Jean Arp

tysk–fransk skulptör, målare, grafiker och poet

Jean Arp, ursprungligen Hans Peter Wilhelm Arp, född 16 september 1886 i Straßburg i dåvarande Tyskland, död 7 juni 1966 i Basel, var en tysk-fransk skulptör, målare, grafiker och poet. Han var gift med Sophie Taeuber-Arp.

Jean Arp
Född16 september 1886[1][2][3]
Strasbourg[4][5][6]
Död7 juni 1966[1][7][2] (79 år)
Basel[4][5], Schweiz
BegravdKirkegården i Locarno
Andra namnArp, Hans Peter Wilhelm[8] och Arp, Hans Jean[8]
Medborgare iFrankrike[9][10] och Tyskland[10]
SysselsättningMålare[11], formgivare, fotograf[11], smyckesformgivare[4], författare, skulptör[11], poet[4], tecknare[12]
MakaSophie Taeuber-Arp
(g. 1922–1943)
Marguerite Arp
(g. –1994)
SläktingarUdo Jürgens
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1960)
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna (1966)
Officer av Arts et Lettres-orden
Redigera Wikidata

Konstnärskap redigera

Jean Arp tillhörde grundarna av Dada-rörelsen i Zürich 1916. Tillsammans med Max Ernst och Alfred Grünwald bildade han även Kölns dada-grupp 1920. Från 1925 var han dock en del av surrealiströrelsen och han medverkade vid den första surrealististutställningen på Galerie Pierre i Paris. Jean Arp arbetade huvudsakligen i Meudon.

Från 1930-talet ägnade han sig huvudsakligen åt friskulptur och skapade de verk som kommit att framstå som typiskt ”arpska”, storformiga, mjukt rundade skulpturer, mestadels nonfigurativa, men alltid påminnande om organiska former.[13]

Jean Arp är i Sverige representerad vid bland annat Skissernas museum[14], Värmlands museum[15] och Moderna museet[16].

En odaterad teckning kallad Komposition beslagtogs av Propagandaministeriet i augusti 1937 på Provinzial-Museum i Hannover under den statliga jakten på Entartete Kunst i det offentliga Nazityskland. Det var sannolikt det enda som fanns då på museerna av Jean eller Hans Arp. Teckningen är dessutom noterad som "utplånad" i NS-protokollet.[17]

Bildkonstverk i urval redigera

Bildgalleri redigera

Författarskap redigera

Som poet var Jean Arp en tvåspråkig modernist på både tyska och franska. Redan 1916 hade han skrivit kollektiva dikter i Zürich tillsammans med den inre dadaistiska kärnan av språkkonstnärer som Tristan Tzara och Walter Serner. Han påpekade själv långt senare att dessa skapelser låg väldigt nära den automatiska skrift som surrealister längre fram skulle ägna sig åt.[18] Han debuterade 1920 på tyska i den turbulenta efterkrigstidens Weimarrepublik. I André Bretons breda antologi om svart humor, Anthologie de l'humour noir (1940) mötte han ännu ett världskrig med den franskspråkiga dikten Bestiaire sans prénom.

Verk (urval) redigera

  • Unsern täglichen Traum (Zürich: Arche, 1955, 1995)

Diktverk redigera

  • Der Vogel Selbdritt (Berlin: Otto von Holten, 1920)
  • Die Wolkenpumpe (Hannover: Paul Steegemann, 1920) Online (International Dada Archive)
  • Poèmes sans prénoms (Grasse: privattryck, 1941)
  • Le Siège de l'air (Paris: Vrille, 1946)

Samlingsverk på tyska redigera

  • Gesammelte Gedichte 1903-39. Under redaktion av Marguerite Arp-Hagenbach och Peter Schifferli (Zürich: Arche, 1963)
  • Gesammelte Gedichte II. 1939–1957 (Arche, 1974)
  • Gesammelte Gedichte III. 1957–1966 (Arche, 1984)

På svenska redigera

Dikter spridda i tidskrifter redigera

  • "Jag är en häst" (översättning: Öyvind Fahlström). I tidskriften Utsikt, årg. 3 (1950): nr 7, s. 28
  • "Tre dikter" (tolkning av Sven Alfons). I tidskriften Bonniers litterära magasin, årg. 30 (1961): nr 7, s. 515-517
  • [Dikter] (översättning Ilmar Laaban & Gösta Kriland). I: Laaban, Ilmar: Skrifter. 1, Poesi (Kalejdoskop, 1988), s. 35-37, 98

Litteratur redigera

  • Richard Albrecht: „weisst du schwarzt du“ - Hans Arp, 1886-1966. Online
  • Hubert van den Berg: Avantgarde und Anarchismus. Dada in Zürich und Berlin. (Universitätsverlag C. Winter, Heidelberg 1999) ISBN 3-8253-0852-9
  • Manfred Engel: Hans Arp: weh unser guter kaspar ist tot. »Das stete Fließen und Werden der Dinge«. Zur intendierten Rezeption eines Dada Gedichtes. I: Klaus H. Kiefer/Arnim Schäfer/Hans-Walter Schmidt-Hannisa (Hg.): Das Gedichtete behauptet sein Recht. (Frankfurt 2001) s. 15-28
  • Carola Giedion-Welcker: Hans Arp. (Stuttgart: Hatje 1957) [med utförlig bibliografi fram till 1957].
  • Bengt Höglund: Inledning. Ingår i Hans Arp: Fågel och slips (Cavefors, 1961)
  • Raoul Schrott: DADA 15/25. Dokumentation und chronologischer Überblick zu Tzara & Co. Verlag DuMont, Köln 2004, ISBN 3-8321-7479-6

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Jean Arp, Kunstindeks Danmark (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hans later Jean Arp, Arp, Hans, Later Jean (på engelska), Benezit Dictionary of Artists, 17 januari 2018, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00007478, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] läs online, hedendaagsesieraden.nl .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Arp, Hans, Grove Art Online, 12 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T004219.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, zkm.de , läst: 30 juni 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Hans Arp, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, mix-n-match.toolforge.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] SIKART, Arp, Jean, läst: 18 juni 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] Union List of Artist Names, 8 augusti 2021, läs online, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
  12. ^ Zonder titel (på engelska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ Bra böckers lexikon,1973
  14. ^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813183641/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/coupe-de-nuage-molnskal-jean-arp-1961/. Läst 15 februari 2020. 
  15. ^ Värmlands museum
  16. ^ Moderna museet
  17. ^ Se FUB: Beschlagnahmeinventar.
  18. ^ Arp (1995), s 54.

Externa länkar redigera