Wilhelm Carl Grimm, född 24 februari 1786 i Hanau i Hessen-Kassel, död 16 december 1859 i Berlin, var en tysk språkforskare och professor i Göttingen, en av Göttinger Sieben. Han gifte sig med sin barndomsvän Dorothea Wild, som också är känd som sagoförfattare och sagoupptecknare, och de fick tre barn tillsammans, bland dem konsthistorikern Herman Grimm. Wilhelm var bror till konstnären Ludwig Emil Grimm.

Wilhelm Grimm
FöddWilhelm Karl Grimm
24 februari 1786[1][2][3]
Hanau[4][5]
Död16 december 1859[1][2][3] (73 år)
Berlin[6][7]
BegravdAlter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin
Medborgare iHessen-Kassel[8] och Konungariket Preussen
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningLexikograf, germanist[5], litteraturvetare, jurist[5], mytograf, universitetslärare, sagosamlare, språkvetare, barnboksförfattare, antropolog, pedagog, bibliotekarie[5], juridisk bibliotekarie, författare[9][10], filolog[5]
Befattning
Ledamot av parlamentet i Frankfurt
ArbetsgivareGöttingens universitet
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin
Noterbara verkBröderna Grimms sagor
MakaDorothea Grimm
BarnHerman Grimm (f. 1828)[5]
FöräldrarPhilipp Wilhelm Grimm[5]
Dorothea Grimm
SläktingarJacob Grimm (syskon)[11][5]
Ludwig Emil Grimm (syskon)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Wilhelm och hans bror Jacob Grimm är utan tvivel mest kända inte bara i Tyskland utan i princip hela världen för sina sagor. Bröderna gav under perioden 1812–1822 ut Kinder- und Hausmärchen (Barn- och folksagor men även s - "Bröderna Grimms sagor") i tre band. Sagorna har i Sverige publicerats i omkring 90 utgåvor, de senaste 2003.

Medan Jacob Grimm var det uppslagsrika geniet, låg Wilhelms styrka i det lugna och förfinade utarbetandet. Den litterära stilen i Kinder- und Hausmärchen är till stora delar Wilhelms förtjänst.[12]

Den säkert största insatsen inom språkvetenskapen i Tyskland gjorde nog bröderna med utgivningen av Deutsches Wörterbuch (nu utgiven i 33 band) som de startade 1838 (första bandet utkom 1854) och som slutfördes 1961. Bröderna Grimm räknas som germanistikens grundare.

Bland Wilhelms egna arbeten märks Freidanks Bescheidenheit (1834), Altdeutsche Gespräche (1849-51), Über deutsche Runen (1821) och Zur Geschichte des Reims (1850). Hans främsta egna verk är dock Die deutsche Heldensage (1829, 3:e upplagan 1890).[12]

Galleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6sq9k0n, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 503327, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118542265, läst: 8 mars 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ House Divided-ID: 22967.[källa från Wikidata]
  7. ^ House Divided-ID: 22953.[källa från Wikidata]
  8. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: EBchecked/topic/254039/Hanautopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 61328, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Union List of Artist Names, 16 november 2016, ULAN: 500397690, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar

redigera