Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport

Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport har arrangerats årligen av det internationala skidsportförbundet (FIS) sedan 1982 då det första mästerskapet ägde rum i franska Auron. I disciplinerna störtlopp, storslalom, slalom och kombination har det korats världsmästare sedan 1982, medan super-G inte kom med på programmet förrän 1988. Till JVM 2012 i Italien utökades programmet med en lagtävling. I juniorvärldsmästerskapen deltar åkare i åldrarna 15 till 20 år.

Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport
Sport(er)Alpin skidsport
Tidpunktjanuari-mars
År1982- (herrar och damer)
Geografisk omfattningHela världen

Sverige och Sälen arrangerade JVM 1987, men störtloppet kördes i norska Hemsedal, annars har JVM mest avgjorts i Alperna eller i Nordamerika.

Historia redigera

Det allra första guldet på herrsidan vanns av fransmannen Franck Piccard och det första guldet på damsidan vanns av fransyskan Catherine Quittet, båda två vann guld i störtlopp 1982. Sveriges första medalj togs av Johan Wallner när han tog en bronsmedalj i storslalom det allra första JVM:et, dagen efter tog han dessutom guld i slalom. Första svenska dam att vinna medalj var Erika Hansson som tog guld i kombinationen i JVM 1992 i Maribor. Det var annars ett JVM som dominerades av svensken Tobias Hellman som tog tre guld, ett silver och ett brons. Vid JVM 1990 hade Norge enorma framgångar genom Kjetil André Aamodt (tre guld och två silver) och Lasse Kjus (ett guld, två silver och två brons). Vid JVM 2002 var det schweizaren Daniel Albrechts tur att dominera med tre guld och ett silver. På damsidan dominerade österrikiskan Sabine Ginther slutet av 1980-talet med sex guld och två silver mellan 1987 och 1989. Runt millennieskiftet var svenskan Anja Pärson med fyra guld och två brons en av de mer framstående och direkt efter tog tyskan Maria Riesch över och vann fem guld, två silver och två brons. Mellan 2006 och 2009 tog österrikiskan Anna Fenninger fyra guld, två silver och ett brons.

En av de största överraskningarna är bulgaren Stefan Schalamanov som vann guldet i slalomen vid JVM 1988, bland annat före svenske tvåan Thomas Fogdö. Men även vid JVM 1989 tog chilenaren Paulo Oppliger ett överraskande brons i störtloppet, och en överraskning var det även när nyzeeländskan Annelise Coberger tog brons i slalom vid JVM 1990.

Mästerskap redigera

Upplaga År Värdstad Värdland Grenar
1 1982 Auron   Frankrike 8
2 1983 Sestriere   Italien 8
3 1984 Sugarloaf   USA 8
4 1985 Jasná   Tjeckoslovakien 8
5 1986 Bad Kleinkirchheim   Österrike 8
6 1987 Hemsedal/Sälen   Norge/  Sverige 8
7 1988 Madonna   Italien 10
8 1989 Aleyska   USA 10
9 1990 Zinal   Schweiz 10
10 1991 Hemsedal   Norge 10
11 1992 Maribor   Slovenien 10
12 1993 Montecampione   Italien 10
13 1994 Lake Placid   USA 10
14 1995 Voss   Norge 10
15 1996 Hoch-Ybrig   Schweiz 10
16 1997 Schladming   Österrike 10
17 1998 Megève   Frankrike 10
18 1999 Pra Loup   Frankrike 10
19 2000 Québec   Kanada 10
20 2001 Verbier   Schweiz 10
21 2002 Tarvisio   Italien 9
22 2003 Briançon   Frankrike 10
23 2004 Maribor   Slovenien 10
24 2005 Bardonecchia   Italien 10
25 2006 Québec   Kanada 10
Upplaga År Värdstad Värdland Grenar
26 2007 Altenmarkt/Flachau   Österrike 10
27 2008 Formigal   Spanien 10
28 2009 Garmisch Classic   Tyskland 10
29 2010 Les Houches   Frankrike 10
30 2011 Crans-Montana   Schweiz 10
31 2012 Roccaraso   Italien 11
32 2013 Québec   Kanada 11
33 2014 Jasná   Slovakien 11
34 2015 Hafjell   Norge 11
35 2016 Sotji   Ryssland 11
36 2017 Åre   Sverige 11
37 2018 Davos   Schweiz 11
38 2019 Trentino/Fassadalen   Italien 11
39 2020 Narvik   Norge 6
40 2021 Bansko   Bulgarien 6
41 2022 Panorama   Kanada 11
42 2023 St. Anton   Österrike 11
43 2024 Haute-Savoie   Frankrike 11

Medaljställning 1982–2024 redigera

NrNationGuldSilverBronsTotalt
1  Österrike (AUT)105112100317
2  Schweiz (SUI)636547175
3  Italien (ITA)464444134
4  USA (USA)31252278
5  Norge (NOR)30353196
6  Sverige (SWE)27191460
7  Frankrike (FRA)27183681
8  Tyskland (GER)18262165
9  Slovenien (SLO)16131746
10  Kanada (CAN)11111638
11  Västtyskland88521
12  SFR Jugoslavien77822
13  Sovjetunionen3249
14  Finland (FIN)25916
15  Liechtenstein (LIE)2417
16  Kroatien (CRO)23611
17  Tjeckoslovakien2338
18  Tjeckien (CZE)2147
19  Slovakien (SVK)2013
20  Japan (JPN)1225
21  Albanien (ALB)1012
  Bulgarien (BUL)1012
  Nya Zeeland (NZL)1012
24  Ryssland (RUS)0448
25  Spanien (ESP)0112
26  Storbritannien (GBR)0101
27  Belgien (BEL)0033
28  Chile (CHI)0011
Totalt (28 nationer)4084094031220

Se även redigera

Externa länkar redigera