Bhopalkatastrofen
Bhopalkatastrofen var ett gasutsläpp som inträffade natten mellan 2 och 3 december 1984 i Bhopal i Madhya Pradesh i Indien, vid en pesticidfabrik ägd av Union Carbide India Limited. Olyckan är den dödligaste industriolyckan i historien.[1]
Historia
redigeraDet var när vatten kom in i en tank innehållande 43 ton metylisocyanat som gasmoln, troligen innehållande bland annat cyanid och fosgen, spred sig över den sovande staden. Minst 520 000 människor utsattes för gaserna. Den officiella omedelbara dödssiffran är 2 559. En mer realistisk bedömning är att 8 000 dog under de första veckorna efter katastrofen.[2][3][4][5] Greenpeace uppskattar antalet omkomna i låga tal till 20 000 och åtskilliga fler under de följande åren.[3] Uppskattningsvis 100 000 fick olika grader av permanenta skador, bland annat lung- och ögonskador. År 2006 fastslog regeringen antalet exponerade till 555 125 inklusive 38 478 med övergående skador och cirka 2 900 allvarliga och permanenta skador.[6]
Orsakerna till utsläppet var främst en undermålig design av fabriken, bristande underhåll, dålig personalpolitik och ekonomisk press. Att den fick så stora konsekvenser berodde i huvudsak på underlåtenhet dels från Union Carbide Corporation, dels från indiska regeringen och delstatsregeringen. En av följderna av fabrikens tillverkning är förorenat grundvatten utanför fabriksområdet, där nya slumområden vuxit upp. Idag arbetar Sambhavna Trust, en stiftelse som driver en klinik, med att ge vård och upprättelse till de skadade. Sambhavna ingår också i det världsomspännande nätverk av miljöorganisationer och enskilda som bekämpar kemisk miljöförstörelse.
Dow Chemical köpte Union Carbide år 1999, och anser sig inte ha någon skuld i katastrofen, utan att utsläppet berodde på sabotage. Efter 23 års arbete dömde en indisk domstol den 7 juni 2010 åtta tidigare chefer till fängelse i upp till två år.[7] Dagen före invigningen av olympiska sommarspelen 2012 hotade den indiska truppen, med brottaren Sushil Kumar som fanbärare, att inte närvara vid invigningen. Orsaken var att Dow Chemical var en av de största sponsorerna till de olympiska spelen.[8]
Den svenske fotografen Claes-Göran Bjernér var en av de första som anlände till Bhopal efter katastrofen. Hans lungor skadades.[8] Den svenska läkaren Ingrid Eckerman var medlem av International Medical Commission on Bhopal 1994[9] och har skrivit boken The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster[3]. Hon var under åtskilliga år persona non grata i Indien.[10]
Referenser
redigeraKällor
redigera- Bhopal disaster Engelska Wikipedia
- Rolf Lidskog. Bhopal och den organiserade oansvarigheten SvD, Under Strecket, 3 december 2004
- 100 000-tals med kroniska besvär får fortfarande ingen behandling Läkartidningen 49/1999 s 5528-5530
- 20 år sedan olyckan: Svensk läkare har skrivit en bok om giftkatastrofen i Bhopal Läkartidningen 50/2004 s 4087
- Eckerman, I. Bhopal Catastrophe 1984: Causes and Consequences (in Reference Module in Earth Systems and Environmental Sciences). Elsevier. (2013).
- Eckerman, Ingrid (2005). The Bhopal Saga – Causes and Consequences of the World's Largest Industrial Disaster. India: Universities Press. doi: . ISBN 81-7371-515-7.
- Eckerman I. Chemical Industry and Public Health - Bhopal as an example (pdf) Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap MPH 2001:24 (2001)
- Karlsson E et al. The Bhopal catastrophe: Consequences of a Liquified Gas Discharge. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt C40212-C1(C2,C3,H1) (1985)
- Kulling P, Lorin H. Giftgasolyckan i Bhopal 2-3 december 1984. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt. KAMEDO 0281-2223:53 (1987)
- Lorin H, Kulling P. The Bhopal Tragedy - What have Swedish disaster medicine planning learned from it? J Emerg Med. 1986;4(4):311-6 Abstrakt
- 25 år sedan katastrofen i Bhopal Sveriges radio 2.12.2004, uppdaterat 3.12.2009. Läst 16.11.2013.
- Den fruktansvärda natten i Bhopal Ny Teknik 2.12.2009
- Greenpeace International Nightmare in Bhopal
Noter
redigera- ^ Bhopal. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bhopal. Läst 25 november 2020
- ^ Eckerman, Ingrid (2001). Chemical industry and public health. Bhopal as an example. Gothenburg, Sweden: Nordic School of Public Health. http://www.lakareformiljon.org/images/stories/dokument/2009/bhopal_gas_disaster.pdf Arkiverad 30 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] Eckerman, Ingrid (2005). The Bhopal Saga—Causes and Consequences of the World's Largest Industrial Disaster. India: Universities Press. doi: . ISBN 81-7371-515-7. http://eckerman.nu/the-bhopal-saga
- ^ Eckerman, Ingrid (2013). Bhopal Catastrophe 1984: Causes and Consequences. Elsevier. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780124095489019035
- ^ ”25 år sedan katastrofen i Bhopal”. Sveriges Radio. 3 december 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=514751. Läst 6 augusti 2012.
- ^ ”Bhopal Gas Tragedy: 92% injuries termed "minor"”. Arkiverad från originalet den 24 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100624104141/http://www.first14.com/bhopal-gas-tragedy-92-injuries-termed-minor-822.html. Läst 26 juni 2010.
- ^ ”Ansvariga döms för Bhopal-katastrofen”. Sveriges Radio. 7 juni 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3762224. Läst 6 augusti 2012.
- ^ [a b] ”SVT:s fotograf blev invalidiserad efter utsläppen i Bhopal”. SVT. 26 juli 2012. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/indien-hotar-bojkotta-os-invigningen. Läst 6 augusti 2012.
- ^ ”Svensk läkare deltar i granskningen av Bhopal-olyckans seneffekter”. Läkartidningen (47): sid. 4339-41. 1994.
- ^ ”Svensk läkare portförbjuden i Indien och Bhopal”. Mynewsdesk. 24 november 2012. Arkiverad från originalet den 19 december 2013. https://web.archive.org/web/20131219153517/http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/svensk-laekare-portfoerbjuden-i-indien-816058. Läst 15 november 2013.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Bhopalkatastrofen.