Spica-klass var en svensk fartygsklass som utgjordes av sex stycken torpedbåtar.

Spica-klass
HMS Spica
HMS Spica
Allmänt
TypTorpedbåt
VarvGötaverken
T121-T123
Karlskronavarvet
T124-T126
FörePlejad-klassen
EfterNorrköping-klassen
Fartyg tillhörande klassenHMS Spica (T121)
HMS Sirius (T122)
HMS Capella (T123)
HMS Castor (T124)
HMS Vega (T125)
HMS Virgo (T126)
Tekniska data
Deplacement245 ton
Längd i vattenlinjen39,90 meter
Längd över allt42,50 meter
Bredd överallt7,10 meter
Djupgående2,40 meter (i aktern)
Framdrift
Huvudmaskin3 × Gasturbiner av typ Rolls-Royce Proteus 1282
Maskinstyrka3 × 4 500 hk
Propellrar3 × KaMeWa-propellrar
Lastförmåga
Besättning27–30 man
Beväpning
Huvudartilleri1 x 57 mm lvakan M/50C, senare 57 mm APJ 7101
Torpeder6 x 53 cm torpedtuber m/65/66* för Torped 61
MinorMinräls

Historik

redigera

Med utgångspunkt i Marinplan 60 projekterades en serie om sex torpedbåtar (TB). Denna serie byggdes med ledning av erfarenheter från Plejad-klassen och moderniserades i förhållande till denna typ främst på vapen-, tele-, skydds- och maskinområdena. Serien färdigställdes 1966–67 och benämndes TB typ Spica efter det första fartyget i serien. T121–T123 byggdes på Götaverken i Göteborg och T124–T126 på Karlskronavarvet. Fartygens namn är lånade från kända stjärnor. De ärvde namnen från de ångdrivna torpedbåtar flottan hade under första delen av 1900-talet.

Konstruktionen vidareutvecklades sedermera till torpedbåtarna av Norrköping-klass ("Spica II") och till korvetterna av Stockholm-klass ("Spica III").

Allmän beskrivning

redigera

Torpedbåt typ Spica är en deplacerande fartygstyp, som under trossdäck är indelat i sex vattentäta avdelningar och på trossdäck i nio vattentäta avdelningar.

Fartyget är långskeppsspantat och tillverkat av elektriskt svetsad stålplåt. Däckhus, brygga och luftintagshus är tillverkat av lättmetall (Silumin). Fartyget kan (bortsett från luftintagsrum) tillslutas gastätt.

Framdrivningsmaskineri

redigera

Framdrivningsmaskineriet ger fartyget en fart av ca 40 knop och består av 3 st gasturbiner av typ Rolls-Royce Proteus 1282, på vardera en effekt av 4 500 hk och drivande var sin KaMeWa -propeller.

Tidigare under åren 1963-1965 provades en gasturbin typ Bristol Siddeley Proteus på 4 000 hk på mittaxeln på HMS Perseus

Styranläggningen (normalförfarande)

redigera

Styranläggningen är elektrohydraulisk. Fartyget är försett med två roder.

Elektrisk kraft

redigera

Elektrisk kraft levereras av två generatorer typ ASEA, drivna av var sin gasturbin av fabrikat MTU på 224 hk. Generatorerna levererar 440 V, 60 Hz, trefas.

Besättning

redigera

Besättningen uppgick till 27-30 man fördelade på 5 regoff/resoff, 2 eller 3 kompoff, 3 plutoff och 17 övriga (enligt gamla befälsordningen).

Se även

redigera