Internationella rymdstationen
Internationella rymdstationen, eller ISS (av engelska: International Space Station, ryska: Междунаро́дная косми́ческая ста́нция, МКС; Mezjdunarodnaja kosmitjeskaja stantsija, MKS) är en rymdstation ägd av USA, Ryssland, Kanada, Japan och Europeiska rymdorganisationen. För USA och Ryssland är den en efterföljare till två tidigare rymdstationer: USA:s Skylab och det tidigare Sovjetunionens, sedermera Rysslands, Mir. ISS är ett internationellt projekt, och kan ses som en symbol för att det kalla kriget, där rymdkapplöpningen spelade en stor roll, är över.
Internationella rymdstationen | |
| |
Status | Aktiv |
---|---|
NSSDC-ID | 1998-067A [1] |
Anrop | Alpha, Station |
Besättning | 7 (9) |
Bemannad | 24 år, 1 månad och 5 dagar (7 december 2024)[2] |
I omloppsbana | 26 år och 17 dagar (7 december 2024) |
Uppskjutning | |
Raket | Proton, Sojuz, Space Shuttle, Falcon 9 |
Uppskjutningsramp | Bajkonur 1/5 & 81/23 Kennedy Space Center LC-39 Cape Canaveral SLC-40 |
Uppskjutning | 20 november 1998 |
Mått | |
Längd | 67 m (28 juli 2009)[2] |
Bredd | 109 m (28 juli 2009)[2] |
Höjd | 45 m (december 2022)[3] |
Massa | ~450 000 kg (december 2022)[3] |
Trycksatt volym | 1 200 m³ (december 2022)[3] |
Beboelig volym | 388 m³ |
Lufttryck | 101,3 kPa |
Internationella rymdstationen i december 2022. | |
Omloppsbanans egenskaper | |
Banlutning | 51,63°[4] |
Omloppstid | c:a 91 min |
Hastighet | 27 600 km/h |
Apoapsis | 419 km (13 oktober 2013)[4] |
Periapsis | 416 km (13 oktober 2013)[4] |
Varv | >141 117 st (augusti 2023) |
Sträcka | >2*109 km |
Den första modulen sattes i omloppsbana av en rysk Protonraket i november 1998. Sedan den 2 november 2000 har stationen varit bemannad med minst två personer, och sedan 29 maj 2009 är ISS normalt bemannad med sex personer. De första besättningsmännen kallade stationen Alpha, men detta namn användes bara under deras uppdrag.
Syfte
redigeraEnligt en promemoria från 1998 skulle rymdstationen vara ett laboratorium, ett observatorium och en fabrik. Den skulle även användas som språngbräda för vidare utforskning av solsystemet.[5]
Experiment
redigeraMan studerar både den fysiska och psykiska inverkan av tyngdlöshet på människan. Man studerar även hur material, teknologi, kemi och mikrobiologi påverkas av tyngdlöshet och hur de reagerar då de utsätts för rymdens vakuum och strålning. En av dessa experimentserier kallas EXPOSE och har pågått sedan 2008.
Kostnad
redigeraStationen har fått mycket kritik på grund av sin höga kostnad, uppskattningsvis 100 miljarder dollar, innan den är klar. Tidigare rymdprogram beräknas ha återfört närmare sju gånger sin insats i form av tekniska tillämpningar som kunnat återanvändas i andra sammanhang.
ISS omloppsbana
redigeraISS omloppsbana skiljer sig 51,6 grader från ekvatorns plan. Omloppstiden är ungefär 92 minuter, och den 25 januari 2015 hade den genomfört över 96 000 varv sedan uppskjutningen.
Altitud
redigeraHöjden varierar från 340 till 400 km. Detta innebär att ISS ganska ofta behöver en "knuff" för att inte åka in i jordatmosfären. En högre bana hade medfört att man inte behövt att "knuffa upp" stationen då och då. Men praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Den nuvarande höjden är lätt att nå med alla raketer som är inblandade i bygget av stationen. Den faktiska höjden varierar över tiden med flera kilometer på grund av atmosfärisk friktion och korrigeringar görs med hjälp av antingen ISS egna raketer eller någon dockad rymdfarkost. De flesta typer av farkoster som dockar med ISS har fram till 2022 visat att de kan användas för att korrigera ISS höjd.
Attityd
redigeraISS hålls i en konstant attityd relativt jordytan med hjälp av i huvudsak två system. Det första systemet är fyra gyroskop som i normalfallet klarar att korrigera ISS attityd. Det andra systemet är raketmotorer på de ryska delarna av stationen. Skulle det uppstå en större avvikelse från korrekt attityd än vad gyroskopen kan korrigera så träder automatiskt raketmotorsystemet in och korrigerar attityden tills den återgår till det område som gyroskopen kan hantera. Raketmotorerna har endast behövt användas en gång och det skedde 2005 efter ett misstag från markkontrollen. Raketmotorerna kontrollerade ISS attityd under ett varv runt jorden innan gyroskopen åter fick kontrollen.
I normal attityd befinner sig Harmony främst i färdriktningen, Pirs i nadir, S truss på styrbords sida och P truss på babords sida.
Tyngdlöshet
redigeraPå grund av den relativt låga omloppsbanan är jordens gravitation på ISS endast drygt tio procent lägre än vid havsytan. Då ISS egentligen befinner sig i fritt fall är detta enligt ekvivalensprincipen i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori detsamma som tyngdlöshet. Eftersom hastigheten enligt nämnda princip måste vara konstant och ISS hastighet varierar talar man i stället om att på ISS råder mikrogravitation, vilken kan vara endast miljondelar av gravitationen på jorden. De små variationerna i ISS hastighet beror på vibrationer från astronauter som rör sig eller annan utrustning, friktion från atmosfären, altitud-korrigeringar eller ojämnheter i ISS viktfördelning.
ISS faller mot jordytan som vilket annat objekt som helst skulle göra från samma höjd men på grund av ISS höga horisontella hastighet "missar" den hela tiden jorden, därav befinner sig ISS i ett konstant fritt fall.
ISS markkontroller
redigeraDå ISS är en internationell rymdstation kontrolleras ISS från sju olika markkontroller. Varje deltagare i projektet har en eller flera markkontroller för sina egna delar av rymdstationen.
USA
redigera- NASA:s Lyndon B. Johnson Space Center i Houston, Texas, svarar för aktiviteter på sina segment samt att organisera farkosterna dragon och cygnus.
- NASA:s Marshall Space Flight Center i Huntsville, Alabama, koordinerar all logistik på sina segment.
Ryssland
redigera- Rysslands kontrollcenter i Koroljov i Moskva oblast kontrollerar de ryska segmenten och alla aktiviteter med Sojuz eller Progress.
Europa
redigera- Tysklands kontrollcenter i Oberpfaffenhofen, Bayern, kontrollerar aktiviteter ombord på ESA:s Columbus.
- ESA:s kontrollcenter i Toulouse, Frankrike, kontrollerar Automated Transfer Vehicle.
Kanada
redigera- CSA/ASC:s kontroll i Québec (i Longueuil), kontrollerar aktiviteter med det kanadensiska robotsystemet.[6]
Japan
redigera- JAXA:s kontrollcenter i Tsukuba (Ibaraki prefektur) kontrollerar aktiviteter ombord hos Kibo och uppskjutningar med H-II Transfer Vehicle.
ISS konstruktion och byggande
redigeraDen första modulen sattes i omloppsbana runt jorden i november 1998. Ytterligare två moduler skickades upp innan stationen bemannades permanent. Konstruktionen av ISS pågick fortfarande, men viss experimentverksamhet kunde påbörjas.
2011 meddelade man att stationens konstruktionsfas var klar. Efter ytterligare tillskott på moduler 2022 och 2023 fick stationen en trycksatt volym av 1 200 kubikmeter, en massa av ungefär 450 ton, 110 kilowatt krafttillförsel, en fackverksbom på 108,4 meter, moduler med en total längd på 74 meter och en besättning på sex personer.
Under konstruktionen krävdes 50 uppskjutningar. Av dessa var 37 med rymdfärjor. Under samma tid fraktade 42 Progress-farkoster förnödenheter till stationen.
Stationens utbyggnad stod stilla i ungefär två och ett halvt år, från februari 2003 till juli 2005 (STS-114), sedan den amerikanska rymdfärjan Columbia (STS-107) förolyckats under återinträdet i jordens atmosfär.
Flera moduler har och kommer även tillföras stationen efterhand.
ISS delar
redigeraAktiva delar | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del | Flygning | Farkost | Uppskjutning | Längd (m) |
Diameter (m) |
Vikt (kg) | |
Zarja (FGB) | 1A/R | Protonraket | 20 november 1998 | 12,6 | 4,1 | 19 323 | |
Unity (Node 1) | 2A | STS-88 | Endeavour | 4 december 1998 | 5,49 | 4,57 | 11 612 |
PMA-1 | 1,86 | 1,9 | 1 589 | ||||
PMA-2 | 1,86 | 1,9 | 1 376 | ||||
Zvezda (Service Modul) | 1R | Protonraket | 12 juli 2000 | 13,1 | 4,15 | 19 050 | |
Z1 Truss | 3A | STS-92 | Discovery | 11 oktober 2000 | 4,9 | 4,2 | 8 755 |
PMA-3 | 1,86 | 1,9 | 1 183 | ||||
P6 Truss - Solar Arrays | 4A | STS-97 | Endeavour | 30 november 2000 | 73,2 | 10,7 | 15 824 |
Destiny | 5A | STS-98 | Atlantis | 7 februari 2001 | 8,53 | 4,27 | 14 515 |
Canadarm2 | 6A | STS-100 | Endeavour | 19 april 2001 | 17,6 | 0,35 | 4 899 |
Quest Airlock | 7A | STS-104 | Atlantis | 12 juli 2001 | 5,5 | 4,0 | 6 064 |
Pirs Airlock | 4R | Progress M-SO1 | Sojuz-raket | 14 augusti 2001 | 4,1 | 2,6 | 3 900 |
S0 Truss | 8A | STS-110 | Atlantis | 8 april 2002 | 13,4 | 4,6 | 13 971 |
Mobile Base System | UF-2 | STS-111 | Endeavour | 5 juni 2002 | 5,7 | 1 450 | |
S1 Truss | 9A | STS-112 | Atlantis | 7 oktober 2002 | 13,7 | 4,6 | 14 124 |
P1 Truss | 11A | STS-113 | Endeavour | 24 november 2002 | 13,7 | 4,6 | 14 003 |
External Stowage Platform (ESP-2) | LF1 | STS-114 | Discovery | 26 juli 2005 | 4,9 | 2 676 | |
P3/4 Truss - Solar Arrays | 12A | STS-115 | Atlantis | 9 september 2006 | 73,2 | 10,7 | 15 824 |
P5 Truss | 12A.1 | STS-116 | Discovery | 9 december 2006 | 3,37 | 4,55 | 1 864 |
S3/S4 Truss - Solar Array | 13A | STS-117 | Atlantis | 8 juni 2007 | 73,2 | 10,7 | 15 824 |
S5 Truss | 13A.1 | STS-118 | Endeavour | 8 augusti 2007 | 3,37 | 4,55 | 1 818 |
Harmony (Node 2) | 10A | STS-120 | Discovery | 23 oktober 2007 | 7,2 | 4,4 | 14 500 |
Columbus | 1E | STS-122 | Atlantis | 7 februari 2008 | 6,9 | 4,5 | 12 800 |
Kibō (ELM-PS) | 1J/A | STS-123 | Endeavour | 11 mars 2008 | 3,9 | 4,4 | 4 200 |
Kibō (JEM-PM & JEM-RMS) | 1J | STS-124 | Discovery | 31 maj 2008 | 11,2 | 4,4 | 15 900 |
Kibō (JEM-EF) | 2J/A | STS-127 | Endeavour | 15 juli 2009 | 4,2 | 4,4 | 8 386 |
Pojsk | 5R | Progress M-MIM2 | Sojuz-raket | 10 november 2009 | 4,049 | 2,55 | 3 670 |
Tranquility (Node 3) | 20A | STS-130 | Endeavour | 8 februari 2010 | 6,706 | 4,48 | 19 000 |
Cupola | 1,5 | 2,95 | 1 805 | ||||
Rassvet | ULF4 | STS-132 | Atlantis | 14 maj 2010 | 6,0 | 2,35 | 5 075 |
Leonardo | ULF5 | STS-133 | Discovery | 24 februari 2011 | 6,6 | 4,57 | 9 896 |
Bigelow Expandable Activity Module | SpaceX CRS-8 | Falcon 9 | 8 april 2016 | 4,0 | 3,2 | 1 360 | |
IDA-2 | SpaceX CRS-9 | Falcon 9 | 18 juli 2016 | 1,1 | 1,6 | ||
IDA-3 | SpaceX CRS-18 | Falcon 9 | 25 juli 2019 | 1,1 | 1,6 | ||
Bartolomeo | SpaceX CRS-20 | Falcon 9 | 6 mars 2020 | ||||
Bishop Airlock | SpaceX CRS-21 | Falcon 9 | 6 december 2020 | 1,8 | 2,01 | 1 059 | |
iROSA | SpaceX CRS-22 | Falcon 9 | 3 juni 2021 | 325 | |||
Nauka | 3R | Protonraket | 21 juli 2021 | 13,0 | 4,11 | 20 300 | |
Pritjal | Progress M-UM | Sojuzraket | 24 november 2021 | 4,91 | 3,3 | 3 890 | |
iROSA | SpaceX CRS-26 | Falcon 9 | 26 november 2022 | 325 |
Truss = fackverkskonstruktion
Solar Array(s) = solcellgrupp(er)
Framtida | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del | Flygning | Farkost | Uppskjutning | Längd (m) |
Diameter (m) |
Vikt (kg) | |
iROSA | SpaceX CRS-28 | Falcon 9 | 2023 | 325 |
Zarja
redigeraZarja är Rysslands och rymdstationens första modul, den sköts upp med en Protonraket den 20 november 1998.
Unity
redigeraUnity är en amerikansk modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-88 den 6 december 1998.
Pressurized Mating Adapter
redigeraPressurized Mating Adapter är en trycksatt "kon" med en Common Berthing Mechanism i en ände och en APAS-95 i den andra. Rymdstationen har tre sådana. Två av dem sköts upp med rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-88 den 4 december 1998. Den tredje sköts upp med rymdfärjan Discovery under flygningen STS-92 den 11 oktober 2000.
Zvezda
redigeraZvezda är Rysslands andra modul, den levererades till rymdstationen av en Protonraket den 26 juli 2000.
Truss
redigeraIntegrated Truss Structure är ett antal amerikanska fackverkskonstruktioner, med bland annat solceller, gyroskop och kylsystem.
S0 Truss, S1 Truss, P3/4 Truss och S3/S4 Truss, levererades till rymdstationen av rymdfärjan Atlantis under flygningarna STS-110, STS-112, STS-115 och STS-117, mellan april 2002 och juni 2007.
Z1 Truss och P5 Truss levererades till rymdstationen av rymdfärjan Discovery under flygningarna STS-92 och STS-116, mellan oktober 2000 och december 2006.
P6 Truss, P1 Truss och S5 Truss levererades till rymdstationen av rymdfärjan Endeavour under flygningarna STS-97, STS-113 och STS-118, mellan december 2000 och augusti 2007.
Destiny
redigeraDestiny är en amerikansk laboratoriemodul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Atlantis under flygningen STS-98 den 10 februari 2001.
Canadarm2
redigeraCanadarm2 är en kanadensisk robotarm som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-100 den 21 april 2001.
Quest Airlock
redigeraQuest Airlock är en amerikansk luftsluss som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Atlantis under flygningen STS-104 den 15 juli 2001.
Pirs Airlock
redigeraPirs Airlock är en rysk luftsluss och dockningsmodul som levererades till rymdstationen av Progress M-SO1 den 17 augusti 2001. Den 26 juli 2021 forslade Progress MS-16 bort modulen, för att ge plats åt den ryska Nauka-modulen.
Mobile Base System
redigeraMobile Base System är en "vagn" till Canadarm2. Den levererades till rymdstationen av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-111 den 7 juni 2002.
External Stowage Platform
redigeraRymdstationen har tre amerikanska plattformar, kallade External Stowage Platform 1, 2 och 3.
ESP-1 och ESP-2 anslöts till stationen av rymdfärjan Discovery under flygningen STS-102 den 13 mars 2001. Respektive STS-114 den 28 juli 2005.
ESP-3 levererades av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-118 den 14 augusti 2007.
Harmony
redigeraHarmony är en amerikansk modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Discovery under flygningen STS-120 den 26 oktober 2007.
Columbus
redigeraColumbus är en europeisk laboratoriemodul. Modulen levererades till rymdstationen av rymdfärjan Atlantis under flygningen STS-122 den 11 februari 2008.
Kibō
redigeraKibō är flera japanska moduler och plattformar och en robotarm som levererades av rymdfärjorna Discovery och Endeavour under tre olika flygningar (STS-123, STS-124, STS-127), mellan mars 2008 och juli 2009.
Pojsk
redigeraPojsk är en rysk luftsluss och dockningsmodul som levererades till rymdstationen av Progress M-MIM2 den 12 november 2009.
ExPRESS Logistics Carrier
redigeraRymdstationen har fyra amerikanska plattformar, kallade ExPRESS Logistics Carrier 1, 2, 3 och 4.
ELC-1 och ELC-2 anslöts till stationen av rymdfärjan Atlantis under flygningen STS-129 den 16 november 2009.
ELC-3 anslöts till stationen av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-134 den 16 maj 2011.
ELC-4 anslöts till stationen av rymdfärjan Discovery under flygningen STS-133 den 24 februari 2011.
Tranquility
redigeraTranquility är en amerikansk modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-130 den 12 februari 2010.
Cupola
redigeraCupola är en modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-130 den 12 februari 2010.
Rassvet
redigeraRassvet är en rysk docknings- och förrådsmodul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Atlantis under flygningen STS-132 den 18 maj 2010.
Leonardo
redigeraLeonardo är en förrådsmodul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Discovery under flygningen STS-133 den 1 mars 2011. Modulen är en modifierad Multi-Purpose Logistics Module.
Alpha Magnetic Spectrometer
redigeraAlpha Magnetic Spectrometer är ett amerikanskt experiment som levererades till rymdstationen av rymdfärjan Endeavour under flygningen STS-134 den 19 maj 2011.
Bigelow Expandable Activity Module
redigeraBigelow Expandable Activity Module är en amerikansk experimentell modul, den levererades av SpaceX CRS-8 den 16 april 2016.
International Docking Adapter
redigeraInternational Docking Adapter är en amerikansk adapter mellan APAS-95 och International Docking System Standard. IDA-2 levererades av SpaceX CRS-9 den 18 juli 2016 och installerades den 19 augusti 2016.
IDA-3 levererades av SpaceX CRS-18 den 27 juli 2019 och installerades den 21 augusti 2019.
Bishop Airlock Module
redigeraBishop Airlock Module är en kommersiell luftslussmodul för utrustning och experiment. Den levererades av SpaceX CRS-21 och installerades den 19 december 2020.
iROSA
redigeraEtt antal effektivare solcellspaneler som komplettera rymdstationens gamla solcellspaneler. SpaceX CRS-22 levererade det första paret.
Nauka
redigeraNauka är en rysk modul som sköts upp med en Protonraket den 21 juli 2021 och dockade med rymdstationen den 29 juli 2021.
Pritjal
redigeraPritjal är en rysk modul med flera dockningsportar som sköts upp den 24 november 2021 och dockade med rymdstationen den 26 november 2021.
Framtida delar
redigeraFöretaget Axiom Space har börjat bygga delar för att bygga ut rymdstationen. I framtiden kommer dessa delar bli en egen rymdstationen, kallad Axiom Station.[7]
Reservdelar
redigera- EXPRESS Logistics Carrier
- Interim Control Module - Behövde inte ersätta Zvezda (ligger på lager för att kunna skjutas upp med kort varsel)
- Kibō
- Multi‑Purpose Logistics Module
Delar som slopats
redigera- Centrifuge Accommodations Module - Skulle suttit på Node 2, som nu heter Harmony.
- Universal Docking Module - Utbytt mot Multipurpose Laboratory Module
- Docking and Stowage Module - Utbytt mot Multipurpose Laboratory Module
- Habitation Module
- Crew Return Vehicle (CRV)
- ISS Propulsion Module - Behövde inte ersätta Zvezda
- Science Power Platform - Strömmen den skulle producera till den ryska delen av stationen kommer istället tas från de amerikanska solpanelerna.
- Russian Research Module - Utbytt mot Docking Cargo Module (DCM), senare kallad Rassvet
Livsuppehållande system
redigeraElektricitet
redigeraRymdstationens elektriska behov tillgodoses med hjälp av solceller på de ryska modulerna Zarja och Zvezda och med hjälp av flera stora solcellspaneler på rymdstationens Truss. Under tiden rymdstationen befinner sig i solljus laddas även en serie batterier, vilka sedan försörjer rymdstationen under tiden den befinner sig i jordens skugga. Rymdstationen utrustades först med nickel-vätebatterier, med en förväntad livslängd på drygt sex år. Dessa batterier har därför behövt ersättas ett antal gånger sedan rymdstationen sköts upp. Mellan 2017 och 2021 bytes samtliga nickel-vätebatterier ut mot litiumjonbatterier. Den ryska delen av rymdstationen använder 28 V DC. Övriga stationen använder 124 V DC, men för att spara kablage distribueras den vid 160 V DC.
I december 2006 modifierades rymdstationers elsystem för att även kunna försörja dockade amerikanska rymdfärjor.
Under 2021 och 2022 kommer flera nya solceller, kallade ISS Roll Out Solar Array (iROSA) monteras på rymdstationens Truss.
Atmosfär
redigeraAtmosfärstrycket ombord är 101,3 kPA, det samma som vid havsytan på jorden. Utrustning för att rena luften och säkerställa lufttrycket ombord är fördelad på flera av stationers moduler.
Kylning
redigeraDå all elektronik ombord avger värme, får rymdstationen ett överskott av värme, detta överskott kyls bort på flera sätt. De ryska modulerna har sina egna kylare. Övriga stationen kyls medhjälp av två stora och flera små radiatorer lokaliserade på rymdstationens Truss, här finns även flera reserv radiatorer.
Supportfarkoster
redigeraUnder stationens första tio år fanns bara NASA:s rymdfärjor och Rysslands Sojuz- och Progress-farkoster för att försörja stationen med bränsle, förnödenheter och reservdelar.
2008 tillkom ESA:s Automated transfer vehicle. 2009 började den japanska H-II Transfer Vehicle göra flygningar till stationen.
2011 gjorde NASA:s rymdfärja Atlantis den sista av rymdfärjornas flygningar till stationen.
2012 blev SpaceX det första privata företaget att leverera förnödenheter till stationen, detta med hjälp av företagets egenutvecklade farkost Dragon. 2013 blev Orbital Sciences Corporation det andra privata företaget att leverera förnödenheter till stationen, med hjälp av företagets egenutvecklade farkost Cygnus. 2015 lämnade den sista av ESA:s Automated transfer vehicle stationen.
I mars 2019 gjorde SpaceX:s Dragon 2 sin första obemannade flygning och i maj 2020 sin första bemannade flygning till stationen.
I maj 2020 påbörjar den sista H-II Transfer Vehicle sin resa till rymdstationen.
I december 2020 dockade en version av SpaceX:s Dragon 2, som endast är avsedd för obemannade transporter, med stationen.
I framtiden kommer även Boeings CST-100 Starliner, JAXA:s HTV-X och Sierra Nevada Corporations Dream Chaser betjäna stationen. Det finns även planer på en ny rysk farkost.
Bemannade ISS-expeditioner
redigeraSedan den 2 november 2000 har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Kortvarigt har ISS varit obemannad under rymdpromenader, till exempel den 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle byta plats. ISS har tagit emot den första rymdturisten, amerikanen Dennis Tito som betalade 20 miljoner dollar för att föras upp ombord på en rysk underhållsfarkost, och det första rymdbröllopet när Jurij Malentjenko ombord på stationen gifte sig med Jekaterina Dmitrijeva som var i Texas, USA. Världens första kvinnliga rymdturist besökte ISS under år 2006, det var Anosheh Ansari. Ur svensk synvinkel är den kanske viktigaste personen som besökt ISS Christer Fuglesang som reste till och arbetade på stationen under december 2006 samt under 2009. Uppskjutningen 2009 skedde med rymdfärjan Discovery den 29 augusti 2009, kl. 23.59 lokal tid.
Efter att NASA slutade flyga sina rymdfärjor 2011, var det bara den ryska Sojuz-farkosten som kunde transportera människor till och från stationen. Först den 31 maj 2020 hade USA en ny farkost som kunde transportera personer till och från stationen.
Nationaliteter
redigera276 människor har besökt ISS (1 mars 2024), inklusive de sju personer som för tillfället är ISS-besättning nummer 69. [8]
78 av besökarna har besökt stationen två gånger, 31 personer har besökt den tre gånger, sex personer har besökt den fyra gånger och två personer har besökt den fem gånger.
39 kvinnor har besökt ISS, varav 15 av dessa var ISS-besättningsmedlemmar.
Elva (2021) rymdturister har besökt ISS.
Nation | Totalt (1 mars 2024)[8] |
Långtidsbesättning (2 augusti 2021) |
---|---|---|
163 amerikaner | 63 | |
57 ryssar | 44 | |
11 japaner | 7 | |
9 kanadensare | 3 | |
6 italienare | 3 | |
4 fransmän | 2 | |
4 tyskar | 2 | |
2 svenskar | ||
2 saudier | ||
1 kazak | ||
1 belgare | 1 | |
1 brasilianare | ||
1 dansk | 1 | |
1 israel | ||
1 holländare | 1 | |
1 malaysier | ||
1 spanjor | ||
1 britt | 1 | |
1 sydafrikan | ||
1 sydkorean | ||
1 turk | ||
1 Förenade Arabemiraten | ||
Antal | ||
22[8] | 276[8] | 127 |
Livet ombord på ISS
redigeraBefälhavare är normalt varannan gång en astronaut från USA och varannan gång en kosmonaut från Ryssland. År 2009 var den ryske kosmonauten Gennadij Padalka befälhavare för ISS två expeditioner i följd, Expedition 19 och Expedition 20, vilket innebär att han är den ende som varit befälhavare tre gånger eftersom han även var det år 2002 för Expedition 9.
Språk
redigeraDet är krav på att alla medlemmar av ISS besättning talar flytande engelska och ryska. Språkutbildning är en väsentlig del i den utbildning man får innan man blir uttagen som besättning på ISS. Grundregeln är att när man arbetar med ryska system i ryska moduler talar man ryska, om man arbetar med amerikanska system i amerikanska moduler talar man engelska. Det är tillåtet att komma överens om vilket språk man vill använda.
Sömn
redigeraDet finns fasta sovkabiner i Zvezda som ryska kosmonauter normalt använder och i Harmony som astronauterna använder. Därtill finns det tillfälliga sovkabiner i Destiny och i Kibō som packas undan när de inte används. Vem som sover var är inte hårt reglerat och ibland byter man om man finner det lämpligt.
Tekniska fel
redigeraKylsystem
redigeraPå lördagskvällen den 31 juli 2010 gick ett av rymdstationens två kylsystem plötsligt sönder. Utan kontroll över temperaturen kan rymdstationens temperatur stiga till 121 °C på solsidan och sjunka till -157 °C på skuggsidan, enligt NASA. När rymdstationen bara har ett fungerande kylsystem finns det inget säkerhetssystem ifall även det skulle gå sönder. NASA hävdade ändå att de tre amerikanerna och tre ryssarna ombord inte befann sig i fara.[9] Försök att laga kylsystemet lördagen den 7 augusti 2010 misslyckades, trots en rymdpromenad på åtta timmar av två astronauter, en av de längsta i historien. Om det andra kylsystemet skulle sluta fungera, vilket vore högst osannolikt, kan hela besättningen flytta till den ryska delen av rymdstationen, som har sitt eget kylsystem.[10]
Läcka
redigeraI slutet av augusti 2018 överskreds gränsvärdet för läckage av atmosfären ombord på ISS. Läckan lokaliserades till ett hål i Sojuz MS-09s omloppsmodul. Vad som orsakat läckan kunde inte omedelbart fastslås. Men det spekulerades i allt från materialfel till rymdskrot eller micrometeorite[11]. Det visade sig snart att hålet var gjort med en borr.
Referenser
redigera- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1998-067A. Läst 29 mars 2020.
- ^ [a b c] ”International Space Station Facts and Figures” (på engelska). NASA. 4 november 2021. http://www.nasa.gov/feature/facts-and-figures. Läst 3 juli 2022.
- ^ [a b c] ”ISS: International Space Station” (på engelska). ESA. https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/International_Space_Station/ISS_International_Space_Station. Läst 23 januari 2024.
- ^ [a b c] Heavens-Above, läst 13 oktober 2013.
- ^ Promemoria Arkiverad 10 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 27 december 2016.
- ^ "Canadian Flight Controllers – Mission Control Centres". Asc-csa.gq.ca, 2008-06-03. Läst 15 oktober 2012. (engelska)
- ^ ”Axiom Commercial Space Station” (på engelska). Axiom Space. https://www.axiomspace.com/axiom-station. Läst 9 april 2023.
- ^ [a b c d] ”Station Visitors” (på engelska). NASA. 1 mars 2024. https://www.nasa.gov/international-space-station/space-station-visitors-by-country/. Läst 1 mars 2024.
- ^ Cooling system fault hits International Space Station, BBC den 1 augusti 2010.
- ^ Third repairs spacewalk for ISS astronauts, BBC den 9 augusti 2010.
- ^ ”Cosmonauts plug small air leak on the International Space Station” (på engelska). Spaceflight Now. https://spaceflightnow.com/2018/08/30/cosmonauts-plug-small-air-leak-on-the-international-space-station/. Läst 2 september 2018.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Internationella rymdstationen.
- Esa – ISS
- Nasa – ISS
- Astrowebb – ISS
- Encyclopedia Astronautica – ISS
- Heavens Above, en webbplats som kan ge information om när man kan se ISS från en given plats
- Svensk skola tar kontakt med rymden artikel på dn.se i samband med STS-116.
- Human Space Flight Orbit Tracking Sida för att spåra och följa stationens rörelse.