Hugo Fischer, född den 17 oktober 1897 i Halle an der Saale, död den 11 maj 1975 i Ohlstadt, var en tysk filosof och sociolog.

Ernst Hugo Fischer
Född17 oktober 1897[1]
München
Död11 maj 1975[1] (77 år)
Ohlstadt, Tyskland
Medborgare iTyskland
Utbildad vidLeipzigs universitet
SysselsättningFilosof, sociolog, universitetslärare
ArbetsgivareMünchens universitet
Leipzigs universitet
Redigera Wikidata

Fischer var en kännare av Friedrich Nietzsches, Karl Marx och Georg Wilhelm Friedrich Hegels filosofi, och var verksam vid universitetet i Leipzig. Under Weimarrepubliken umgicks han med bland andra Ernst Jünger och Ernst Niekisch, och tillhörde kretsen runt den konservativa revolutionen.[2]

Fischer emigrerade 1938 till Norge och senare till Storbritannien. I Oslo var han chef för forskningsavdelningen Institutt for Samfunnsforsking og Arbeidslære under Ewald Bosse, i Storbritannien levde han som privatlärd och reste flera gånger till Indien. 1949 undervisade han som gästprofessor västerländsk filosofi vid universitetet i Benares. Efter andra världskriget återvände han till Tyskland och fick 1956 en gästprofessur för "Civilisationens filosofi" vid Münchens universitet.

Skrifter (urval) redigera

  • Nietzsche Apostata oder die Philosophie des Ärgernisses. Erfurt 1931.
  • Karl Marx und sein Verhältnis zu Staat und Wirtschaft. Jena 1932.
  • Die Aktualität Plotins. Über die Konvergenz von Wissenschaft und Metaphysik. München 1956.
  • Die Geburt der Hochkultur in Ägypten und Mesopotamien. Der primäre Entwurf des menschlichen Dramas. Klett, Stuttgart 1960.
    • Ungekürzte Neuauflage, Ullstein, Frankfurt am Main/ Berlin/ Wien 1981, ISBN 3-548-39017-X.
  • Theorie der Kultur. Das kulturelle Kraftfeld. Seewald, Stuttgart 1965.
  • Die Geburt der westlichen Zivilisation aus dem Geist des romanischen Mönchtums. Kösel, München 1969.
  • Vernunft und Zivilisation, die Antipolitik. Seewald, Stuttgart 1971.
  • Lenin. Der Machiavell des Ostens. [1933] Matthes & Seitz, Berlin 2017, ISBN 978-3-95757-469-5.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Hugo Fischer, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Heidegren, Carl-Göran: Preussiska anarkister. Ernst Jünger och hans krets under Weimarrepublikens krisår, Bokförlaget Augusti, 2016