Johan Jespersson Cruus af Harfvila

svensk kammarråd och krigskommissarie

Johan Jespersson Cruus af Harfvila till Karkhus eller Johan Cruus, född 1617, död i Ystad 25 december 1644, före 1644 Cruus af Harfvila, var ett svenskt kammarråd, häradshövding och krigskommissarie.

Johan Jespersson Cruus af Harfvila
Född1617
Död1644
BegravdStorkyrkan
MedborgarskapSverige[1]
SysselsättningMilitär
MakaKatarina Oxenstierna
BarnBrita Cruus af Gudhem (f. 1641)
Barbro Cruus (f. 1643)
FöräldrarJesper Matsson Krus
Brita De la Gardie
SläktingarLars Jespersson Kruus (syskon)
Redigera Wikidata

Han var son till riksskattmästaren Jesper Matsson Krus (Jesper Matsson Cruus af Edeby) (1576-1622) och friherrinnan Brita De la Gardie (Brita Pontusdotter De la Gardie) (1581-1645) och han var bror till Carl Pontus Jespersson Cruus af Edeby (född 1615) och till översten friherre Lars Jespersson Cruus af Gudhem eller Lars Cruus (1621-1656), före 1644 Cruus af Harfvila (1621-1656). Harvila är en herrgård i Tavastland i Finland.

Ättlingarna till Jesper Mattsson Krus, det vill säga sonen, Lars Jespersson Kruus (Lars Cruus) upphöjdes till friherre Cruus af Gudhem (före 1644 Cruus af Harfvila samt döttrarna till sonen Johan Jespersson Cruus af Harfvila (Johan Cruus), Brita, Anna Maria, Barbro, Sophia Christina och Barbara Sophia, upphöjdes till friherrinnor av Gudhem 1651.

BiografiRedigera

Johan Cruus gifte sig den 17 mars 1640 med Katarina Oxenstierna af Södermöre (1617–1661), dotter till rikskanslern Axel Oxenstierna, och blev far till fem döttrar, födda 1641, 1642, 1643, 1643 och 1644.

Cruus blev kammarråd 1641[2] och utnämndes 1642 till häradshövding i Gudhems härad. 1643 utsågs han till krigskommissarie och deltog i det skånska fälttåget 1644. Horns krig var ett fälttåg under Torstensons krig 1644, som utspelades i Skåne och leddes av Gustaf Horn. Det Torstensonska kriget var mellan Sverige och Danmark-Norge mellan 1643 och 1645 och det slutade med freden i Brömsebro 1645.[3] Under fälttåget avled han i Ystadjuldagen, den 25 december, 1644 och begravdes den 7 oktober 1645 i Storkyrkan i Stockholm.

Säteriet i Alsike byRedigera

Johan Cruus bildade på 1640-talet ett säteri i Alsike by i Alsike socken som efter hans död kom att ges namnet Krusenberg efter honom. Han ägde sedan tidigare två av de nio gårdarna i byn och köpte 1640 räntan (skatten) för de övriga sju av Uppsala universitet och Johannes Bureus. Säteriet ärvdes av hans dotter Brita Cruus. Efter Johan Cruus död lät änkan Katarina Oxenstierna 1648 uppföra en herrgårdsbyggnad, ritad av Nicodemus Tessin d.ä., på en udde vid Mälaren och den gamla byn kom efterhand att avhysas.[3]

BarnRedigera

  • Anna Maria Cruus af Gudhem (1642-1716), friherrinna Cruus af Gudhem, nr 14,[4] född 25 augusti 1642 i Stockholm, död 18 juni 1716 i Västra Ed, Kalmar län. Den 19 januari 1657 gifte hon sig i Wismar med Carl Mauritz Lewenhaupt (1620-1666), Lewenhaupt nr 2, greve till Raseborg och Falkenstein, i hans andra gifte, fältmarskalk, riksråd och greve, född 5 maj 1620 i Västra Ed, Kalmar län, död 2 december 1666. Anna Maria fick Vinäs i morgongåva och blev föräldrar till sju barn. Anna Maria Cruus erhöll 14 augusti 1667 godset Nitau i Livland såsom ersättning för Tholsburg, som genom Kungl. Maj:ts dom den 14 december 1664 frånkänts hennes man och tilldömts hans första fru Dorotea Wrangels arvingar. Dottern Sidonia Juliana Lewenhaupt (1659-1737), grevinna, föddes i Karl X Gustavs krigsläger utanför Köpenhamn. Anna Maria Cruus avled den 18 juni 1716 på Vinäs, Västra Eds socken, Kalmar län, och är begraven i en kopparkista med en kristusbild gå locket i Lewenhauptska graven i Riddarholmskyrkan, där hon ligger jämte sin man. Hon skänkte 1675 en mässhake till Edshults kyrka i Jönköpings län.
  • Barbro Johansdotter Cruus af Gudhem (1643-okänt), friherrinna Cruus af Gudhem, nr 14,[4] född 1643 i Stockholm, död datum och plats okänt, men ännu 1711 levde hon änka.[5] Barbro tycks ändå ha fått ett långt och innehållsrikt liv. Först var hon gift med Carl Sparre åren 1659-1672 och fick tre sönder. Hennes man Carl Sparre avled 1672. Därefter gifte hon sig med Gustaf Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, vars hustru Augusta Babezin dog 1675, och Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1626-1693) gifte om sig med Barbro Cruus, var nu mor i familjen till sina tre söner Axel, Carl och Jakob samt styvmor till Gustafs barn, dottern Anna och sonen Gustaf.
Barbro Cruus gifte sig 19 juni 1659 med Carl Sparre (1632-1672), hovstallmästare, friherre, baron Sparre nr 11, till Kroneborg och Säby, född 6 juli 1632, död 1672 i Stockholm och begraven i Oxenstiernska gravvalvet i Fasterna kyrka. Som morgongåva från sin första make fick Barbro fyra frälsehemman, bl.a. Säby säteri (sätesgård) i Aspö socken i Södermanland. Barbro Cruus af Gudhem och Carl Carlsson Sparre blev föräldrar till tre söner, Axel, Carl och Jakob. Axel Carlsson Sparre (född 1670), överste, gift med "sin styvsyster" Anna Augusta Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1670-1755), Carl Carlsson Sparre (f.-1693) och Jakob Johan Carlsson Sparre (f.-1691).
Efter att Carl Sparre dog 1672 gifte Barbro om sig 2 april 1679 med sin mors syssling, Gustaf Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1626-1693), riksråd, rikstygmästare, generalmajor, lantmarskalk och greve, nr 8 till Caster med mera, och som hade blivit änkling 1675 med en dotter på 5 år och en nyfödd son. Gustaf Oxenstierna var född i Fastena i Stockholms län och död 18 november 1693 i Stockholm. Gustaf Oxenstierna hade tidigare varit gift med Augusta Maria Babezin (1641-1675), hovjungfru, med vilken han hade en dotter, Anna Augusta Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1670-1755) och en son, Gustaf Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1675-1723), generalmajor, greve, gift med Christina Kurck (1670-1736), de blev föräldrar till en dotter, Gustaviana Barbro Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1716-1792), grevinna. Genom sitt andra gifte 1679 med Barbro Cruus, då änka efter Carl Carlsson Sparre, ärvde Gustaf Oxenstierna herrgården Säbylund i Kumla socken i Närke.
  • Barbara Johansdotter Cruus af Gudhem (född omkring 1643), friherrinna Cruus af Gudhem, nr 14,[4] född cirka 1643, död 30 maj 1723 i Sannerud i Kil i Kils kommun i Värmland. Maka till Jonas Silfverhäst och Ernst Höffner och mor till Jonas Silfverhäst d.y. samt Sophia Silfverhäst och Christina Silfverhäst. Hon gifte sig första gången med Jonas Jonasson Silfverhäst till Sannerud (född mellan 1606 och 1662), död 14 juli 1677 i Landskrona. Han stupade i slaget vid Landskrona, som utkämpades den 14 juli 1677. Andra gången gifte hon sig med Ernst Höffner. "Jonas Jonasson till Sannerud, var kornett, men skall ha avancerat till överstelöjtnant, gift med Barbro Kruus, som hade Sannerud i livstids förläning såsom änka, men därom blev dispyt väckt 1684, sedan hon trätt i ofrälse gifte med löjtnanten Ernst Höffner. Ätten Silfverhäst gick ut 1759."[6] Barbara blev mor till sonen Jonas Silfverhäst d.y. samt döttrarna Sophia Silfverhäst och Christina Silfverhäst.
  • Sofia Christina Johansdotter Cruus af Gudhem (1644-1668), friherrinna Cruus af Gudhem, nr 14,[4] född i Landskrona, död 1668 i Stockholm, gift den 7 december 1662 med Gustaf Banér (1629-1680), riksråd, president och friherre nr 22 till Gamla Carleby och Härlunda med mera, i hans första gifte. Han var son till Carl Banér (1598-1632)[7][8] och var guvernör över Västergötland och president i krigskollegium. De blev föräldrar till tre barn, två döttrar och en son, varav ingen av dem överlevde. Sofia Christina avled den 23 januari 1668 i Stockholm, vid bara 24 års ålder, och blev begraven i Uppsala domkyrka. Gustaf Banér gifte om sig den 16 januari 1670 i Stockholm med sin sysslings dotter, friherrinnan Anna Christina Bååt (1645-1733), dotter till riksrådet och riksskattmästaren, friherre Seved Bååt (1615-1669) och friherrinnan Magdalena Stenbock (1616-1686). Gustaf Banér och Anna Christina Bååt hann var gifta i tio år, innan Gustaf avled, hon överlevde sin make med 53 år, de hade inga barn.[9][10][11]

ReferenserRedigera

  1. ^ Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling/1638-11-24 not g”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/dokument/oxenstierna/00273/0273t.xml#g. 
  3. ^ [a b] ”Alsike”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418091140/http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=6024&ptid=0&column=title&value=Alsike. 
  4. ^ [a b c d e] Svenska adelns ättartaflor, sid 512-513 (1858-1864) Författare: Gabriel Anrep.
  5. ^ Oxenstierna Family Website, Person card Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1626-1693)
  6. ^ Rötters anbytarforum, 2007-08-24, Tom Högström, Silfverhäst, Maria Christinas anor efterlyses. "Maria Elisabeth gifte sig den 7 december 1697 med löjtnanten vid Värmlands regemente Jonas Silfverhäst d.ä. född i Sannerud Kils socken. Med honom övergick nu gården till släkten Silfverhäst och efter hans död 1734 övergick gården till hans son Jonas Silfverhäst d.y."
  7. ^ Gustaf Banér (1629-1680) var sonson till Gustaf Axelsson Banér (1547-1600), som blev avrättad genom halshuggning vid Linköpings blodbad.
  8. ^ Banér nr 22. TABELL 11 och TABELL 36
  9. ^ Grevliga ätten Stenbock nr 12, TABELL 5.
  10. ^ Svenska adelns ättartaflor, sid 513 (1858-1864), Författare: Gabriel Anrep.
  11. ^ Banér nr 22, TABELL 37.

KällorRedigera

Se ävenRedigera