Jonas Wenström

svensk ingenjör

Jonas Wenström, född 4 augusti 1855 i Hällefors, Örebro län, död 22 december 1893 i Västerås, var en svensk ingenjör och uppfinnare. [4][5]

Jonas Wenström
Wenström.jpg
Född4 oktober 1855[1]
Hällefors församling[1], Sverige
Död21 december 1893[1][2] (38 år)
Västerås[2]
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningUppfinnare[3], ingenjör[3]
FöräldrarWilhelm Wenström[2]
SläktingarKerstin Wenström (syskon)
Redigera Wikidata
En dynamo, "Wenströms patent", står i Västanfors gamla kraftstation.

BiografiRedigera

Wenström var son till ingenjören i Hällefors Wilhelm Wenström och dennes hustru Maria Ursilia von Zweigbergk. Som barn drabbades han av rakit, vilket invalidiserade honom för livet. Efter universitetsstudier i Uppsala och Kristiania gjorde han flera utländska studieresor, bland annat till Frankfurt, Paris, London och Pittsburgh, Pennsylvania, USA. Karriären som uppfinnare startade med mjölkseparatorer och tröskverk, men leddes sedan över på hans kommande huvudområde elektroteknik. Han var nära att komma före Thomas Edison med en glödlampa 1880.[6]

I samband med ett försöksprojekt med belysning genererad av en engelsk Brushdynamo 1881 träffade grosshandlaren Ludvig Fredholm civilingenjören Georg Wenström. Denne var yngre bror till Jonas Wenström, som hade utvecklat en egen dynamokonstruktion och snart blev involverad i projektet. Man övergav strax den engelska dynamomaskinen till fördel för Jonas Wenströms egen konstruktion, vilken patenterades 1882. Den provkördes först i Örebro kvarn.

Den 17 januari 1883 konstituerades Elektriska Aktiebolaget (det blivande ASEA) i Stockholm.[7] År 1891 flyttade företaget till nyanlagda fabriker i Västerås och hade då inköpt Wenströms patenträtt för anordningar av kraftöverföring enligt trefassystemet. I Grängesberg undersöktes möjligheterna för elektrisk kraftöverföring från vattenfall på större avstånd, varvid valdes ett 45 meter högt fall vid Hällsjön, där ett litet järnbruk tidigare legat. År 1893 överfördes 400 hästkrafter med trefas och en spänning på 9.500 volt hela 15 kilometer.[8]

De båda strömslagen, likström och växelström, hade olika fördelar: likström kunde driva motorer, medan växelström kunde transformeras från lågspänning till högspänning för att möjliggöra eltransport över längre sträckor. Men växelström kunde inte driva motorer. Lösningen på detta problem kom att formuleras nästan samtidigt 1890 av Wenström och ingenjören Michail Dolivo-Dobrovolskij. Den innebar att man med tre växelströmsmatade ledningar i stället för två kunde skapa ett roterande magnetflöde i en elmotor och därmed en rotationsrörelse. I Sverige tillämpades principen första gången 1893, samma år som Wenström avled endast 38 år gammal. Det skedde vid en energiöverföring från Hällsjön till Grängesberg.

EftermäleRedigera

Wenströms uppfinning lade grunden till det blivande storföretaget ASEA:s framgångar. [9]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18550804 Wenström, Jonas, läst: 9 december 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] WikiTree person-ID: Wenström-11.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jonas-Wenstrom.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bra Böckers lexikon
  5. ^ Nationalencyklopedin 2009
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100311031202/http://www.tekniskamuseet.se/1/497.html. Läst 18 december 2009.  Tekniska museet
  7. ^ http://www.foretagsamheten.se/Svenska-foretag/Foretag/Asea/ Företagsamheten - 2008 Svenskt Näringsliv
  8. ^ Hjulström, Filip (194). Elektrifieringens utveckling i Sverige, en ekonomisk-geografisk översikt 
  9. ^ http://www.dn.se/blogg/historiens100viktigastesvenskar/2009/04/16/36-jonas-wenstrom-uppfinnare-18551893-2670 DN - Historiens 100 viktigaste svenskar

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera