljon 1887-01-01 1901-12-31
Beteckning(ar)
№ 30 1887-01-01 1901-12-31
Förläggningsort(er) och övningsplats(er)
Vämö (F) 1887-??-?? 1888-??-??
Ronneby garnison (F) 1891-10-01 1901-12-31
Bredåkra (F) 1888-??-?? 1901-12-31

Se även

redigera

Referenser

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Åren 1887–1893 var regementet underställt chefen för 2. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 2. arméfördelningen.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs i slutet av 1800-talet, och delades med Värmlands fältjägarkår. Marschen används sedan 1998 av Försvarsmedicincentrum.[1]
  1. ^ Sandberg (2007), s. 44
  2. ^ Braunstein (2003), s. 45-46
  3. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 17
  4. ^ Kjellander (2003), s. 276
  5. ^ Bataljon i Norges statskalender 1890}

Tryckta källor

redigera
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 

Webbkällor

redigera

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera