Indonesiska köket

mat och dryck i Indonesien

Det indonesiska köket består av ett antal regionala kulinariska traditioner, som har uppstått i önationen Indonesien. Det finns ett brett utbud av recept och kök, delvis beroende på att Indonesien består av cirka 6 000 befolkade öar av totalt 17 508 i världens största arkipelag[1] med mer än 300 folkgrupper.[2] Många regionala kök finns, ofta baserade på inhemsk kultur, och några med inspiration från utlandet. Indonesien har cirka 5 350 traditionella recept, och 30 av dem är de allra viktigaste.[2]

Opor ayam (curry style), gulai, ketupat, tärnad potatis med kryddor och stekta charlottenlökar serverade under Lebaran (Eid al-Fitr) i Indonesien.
Exempel på indonesisk, sundanesisk mat; ikan bakar (grillad fisk), nasi timbel (ris insvept i bananblad), ayam goreng (stekt kyckling), sambal, stekt tempeh, tofu och sayur asem; skålen med vatten och lime är kobokan.

Det indonesiska köket varierar mycket efter region och har påverkats från många håll.[3]

Indonesisk mat innehåller ofta komplexa smakupplevelser,[4] erhållna från vissa ingredienser och bumbu kryddblandning. Indonesiska rätter har rika smaker; oftast beskrivs de som salta, heta och kryddiga, och även en kombination av grundläggande grundsmaker som söt, salt, sur och bitter. De flesta indonesier föredrar het och kryddig mat, och därför är sambal, en indonesisk varm och kryddig chilisås med räkspasta, ett viktigt tillbehör vid alla indonesiska bord.[5] De sju huvudsakliga indonesiska matlagningsmetoderna är stekning, grillning, ungnsstekning, torr ungnsstekning, sautering, kokning och ångning.

Indonesien är hemland för sate; en av landets mest populära rätter. Det finns många varianter runt om i landet.

Några populära indonesiska rätter, som nasi goreng,[6] gado-gado,[7][8] satay,[9] och soto[10], finns överallt i landet och anses vara nationalrätter. Men den officiella nationalrätten är tumpeng, som 2014 valdes av Indonesian Ministry of Tourism and Creative Economy som en rätt som visar mångfalden inom Indonesiens mattraditioner.[2] Men senare under 2018 valde samma ministerium 5 nationalrätter för Indonesien; de är soto, rendang, satay, nasi goreng och gado-gado.[11]

En relief från Karmawibhanga, från 800-talets Borobudur, beskriver hur rislador och risplantor hade drabbats av musinvasion. Risodling har en lång historia i Indonesien.

HistoriaRedigera

Det indonesiska köket har en lång historia - även om det mesta av den inte är väl dokumenterat. Man får förlita sig starkt på lokal praxis och muntliga traditioner. Ett bra exempel utgör emellertid det javanesiska köket, som har en ganska väldokumenterad kulinarisk tradition. Mångfalden i det indonesiska köket sträcker sig från forntida bakar batu eller stengrillad jams och vildsvin, som används i den papuanska mathållningen i västra Nya Guinea, till sofistikerade moderna indonesiska kök. Den etniska mångfalden i den indonesiska övärlden bildar en eklektisk kombination - man har blandat lokala javanesiska, sundanesiska, balinesiska, minganesiska, malajiska och andra inhemska mattraditioner, under århundraden av kontakter med indiska köpmän, kinesiska invandrare och holländska kolonister.[12]

Bland drycker från äldre tider räknar man med nalaka rasa (sockerrörssaft), jati wangi (jasmindryck) och kinca (tamarindjuice). Också olika kuluban (kokta grönsaker som serveras med kryddor, liknande dagens urap) och phalamula (kokt skinka och rotknölar serverade med palmsocker).[13] Andra grönsaksrätter från äldre tid är rumwah-rumwah (lalap), dudutan (råa grönsaker) och tetis.[14]

Flera maträtter nämns i olika javanesiska skrifter från 900-talet till 1400-talet. En del av dessa rätter liknar dagens javanska livsmedel. Bland annat finns pecel, pindang, rarawwan (rawon), rurujak (rujak), kurupuk (räkchips), sötsaker som wajik och dodol, och även drycker som dawet.[15]

I ett sundanesiskt manuskript från 1500-talet, Sanghyang Siksa Kandang Karesian, nämns de vanliga smakerna från den tiden och inkluderar: lawana (salt), kaduka (varmt och kryddigt), tritka (bittert), amba (surt), kasaya (välsmakande) och madura (sött).[16]

 
Indonesiska kryddor ( bumbu) inklusive pepparkorn, kryddnejlika, kanel och muskot. Det berömda kryddhandeln på 1500-talet har fått europeiska köpmän att söka efter kryddor så långt bort som till den indonesiska övärlden.

Ambassadören för Nederländska Ostindiska Kompaniet, Rijklof van Goens, berättade för Sultan Agung, som var sultan för det javanesiska Mataramsultanatet på 1600-talet, att metoderna för behandling av kött (får, getter och buffel) var att man grillade eller stekte köttet. Till skillnad från européerna använde dock javaneserna kokosnötsolja istället för smör.[14]

Kinesiska invandrare hade bosatt sig i den indonesiska övärlden redan under Majapahitrikets tid, på 1400-talet e.Kr., och de ökade i antal under den nederländska kolonialtiden. De kinesiska nybyggarna introducerade snabbstekningsteknik som krävde användning av kinesiska wok-pannor och små mängder matolja.[14] De introducerade också en del nya kinesiska rätter - inklusive sojasås, som senare blev kecap manis (söt sojasås) med generös tillsats av palmsocker samt nudlar. Kineserna utvecklade också metoder för att göra tofu av sojabönor.

Den indonesiska matlagningstraditionen har påverkats på olika sätt. Varje region har utvecklat sina speciella traditioner.[14]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ ”Food in Indonesia” (på engelska). Food by Country. http://www.foodbycountry.com/Germany-to-Japan/Indonesia.html. 
  2. ^ [a b c] Nadya Natahadibrata (10 februari 2014). ”Celebratory rice cone dish to represent the archipelago” (på engelska). The Jakarta Post. http://www.thejakartapost.com/news/2014/02/10/celebratory-rice-cone-dish-represent-archipelago.html. Läst 21 november 2019. 
  3. ^ ”Indonesian Cuisine” (på engelska). Diner's Digest. Arkiverad från originalet den 9 april 2011. https://web.archive.org/web/20110409014335/http://www.cuisinenet.com/glossary/indon.html. Läst 21 november 2019. 
  4. ^ ”Flavors of Indonesia, Balinese Food” (på engelska). Destination Asia. Arkiverad från [http: //www.destination-asia.com/indonesia/about / taste / originalet]. https://web.archive.org/web/20140817043725/http://www.destination-asia.com/indonesia/about/taste/. Läst 21 november 2019. 
  5. ^ Sara Schonhardt (25 februari 2016). ”40 Indonesian foods we can't live without” (på engelska). http://edition.cnn.com/2016/02/24/foodanddrink/40-indonesian-foods/. 
  6. ^ ”Nasi Goreng: Indonesia's mouthwatering national dish”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100706164129/http://www.bali-travel-life.com/nasi-goreng.html. Läst 5 juli 2010. 
  7. ^ Gado-Gado | Gado-Gado Recipe | Online Indonesian Food and Recipes at IndonesiaEats.com
  8. ^ ”National Dish of Indonesia Gado Gado”. Arkiverad från originalet den 12 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100612052913/http://thegutsygourmet.net/natl-indonesia.html. Läst 5 juli 2010. 
  9. ^ ”Indonesian food recipes: Satay”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812035126/http://indonesianfoodrecipes.com/indonesian-satay-variants/. Läst 5 juli 2010. 
  10. ^ ”A Soto Crawl”. Eating Asia. http://eatingasia.typepad.com/eatingasia/2009/03/soto-crawl.html. Läst 5 juli 2010. 
  11. ^ Media, Kompas Cyber. ”Kemenpar Tetapkan 5 Makanan Nasional Indonesia, Ini Daftarnya - Kompas.com” (på indonesiska). https://travel.kompas.com/read/2018/04/10/171000627/kemenpar-tetapkan-5-makanan-nasional-indonesia-ini-daftarnya. Läst 18 april 2018. 
  12. ^ Buxton, Kira Jane. ”Incredible Indonesian dishes you need to try immediately” (på amerikansk engelska). http://www.mashed.com/45511/incredible-indonesian-dishes-need-try-immediately/. Läst 11 december 2017. 
  13. ^ ”Hanya Ada Di Candi Sojiwan: Menu Hidangan Raja Mataram Kuno” (på indonesiska). 22 februari 2017. https://travel.tempo.co/read/848941/hanya-ada-di-candi-sojiwan-menu-hidangan-raja-mataram-kuno. 
  14. ^ [a b c d] Yudi Anugrah Nugroho (18 december 2013). ”Rasa Kuliner Nusantara” (på indonesiska). Historia. http://historia.id/kuliner/cita-rasa-kuliner-nusantara. 
  15. ^ /kuliner/245385-menguak-fakta-menu-lalapan-sunda-lewat-prasasti-taji.html ”Menguak Fakta Meny Lalapan Sunda Lewat Prasasti Taji” (på engelska). beritasatu.com. http://www.beritasatu.com /kuliner/245385-menguak-fakta-menu-lalapan-sunda-lewat-prasasti-taji.html. Läst 21 november 2019. 
  16. ^ ”Terungkap, Asal Mula Menu Lalapan | Dream.co.id” (på indonesiska). https://www.dream.co.id/culinary/terungkap-asal-mula-menu-lalapan-150127t.html. Läst 21 november 2019.