Carl Torbjörn Rolandsson Tillman, född 10 augusti 1935 i Västerås församling,[1] död 25 februari 2020 i Brunneby distrikt,[2][3] var en svensk officer.

Torbjörn Tillman
TorbjörnTillman.jpg
Information
FödelsenamnCarl Torbjörn R:son Tillman
Född10 augusti 1935
Västerås församling, Västmanlands län, Sverige
Död25 februari 2020 (84 år)
Borensberg, Östergötlands län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1957–1995
GradÖverste av första graden
BefälLivgrenadjärbrigaden,
Norra Smålands regemente,
Livgrenadjärregementet

Tillman studerade vid läroverket i Linköping, avlade studentexamen 1954 vid Norra Realläroverket i Stockholm och blev officer. Han utnämndes till fänrik vid Livgrenadjärregementet 1957. År 1973 befordrades han till löjtnant och var avdelningschef vid Infanteriets stridsskola 1973–1977. Han var bataljonschef vid Norrbottens regemente 1977–1978 och sektionschef vid Övre Norrlands militärområdes stab 1978–1981. År 1981 befordrades han till överste och var chef för Infanteriets stridsskola, InfSS, 1981 samt brigadchef vid Livgrenadjärbrigaden 1981–1987. År 1987 befordrades han till överste av första graden och var chef för Norra Smålands regemente 1987–1991. Slutligen var han chef för Livgrenadjärregementet 1991–1995.

Torbjörn Tillman 1992

Torbjörn Tillman invaldes 1991 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och har förlänats ett antal utmärkelser - NOR GM, Hv GM, Skytte GM, ROS GM, FBU GM, SMKR GM, FRO SM, I 4 MM, I 12 MM samt generalen Claes Skoglunds/KKrVA resestipendium som bäste infanteribrigadchef (omsatt till en studieresa till Sovjetunionen 1989). Under mångårig tjänst vid InfSS jämförde han svenska värnpliktiga krigsförband med utländska förband i väst och öst. Han deltog i utvecklingen av alla de då cirka trettio svenska infanteri- och norrlandsbrigaderna till moderna, snabbförflyttade och eldkraftiga krigsförband och var positiv till det kvalificerade värnpliktsförsvaret.

Militär karriär redigera

Bibliografi i urval redigera

Torbjörn Tillman är medförfattare till ett antal militärpedagogiska, militärtaktiska och militär-historiska fackböcker, bland annat ”Anvisningar för trupputbildning” 1969, ”Infanterireglementen IB Ny” 1981-1987 och ”Infanteriets Stridsskolas Jubileumsskrift” 1986.

  • 2001 – Livgrenadjärregementet i slutet av en epok (bidragit)
  • 2002 – Livgrenadjärerna under det kalla kriget (tillsammans med Per-Arne Ringh)[4]
  • 2003 – Norra Smålands Regemente
  • 2007 – Livgrenadjärbiografier 1962-1997
  • 2013 – Si Vis Pacem, Para Bellum[4]
  • 2014 – Tvinnade trådar[4]
  • 2015 – Sofias döttrar[4]
  • 2015 – Morfars kristallkula[4]
  • 2015 – Ögonblick till dig[4]
  • 2018 – Cattis samtida samtal[5]
  • 2019 – Hund(h)år[5]
  • 2019 – Stora stöten[5]

Källor redigera

  • Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 203.
  • Kjellander, Rune: Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter (Probus, Stockholm 2003), s. 219.

Noter redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Familjesidan.se
  3. ^ Enligt Ratsit.
  4. ^ [a b c d e f] Noteria Förlag
  5. ^ [a b c] GML Tryckeri & Förlag