Juldagen

kristen högtid som infaller den 25 december

Juldagen är en av de stora högtidsdagarna inom kristenheten. Firningsämnet är Jesu födelse.

Juldagen
Xmas Postcard 01.jpg
Amerikanskt julkort från tidigt 1900-tal.
TypKristen helgdag, sedan 1800-talet allt starkare icke-religiösa inslag
Datum25 december (Västkyrkan)
6-7 januari (skenbart)(Östkyrkan)[1][2]
Geografi och firareKristna i hela världen, även stor andel icke-kristna[3]
Period300-talet-
AnledningTraditionellt datum för Jesu födelse i Betlehem
Traditionertomte-bock, julklappar, mat, godis, Gudstjänster, musik och sång, lekar, ljus
Allmän helgdagMånga länder
Allmän flaggdagMånga länder

Juldagen infaller den 25 december.

Juldagen innefattar kyrkligt sett även julafton (kvällen den 24 december) och julnatten (natten mellan 24 och 25 december). Enligt kyrklig tideräkning börjar söndagen på lördagskvällen[4] då kyrkan firar helgsmål. På samma sätt är det med helgdagarna. Detta synsätt har kyrkan ärvt från den judiska kalendern, där lördagens sabbat också börjar på fredagkvällen.[5] Denna tideräkning baseras på Bibelns skapelseberättelse: "Och det blev afton och det blev morgon, den första dagen." (1 Mos 1:5). Den kyrkliga indelningen är i Sverige idag inte särskilt känd, varför benämningen "julafton" kommit att uppfattas beteckna hela det sekulära dygnet, och julaftonen och juldagen därmed kommit att uppfattas som två olika dagar. Därav har även uppfattningen uppkommit att man i en del länder firar jul på julafton, i andra länder på juldagen. Kyrkligt sett är det dock samma dag och samma fest.

Kyrkan firar en viktig mässa som samlar mycket folk på julnatten (natten mellan 24 och 25 december) - julnattsmässan. I Sverige har den populäraste julgudstjänsten under 1900-talet varit julottan, en nattvardslös gudstjänst på juldagens morgon, egentligen ett laudes.

De flesta länder håller sig när det gäller sekulär tideräkning till den gregorianska kalendern. Även de flesta kyrkor följer den. Vissa ortodoxa kyrkor följer istället den julianska kalendern och deras 25 december infaller då samtidigt som den gregorianska kalenderns 7 januari. Man kan då få intrycket att de firar jul den 7 januari, men de firar alltså också den 25 december, men deras 25 december infaller den 7 januari enligt den gregorianska kalendern.

Textläsningar i Svenska kyrkanRedigera

Juldagen har i evangelieboken rubriken Jesu födelse[6], och den mest välkända texten är julevangeliet.

Första årgångens texter:
  • Jes 9:2-7 - läses varje årgång
  • 1 Tim 3:16
  • Luk 2:1-20 - läses varje årgång
Andra årgångens texter:
  • Jes 9:2-7 - läses varje årgång
  • 1 Joh 1:1-4
  • Luk 2:1-20 - läses varje årgång
  • Joh 1:1-14 - alternativ text
Tredje årgångens texter:
  • Jes 9:2-7 - läses varje årgång
  • Hebr 1:1-3
  • Luk 2:1-20 - läses varje årgång
  • Matt 1:18-25 - alternativ text
Psaltarpsalm
  • Ps 72:1-7

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Ramzy, John. ”The Glorious Feast of Nativity: 7 January? 29 Kiahk? 25 December?”. Coptic Orthodox Church Network. http://www.copticchurch.net/topics/coptic_calendar/nativitydate.html. Läst 17 januari 2011. 
  2. ^ ”Christmas in Bethlehem”. http://www.sacred-destinations.com/israel/bethlehem-christmas. 
  3. ^ Christmas as a Multi-faith Festival—BBC News. Läst 30 september 2008.
  4. ^ Romersk-katolska kyrkan. Stockholms stift (1981). Oremus: svensk katolsk bönbok (4., fullständigt omarb. uppl.). Stockholm: Stockholms katolska stift, Katolska liturgiska nämnden. Libris länk. ISBN 9197018309  s. 64.
  5. ^ Wilhelm, Kurt (1975). Judendomen: livsväg och lära (2. uppl.). Stockholm: LiberLäromedel. Libris länk. ISBN 91-47-01903-4  s. 17.
  6. ^ ”Juldagen”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=27. Läst 27 november 2015. 

Externa länkarRedigera