Öppna huvudmenyn

Wilhelm Carl Grimm, född 24 februari 1786 i Hanau i Hessen-Kassel, död 16 december 1859 i Berlin, var en tysk språkforskare och professor i Göttingen. Han gifte sig med sin barndomsvän Dorothea Wild, som också är känd som sagoförfattare och sagoupptecknare, och de fick tre barn tillsammans, bland dem konsthistorikern Herman Grimm. Wilhelm var bror till konstnären Ludwig Emil Grimm.

Wilhelm Grimm
Wilhelm Grimm Friedlaender.png
FöddWilhelm Karl Grimm
1786[1][2][3]
Hanau[4]Tyskland
Död1859[1][2][3] (73 år)
Berlin[5][6][7]Tyskland
BegravdAlter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin
NationalitetHessen-Kassel[8], Konungariket Preussen och Tysk[9]
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg och Humboldt-Universität zu Berlin Blue pencil.svg
SysselsättningLexikograf, litteraturvetare, lingvist, germanist, universitetslärare, jurist, mytograf, pedagog, juridisk bibliotekarie, antropolog, barnboksförfattare, bibliotekarie, skribent, sagosamlare
BefattningLedamot av parlamentet i Frankfurt
ArbetsgivareGöttingens universitet
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin
ReligionReformert kristendom
BarnHerman Grimm (f. 1828)
FöräldrarPhilipp Wilhelm Grimm
SläktingarJacob Grimm (syskon)
Ludwig Emil Grimm (syskon)[10]
Redigera Wikidata
Wilhelm Grimm.

Wilhelm och hans bror Jacob Grimm är utan tvivel mest kända inte bara i Tyskland utan i princip hela världen för sina sagor. Bröderna gav under perioden 1812–1822 ut Kinder- und Hausmärchen (Barn- och folksagor - "Bröderna Grimms sagor") i tre band. Sagorna har i Sverige publicerats i omkring 90 utgåvor, de senaste 2003.

Medan Jacob Grimm var det uppslagsrika geniet, låg Wilhelms styrka i det lugna och förfinade utarbetandet. Den litterära stilen i Kinder- und Hausmärchen är till stora delar Wilhelms förtjänst.[11]

Den säkert största insatsen inom språkvetenskapen i Tyskland gjorde nog bröderna med utgivningen av Deutsches Wörterbuch (nu utgiven i 33 band) som de startade 1838 (första bandet utkom 1854) och som slutfördes 1961. Bröderna Grimm räknas som germanistikens grundare.

Bland Wilhelms egna arbeten märks Freidanks Bescheidenheit (1834), Altdeutsche Gespräche (1849-51), Über deutsche Runen (1821) och Zur Geschichte des Reims (1850). Hans främsta egna verk är dock Die deutsche Heldensage (1829, 3:e upplagan 1890).[11]

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6sq9k0n, omnämnd som: Wilhelm Grimm, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0
  5. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0
  6. ^ [a b] läs online,
  7. ^ [a b] läs online,
  8. ^ läs online,
  9. ^ läs online,
  10. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  11. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkarRedigera