Öppna huvudmenyn
Uppslagsordet ”Grimm” leder hit. För andra betydelser, se Grimm (olika betydelser).

Jacob Ludwig Carl Grimm, född 4 januari 1785 i Hanau i Hessen-Kassel, död 20 september 1863 i Berlin, var en tysk språk- och litteraturforskare.

Jacob Grimm
Jacob Grimm Friedlaender.png
FöddJacob Ludwig Karl Grimm
4 januari 1785[1][2][3]
Hanau[4][5][6]Tyskland
Död20 september 1863[1][2][3] (78 år)
Berlin[7][8][9]Tyskland
BegravdAlter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[10]
NationalitetTysk[11][5] och Preussen
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg Blue pencil.svg
SysselsättningJurist, rättshistoriker, litteraturvetare, universitetslärare, Secretary of Legation, mytograf, poetjurist, skribent, politiker, barnboksförfattare, översättare, antropolog, lexikograf, juridisk bibliotekarie, lingvist, mytolog, filolog[12], bibliotekarie[6], sagosamlare
BefattningLedamot av parlamentet i Frankfurt
ArbetsgivareGöttingens universitet
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1841–)
ReligionRomersk-katolska kyrkan
FöräldrarPhilipp Wilhelm Grimm
SläktingarWilhelm Grimm (syskon)
Ludwig Emil Grimm (syskon)[13]
UtmärkelserPour le Mérite för vetenskap och konst
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata
Jacob Grimm.

Jacob Grimm och hans bror Wilhelm är utan tvivel mest kända inte bara i Tyskland utan i princip i hela världen för sina sagor. Bröderna Grimm gav under perioden 1812–1822 ut Kinder- und Hausmärchen (Barn- och folksagor) i tre band. Sagorna har i Sverige publicerats i cirka 90 utgåvor, senast 2003.

Jacob Grimm blev student i Marburg 1802, och mottog här av sin lärare i juridik Friedrich Carl von Savigny bestående impulser, och deltog efter olika anställningar i den hessiska statens tjänst som legationsråd vid Wienkongressen. År 1816 blev Grimm bibliotekarie i Kassel. Efter att ha blivit förbigången vid befordran, mottog Jacob Grimm tillsammans med brodern Wilhelm kallelse till en tjänst som bibliotekarie och professor i Göttingen, och höll här sin första föreläsningsserier över tysk rättshistoria och tyska rättskällor. Då båda bröderna 1837 undertecknade den protestskrivelse, som 7 professorer från Göttingen riktade mot upphävandet av hannoverska grundlagen, blev båda avsatta och återvände till Kassel. År 1840 kallades de till medlemmar av preussiska vetenskapsakademien och flyttade 1841 till Berlin.[14] Jacob Grimm blev utländsk ledamot av Vitterhetsakademien 1842.

Jacob Grimm var nyskapare inom de flesta av den germanska, särskilt den tyska språkvetenskapen och fornkunskapens området. Vid sidan av Franz Bopp var han en av den tyska språkvetenskapens grundare. Hans Deutsche Grammatik, där deutsche betyder germanska språk, utom i sin första del 1819 och omfattade böjningsläran, i 2:a upplagan ingick även ljudläran och 2:a och 3:e delen (1826–1831) omfattade ordbildningen och 4:e delen (1837) syntaxen. Wilhelm Scherer, Gustav Roethe och Edward Schröder lät 1870–1898 utge en ny utökad utgåva av hans grammatiska verk.[14]

Jacob Grimm formulerade år 1822 i andra upplagan av del ett av Deutsche grammatik (dock föregången av Rasmus Rask, och byggande på tankar som förekommit redan hos Johan Ihre) och fick ge namn åt Grimms lag, som beskriver hur vissa urgermanska konsonanter utvecklades ur de indoeuropeiska.[14]

Under påverkan av Heidelbergromantiken började bröderna Grimm även samla in sina sagor från olika håll, i många fall från muntlig tradition, vilket resulterade i den berömda samlingen Kinder- und Hausmärchen (2 band, 1812–1814, 2:a upplagan i 3 band 1822) och Deutsche Sagen (2 band, 1816–1818). På dessa sagor byggde även Deutsche Mythologie (1835, 3:e upplagan i 3 band 1854–1878). Jacob Grimm lät även utge flera upplagor av forngermanska dikter, bland annat Der arme Heinrich von Hartmann von Aue (1815), Lieder der alten Edda (1815) och senare med sina studier över djursagan och dess folkliga ursprung, samlade i utgåvan av Reinhart Fuchs (1834), befordrade Grimm den textkritiska och litteraturhistoriska forskningen. Inom det rättshistoriska området, där Grimms forskning inspirerats av läraren Savigny, märks främst Deutsche Rechtsalterthümer (1828, 4:e upplagan i 2 band 1899). Verket bygger på ett träget samlande av domar för dokumentation av allmogens sedvanerätt, såsom den framträder i de så kallade Weistümer, vilka utgavs av Grimm i 7 band 1840–1860 och 1867–1870. Grimms Geschichte der deutschen Sprache (1848), var det sista större arbete, där han ännu ostört fick ägna sig åt sitt favoritforskningsområde, de germanska folkens etnografi, kultur, tro, sed och språkliga system.[14]

Hans sista större uppgift var förberedelserna inför utgivandet av hans Deutsches Wörterbuch, i vilken även Wilhelm Grimm var medarbetare. Under Jacob Grimms livstid utkom band 1-3 (1854-62), det fjärde bandet där Grimm även deltagit utom 1878. Detta arbet fortsattes senare av Karl Weigand, Rudolf Hildebrand, Moritz Heyne med flera.[14]

Verket är nu utgivet i 33 band och slutfördes 1961. Det var ett arbete som i någon mån kan jämföras med Svenska Akademiens ordbok (SAOB), som påbörjades i slutet av 1800-talet och ännu ej är fullbordat.

En samling av avhandlingar, recensioner, tal med mera utkom under titeln Kleine Schriften (8 band, 1867–1890). Flera av breven i bröderna Grimms talrika korrespondens har utgetts, bland annat Briefwechsel der Gebrüder Grimm mit nordischen Gelehrten (1885) och Briefe der Brüder Grimm (1923).[14]

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w64x5f7s, omnämnd som: Jacob Grimm, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0
  5. ^ [a b c] läs online,
  6. ^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 20 juli 2018, licens: CC0
  7. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0
  8. ^ [a b] läs online,
  9. ^ [a b] läs online,
  10. ^ läs online,
  11. ^ läs online,
  12. ^ Union List of Artist Names, 16 november 2016, ULAN: 500397689, läst: 14 maj 2019
  13. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  14. ^ [a b c d e f] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkarRedigera