Hans von Hofsten

svensk militär

Hans Alarik von Hofsten, född 9 januari 1931 i Örebro Olaus Petri församling i Örebro län, död 19 juli 1992 i Danderyds församling i Stockholms län,[1] var en svensk militär.

Hans von Hofsten
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Marinen
Tjänstetid 1955–1991
Grad Kommendörkapten av första graden
Personfakta
Född 9 januari 1931
Örebro Olaus Petri församling i Örebro län, Sverige
Död 19 juli 1992 (61 år)
Danderyds församling i Stockholms län, Sverige
Frälse/adelsätt von Hofsten
Far Fritz von Hofsten
Mor Elsa Wachtmeister af Johannishus
Familj
Make/maka Anne von Essen

BiografiRedigera

Hans von Hofsten avlade studentexamen i Örebro 1952. Han avlade sjöofficersexamen vid Sjökrigsskolan 1955 och utnämndes samma år till fänrik i flottan samt befordrades till löjtnant 1957. Han genomgick torpedutbildning 1958–1959 och gick Stabskursen vid Militärhögskolan 1964–1966 samt befordrades till kapten 1965.[2]

År 1970 befordrades han till kommendörkapten av andra graden och var chef för Attachédetaljen vid Försvarsdepartementets kommandoexpedition 1970–1973.[3][4] Han var fartygschef på en av de första torpedbåtarna av Spica-klass, på motortorpedbåten T 47, på jagaren Småland och på jagaren Halland. Han var också chef för 4. motortorpedbåtsdivisionen.[5]

Han befordrades 1972 till kommendörkapten av första graden. Han var chef för Vapenregementsofficersskolan vid Berga örlogsskolor 1981–1984 och för Vapenofficersskolan vid Berga örlogsskolor 1984–1986. Åren 1986–1988 var han chef för Nautiska avdelningen vid Marinstaben och från 1989 tjänstgjorde han på Militärhistoriska avdelningen vid Militärhögskolan.[2]

Hans von Hofsten invaldes 1987 som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet[6] och var redaktör för den av sällskapet utgivna Tidskrift i sjöväsendet 1990–1992.[2]

Han var även verksam som militärpolitisk skriftställare och betecknas som en ”föregångare för en modern profil av officersyrket – att ifrågasätta och våga debattera även utanför den egna kretsen”. ”Hans starka känsla för vad rätt och riktigt är blev under senare år uppenbart för en vidare krets då han friskt, sakligt och kraftfullt med god penna gick in i den säkerhetspolitiska debatten.”[5] Han var riddare av Svärdsorden.[källa behövs]

Hans von Hofsten var son till majoren Fritz von Hofsten och dennes hustru grevinnan Elsa Wachtmeister af Johannishus. Han var äldre bror till kommendören av första graden Gustaf von Hofsten. Han var gift med friherrinnan Anne-Marie (Anne) von Essen.[7]

BibliografiRedigera

  • Ulven. Redovisning av de faktiska omständigheterna kring ubåten Ulvens förlisning (Probus, Stockholm 1989), ny upplaga hos Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag 2016.
  • I kamp mot överheten. Örlog och debatt (Fischer, Stockholm 1993), ny upplaga hos Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag 2017.

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
  2. ^ [a b c] Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 94. ISBN 978-91-87184-83-3 .
  3. ^ Sveriges statskalender 1973. Uppsala. 1973. sid. 49 .
  4. ^ Sveriges statskalender 1974. Uppsala. 1974. sid. 52 .
  5. ^ [a b] Friefeldt, Jan; Cavalli-Björkman, Conrad; Åkerhielm, Jan (1992). ”Minnesteckningar. Hans von Hofsten”. Tidskrift i sjöväsendet: sid. 227. https://www.koms.se/content/uploads/2013/06/TiS-nr-4-1992.pdf. 
  6. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 242. ISBN 978-91-87184-83-3 .
  7. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 93–94. ISBN 978-91-87184-83-3 .

Externa länkarRedigera

Vidare läsningRedigera