Japansk skarv[2] (Phalacrocorax capillatus) är en östasiatisk fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3] Den förekommer som namnet avslöjar i Japan, men även i Korea, nordöstra Kina och sydostligaste Ryssland. IUCN kategoriserar den som livskraftig. Arten är nära släkt och mycket lik storskarven.

Japansk skarv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Phalacrocorax capillatus -head.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSuliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläktePhalacrocorax
ArtJapansk skarv
P. capillatus
Vetenskapligt namn
§ Phalacrocorax capillatus
Auktor(Temminck & Schlegel, 1850)
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Japansk skarv är en stor skarv med en kroppslängd på 81–92 cm, överlappande men generellt mindre än storskarven som den är mycket lik i formen. Denna art har dock något större huvud och bakre delen av hjässan är mer fyrkantig. Med sin helsvarta dräkt är den i stort sett lik storskarven, men med större vit ansiktsfläck. Den adulta fågeln har vidare en djup grönglans på övre vingtäckare, manteln och vingpennorna. Strupfläck och den bara huden i ansiktet är gul liksom storskarven, men är mindre utbrett och ej nedan näbben. I flykten verkar den kraftigare.[4]

LätenRedigera

Arten är mestadels tyst utanför häckningstid. Vid boet hörs bland annat låga "guarr".[5]

UtbredningRedigera

Arten förekommer utmed klippiga kuster och på öar i nordöstra Asien,[3] från sydöstra Ryssland och Japanska havet till Sachalin och södra Kurilerna, sedan vidare söderut till Japan, Korea och nordöstra Kina.[5] Vintertid kan den ses utanför Kinas östra kust söderut till Taiwan.[5]

SystematikRedigera

Genetiska studier visar att den står mycket nära storskarven.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

LevnadssättRedigera

Japansk skarv ses utmed klippiga kuster och öar. Den är havslevande och ses sällan inåt land. Fågeln lever mestadels av fisk som den fångar genom att dyka och jaga under vatten. Den häcar i kolonier, ibland intill storskarv och hägrar, på klippor. Äggläggning sker mellan maj och juli i Japan.[5]

 
Koloni med japansk skarv på ön Jōgashima.

Status och hotRedigera

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 25 000 och 100 000 individer.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Phalacrocorax capillatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  5. ^ [a b c d] Orta, J., Jutglar, F., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2018). Japanese Cormorant (Phalacrocorax capillatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52634 25 december 2018).
  6. ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
  7. ^ Delany, S.; Scott, D. 2006. Waterbird population estimates. Wetlands International, Wageningen, The Netherlands.

Externa länkarRedigera