Johan Rosenhane (1642–1710)

svensk friherre och ämbetsman

Johan Rosenhane, född 16 mars 1642 i Stockholm, död 3 september 1710 i Wismar i Tyskland, var en svensk friherre och ämbetsman. Han var friherre till Ikalaborg och herre till Tistad i Bärbo och Marieberg i Björkvik i Södermanland. Genom köp 1689 blev han också ägare till Löfsund i Runtuna socken. Efter sin faster Märtas död 1702 fick han dessutom ärva Nynäs gård i Visnums-Kils socken i Värmland. Han var son till riksrådet Schering Rosenhane och dennes hustru Beata Sparre af Rossvik, 1618-1672.

Johan Rosenhane
Johan Rosenhane (1663) av Jürgen Ovens.
Titlar
Tidsperiod 1663-1665
Utnämnd av Karl XI
Tidsperiod 1665-1673
Utnämnd av Karl XI
Tidsperiod 1673-1686
Utnämnd av Karl XI
Ordförande i granskningskommissionen över regeringens förvaltning
Tidsperiod 1675-1680
Ledamot av kommissionen över Kammarkollegiums förvaltning
Tidsperiod 1680-1686
Tidsperiod 1686-1710
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Axel Sparre
Efterträdare Ludvig Fahlström
Tidsperiod 1704–1707
Utnämnd av Karl XII
Yrke Ämbetsman, diplomat
Personfakta
Personnamn Johan Rosenhane
Född 16 mars 1642
Stockholm, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige
Alma mater Uppsala universitet
Död 3 september 1710 (68 år)
Wismar, Tyskland
Begravd Björkviks kyrka, Södermanlands län
Frälse/adelsätt Rosenhane
Far Schering Rosenhane
Mor Beata Sparre af Rossvik
Familj
Gift 27 september 1677
Strömsholms slott
Make/maka Christina Wrangel af Lindeberg
Barn Christina Rosenhane
Familj 2
Gift 2 6 januari 1687
Stockholm
Make/maka 2 Märta Sparre
Familj 3
Gift 3 1 oktober 1701
Stockholm
Make/maka 3 Catharina Eleonora Lillie
Familj 4
Gift 4 1706
Make/maka 4 Eleonora Christina Oxenstierna af Korsholm och Wasa

Friherrliga ätten Rosenhanes vapen.

Karriär i statens tjänstRedigera

 
Johan Rosenhane senare i livet, porträtterad av David von Krafft.

Johan Rosenhane började studera i Uppsala 1651 och genomförde utrikesresor 1660-1663. Han blev assessor i kommerskollegium 1665 och ledamot av en kommission till Göteborg och Wismar 1667. År 1671 förordnades han att reglera nederlagsverket i Göteborg. Han blev hovmarskalk hos änkedrottningen Hedvig Eleonora 1673 och ordförande i granskningskommissionen över regeringens förvaltning 1675. År 1680 blev Rosenhane ledamot av kommissionen över kammarkollegii förvaltning. Han blev president i Wismarska tribunalet 1686 och ambassadör i Berlin från december 1704 till 1707.

FamiljRedigera

  • Johan Rosenhane gifte sig första gången 1677 på Strömsholm med hovfröken hos änkedrottningen, friherrinnan Christina Wrangel af Lindeberg, 1644-1682.
  • Andra gången 1687 med sin första hustrus kusin, friherrinnan Märta Sparre, 1651-1700. Hon var dotter till generalen, friherre Carl Larsson Sparre, 1627-omkring 1701. Genom Märta, och tidigare genom hennes mor Maria Bååt, kom gården Marieberg i Rosenhanes ägo.
  • Tredje gången 1701 i Stockholm med grevinnan Catharina Eleonora Lillie, död i Wismar 1704.
  • Fjärde gången 1706 med grevinnan Eleonora Christina Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 1674 och död i Stockholm 1715. Hon var dotter till greve Bengt Gabrielsson Oxenstierna, 1623-1702, bland många ämbeten även Johan Rosenhanes föregångare på posten som president i Wismarska tribunalet.

Det enda barnet föddes i det första äktenskapet 1682. Det var dottern Christina som avled av kopporna i Wismar 1704. Johan Rosenhane ligger begravd i Björkviks kyrka tillsammans med sina fyra fruar och sin dotter.

I arvet efter Johan Rosenhane fördelades gårdarna så att hans äldre bror Axels son, generalmajoren Göran Gustaf, erhöll Marieberg och Nynäs medan hans yngre bror Fredriks son, generalmajoren Schering Rosenhane blev herre till Tistad. Löfsund ärvdes av syster Magdalenas son, översten friherre Bengt Horn af Rantzien.

KällorRedigera

  • Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor, Norstedts Förlag, Stockholm 1931