Störtlopp är en gren inom alpin skidsport. Störtlopp har den näst högsta farten, efter speedskiing (flygande kilometern) av de alpina disciplinerna och medför därmed de största riskerna. De bästa åkarna kommer upp i hastigheter upp till 130 km/h, men under tävlingarna i Lauberhornrennen i Wengen, Schweiz, och i Hahnenkammrennen i Kitzbühel, Österrike, så kan hastigheter på 150 km/h[källa behövs] uppnås. Vid tävlingarna i Wengen den 19 januari 2013 satte fransmannen Johan Clarey nytt hastighetsrekord för störtlopp med en uppmätt hastighet på 161,9 km/h [1]. Ett fall innebär ofta svåra skador. Även dödsolyckor förekommer.

Störtlopp
Störtlopp
Störtlopp
Högsta förbundFIS
Egenskaper
Kontaktsportnej
Könsmixadseparata tävlingar
Kategoriseringskidsport, Vintersport
Utrustninghjälm, skidor
Spelplatsutomhus, skidbacke
OS1936-

Innehåll

BananRedigera

En typisk störtloppsbana börjar långt upp på berget och bör innehålla höga hastigheter, utmanande svängar, några hopp samt glidpartier på flacken. En störtloppsbana innehåller endast röda portar (andra alpina discipliner har både röda och blå).

Fallhöjden ska för världselittävlingar vara 800–1100 m för män och 500–800 m för kvinnor.

ÅketRedigera

Ett störtlopp innehåller bara ett åk. I alla störtlopp gör åkarna stora förberedelser före loppet, med dagliga inspektioner av banan, diskussioner med tränarna och lagkamraterna samt tidsträning. I själva loppet försöker åkarna göra så litet svängar som möjligt och försöker hitta den bästa linjen för att spara hundradelar. Åkaren försöker stå så mycket som möjligt i så kallad äggställning för att minimera luftmotståndet.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera