Ingmar Lindmarker

svensk journalist, utrikeskorrespondent, krönikör, författare och redaktör

Ingmar Viktor Johan Lindmarker, född 3 september 1931 i Falun, död 10 juli 2015,[2] var en svensk journalist, utrikeskorrespondent, krönikör, författare och redaktör.

Ingmar Lindmarker
FöddIngmar Viktor Johan Lindmarker[1]
3 september 1931[1]
Falu Kristine församling[1], Sverige
Död10 juli 2015[1] (83 år)
Oscars församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFörfattare, journalist
BarnAnna Lindmarker (f. 1961)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Lindmarker studerade vid Uppsala universitet, där han lärde känna journalistprofilerna Herbert Söderström och Anders Ehnmark. Tillsammans med dessa gav han på 1950-talet ut studenttidningen Ergo, där han även blev redaktör.[3]

Efter att ha tagit fil kand-examen 1954 började han som volontär på Svenska Dagbladet, där han blev fast anställd 1956. Med undantag av tre år på 1970-talet då han var anställd av utrikesdepartementet som pressråd vid ambassaden i Washington så blev han kvar på SvD fram till sin pensionering 1995.[4][5] På tidningen var han bland annat utrikeskorrespondent i först Moskva, sedan New York och därefter London.[3]

Tillsammans med Ingemar Lindahl skrev han biografin Envoyén från Eslöv (1996) om diplomaten Lars-Åke Nilsson.[6][7] Lindmarker var också medförfattare till boken Bohuslän – Bohusläns Gille i Stockholm 100 år[8] samt ytterligare ett antal böcker.

Boken Minnet av en far beskrivs av Bertil Torekull som ett gripande porträtt av Lindmarkers föräldrar med föredömligt djupgrävande författeri.[9]

Familj redigera

Ingmar Lindmarker var ett av tre barn till entreprenören Axel F Lindmarker (1893–1957), som med Grand Hotel i Falun som bas byggde upp en omfattande hotell- och fastighetsrörelse och grundade Axel F och Vilna Lindmarkers Stiftelse. Tillsammans med hustrun Birgitta fick han fyra döttrar, däribland journalisten Anna Lindmarker (född 1961).[10][11]

Bibliografi redigera

  • 1961 – Möte med Sibirien. Stockholm: Bonnier. Libris 8218604 
  • 1962 – Hemma i Moskva. Stockholm: Geber. Libris 871002 
  • 1964 – Ryska bilder. Stockholm: Geber. Libris 23135 
  • 1967 – Lyndon Johnsons "Great society" i kris. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. Libris 646628 
  • 1968 – Ett litet Amerika: rapport från amerikansk förstad. Stockholm: Geber. Libris 1323396 
  • 1971 – Det vita Afrika: Sydafrika och dess grannar. Stockholm: Geber. Libris 20811 
  • 1972 – Utrikeskorrespondentens jul: en julhälsning från Svenska dagbladet. Stockholm: Remab/Mariebergstryck. Libris 1323410 
  • 1978 – Minnet av en far: berättelsen om Axel F. Lindmarker. [Bromma]: Förf. Libris 7628902. ISBN 9172601795 
  • 2000 – Sällskapet: de första tvåhundra åren (ny utgåva 2017). Stockholm: Typoform. Libris 8382209. ISBN 9188904083 
  • 2006 – Lindahl, Ingemar; Lindmarker Ingmar. Envoyén från Eslöv: Lars Åke Nilsson. Stockholm: Atlantis. Libris 10025757. ISBN 9173530972 
  • 2006 – Bohuslän: Bohusläns Gille i Stockholm 100 år. [Solna]: Bohusläns Gille i Stockholm. Libris 10449706. ISBN 9789163306617 

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Lindmarker, Ingmar Viktor Johan.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Dödsannons Ingmar Lindmarker”. Svenska Dagbladet. 25 juli 2015. https://www.svd.se/arkiv/2015-07-25/25. 
  3. ^ [a b] Stugart, Martin (3 september 2006). ”Nu spelar världsreportern boule”. Dagens Nyheter: s. A28. https://www.dn.se/arkiv/familj/nu-spelar-varldsreportern-boule/. Läst 17 augusti 2008. 
  4. ^ ”Bohuslän - Bohusläns Gille i Stockholm 100 år - presentation av författarna av bokens fjorton kapitel”. Bohusläns Gille i Stockholm. 2006. Arkiverad från originalet den 14 september 2007. https://web.archive.org/web/20070914045227/http://www.bohusgillet.se/F%C3%B6rfattarna.htm. Läst 9 februari 2022. 
  5. ^ ”Vem är det: Svensk biografisk handbok 1997”. P. A. Norstedt & Söners Förlag / Runeberg. sid. 699. https://runeberg.org/vemardet/1997/0699.html. Läst 9 februari 2022. 
  6. ^ Landin, Per (16 september 2006). ”Äventyret UD” (på svenska). Dagens Nyheter: s. C04. Läst 17 augusti 2008. 
  7. ^ Friberg, Ralf (4 november 2006). ”Med blicken mot Europa” (på svenska). Hufvudstadsbladet. Läst 17 augusti 2008. 
  8. ^ Claesson, Göran C-O (27 februari 2007). ”Så firade Bohusläns Gille i Stockholm” (på svenska). Göteborgs-Posten: s. 306. Läst 17 augusti 2008. 
  9. ^ Bertil Torekull (8 augusti 2015). ”Minnesord Ingmar Lindmarker”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/ingmar-lindmarker/. 
  10. ^ Hultquist, Catia (16 november 1997). ”Anna i nytt ljus” (på svenska). Expressen: s. 6. Läst 17 augusti 2008. 
  11. ^ Mollberger, Bertil (14 juli 1999). ”Från sen kväll till tidig morgon” (på svenska). Dagens Nyheter: s. A03. Läst 17 augusti 2008. 

Externa länkar redigera