Isoleucin (förkortas Ile eller I) är en av de 20 aminosyrorna som är byggstenar i proteiner. Den tillhör gruppen neutrala, hydrofoba, opolära aminosyror och är en av de essentiella aminosyrorna som kroppen inte själv kan tillverka, utan måste tillföras genom födan.

Isoleucin
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn2-Amino-3-metylpentansyra
Kemisk formelC5H10(NH2)COOH
Molmassa131,173 g/mol
UtseendeFärglösa kristaller
CAS-nummer73-32-5
SMILESCCC(C)C(N)C(O)=O
Egenskaper
Löslighet (vatten)40 g/l
Smältpunkt284 °C (sönderfaller)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

I den genetiska koden kodas isoleucin av tre kodon: AUU, AUC och AUA.

Metabolism

redigera

Isoleucin är en av de tre grenade aminosyror (BCAA) vars egenskaper bland annat kan främja muskelproteinsyntesen. Denna effekt är dock som störst då isoleucin tas tillsammans med de övriga grenade aminosyrorna (leucin och valin), snarare än då isoleucin tas som ett isolerat kosttillskott.[1]

Metaboliska sjukdomar

redigera

Nedbrytningen av isoleucin är nedsatt vid följande metabola sjukdomar:

Vorkommen

redigera

Mat med rikligt isoleucin: ägg, kyckling, fläsk, sojabönor, keso, mjölk, cashewnötter och sädeskorn.

Referenser

redigera