John Fane, 11:e earl av Westmorland
John Fane, 11:e earl av Westmorland, född den 2 februari 1784 i London, död den 16 oktober 1859 i Apethorpe, Northamptonshire, var en brittisk diplomat. Han var far till Francis Fane, 12:e earl av Westmorland och till diplomaten Julian Fane.
| John Fane, 11:e earl av Westmorland | |
 | |
| Född | 2 februari 1784[1][2][3] eller 3 februari 1784[4] London[5] |
|---|---|
| Död | 16 oktober 1859[1][2][3] London[5] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge Cheam School Harrow School  |
| Sysselsättning | Diplomat, politiker[5], officer[4], kompositör[6], militär[5] |
| Befattning | |
| Ledamot av Förenade kungarikets 4:e parlament Storbritanniens fjärde parlament Ledamot av Förenade kungarikets 3:e parlament Storbritanniens tredje parlament Ledamot av Förenade kungarikets 5:e parlament Storbritanniens 5:e parlament Ledamot av Förenade kungarikets 2:a parlament Storbritanniens ambassadör i Toscana (1814–1831)[7] Storbritanniens ambassadör i Preussen (1841–1851)[7] Storbritanniens ambassadör till Österrike (1851–1855)[7] | |
| Arbetsgivare | Storbritanniens utrikesministerium[7] |
| Maka | Priscilla Anne, Countess of Westmorland Fane (g. 1811–)[8][9] |
| Barn | John Arthur Fane (f. 1816)[10] George Fane, Lord Burghersh (f. 1819)[10] Ernest Fane, Lord Burghersh (f. 1824)[10] Francis Fane, 12th Earl of Westmorland (f. 1825)[8] Julian Fane (f. 1827)[8] Rose Weigall (f. 1834)[8][10] |
| Föräldrar | John Fane, 10th Earl of Westmorland[8] Sarah Fane, Countess of Westmorland[8] |
| Släktingar | Sarah Sophia Fane (syskon)[8] |
| Utmärkelser | |
| Riddare med storkors av Bathorden Riddare av Maria-Teresiaorden[4] | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Fane bar, till dess han 1841 ärvde earltiteln efter sin far, namnet lord Burghersh. Han ägnade sig först åt den militära banan och deltog i Napoleonkrigen på Sicilien, i Egypten, Portugal, Spanien och Tyskland samt hade avancerat till överste, då han 1814 lämnade krigstjänsten och sändes som brittisk envoyé till Florens. Han deltog 1815 i fälttåget mot Murat och undertecknade samma år konventionen i Casa Lanza, varigenom Neapel återställdes åt bourbonerna. I Florens kvarstannade Fane till 1830, var 1841–1851 brittiskt sändebud i Berlin, varunder han uppträdde medlande mellan Preussen och Danmark 1850, förflyttades 1851 till Wien samt drog sig 1855, efter att ha deltagit i Wienkonferensen i orientaliska frågan, tillbaka till privatlivet. År 1854 utnämndes han till general. Fane var en varm vän och ivrig idkare av musiken, tog väsentlig andel i inrättandet av engelska musikaliska akademien (1823) och komponerade sju operor (bland andra Il Torneo, L'Eroe di Lancastro, Catarina) samt flera kantater, hymner och mässor. Sina fälttågsminnen skildrade han i Memoirs of the early campaigns of the duke of Wellington in Portugal and Spain (1820) och Memoirs of the operations of the allied armies under prince Schwarzenberg and marshal Blücher (1822).
Källor redigera
Tryckta källor redigera
- Fane, John, 11:e earl af Westmorland i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Noter redigera
- ^ [a b] SNAC, John Fane, 11th Earl of Westmorland, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, John Fane, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, General John Fane, 11th Earl of Westmorland, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Westmoreland, John Fane Earl, vol. 55, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 173.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Operone, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] British Diplomatic Directory (1820-2005), Foreign and Commonwealth Office.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]