Wikipedia

Håkan Skogsjö

svensk-åländsk journalist och släktforskare

Håkan Skogsjö, född 11 november 1958 i Mölndal,[1] är en svensk författare, frilansjournalist, grafisk formgivare och veteran inom den svenska släktforskarrörelsen.

Håkan Skogsjö
Född11 november 1958 (65 år)
Mölndal
NationalitetFinländsk och svensk.
Yrke/uppdragFörfattare, frilansjournalist, grafisk formgivare, bokförläggare.
Känd förSitt engagemang inom svensk och åländsk släktforskning.

Han studerade nordiska språk vid Göteborgs universitet 1983–1984 och genomgick därefter Journalisthögskolan i Göteborg 1985–1987. Efter att ha praktiserat vid Radio Åland flyttade han 1989 permanent till Åland för att arbeta som nyhetsreporter vid dagstidningen Nya Åland. Han är sedan 1994 frilansjournalist och författare med inriktning främst på historiska ämnen. Han är dessutom grafisk formgivare och bokförläggare med eget förlag, SkogsjöMedia.[1][2][3][4] Åren 2002–2017 var han styrelseledamot i Nya Ålands tidningsaktiebolag.[1] Han är bosatt i Mariehamn på Åland.

Engagemang inom släktforskarrörelsen

redigera

Håkan Skogsjö började släktforska redan i tolv–trettonårsåldern.[4] Han var en av initiativtagarna till Genealogisk Ungdom,[5] en släktforskarförening som den 5 februari 1977 grundades i hans hem som en regional förening för ungdomar i Västsverige. Föreningen kom dock snart att bli en rikstäckande organisation för alla åldersgrupper. Dess ambition var att ge ut olika publikationer till stöd för släktforskare, bland dem Genealogisk Ungdoms Tidskrift som utkom med sitt första nummer 1977 med Skogsjö som redaktör. Tidskriftens namn ändrades 1982 till Släkthistoriskt Forum.[5] Skogsjö var en av de starkast drivande krafterna bakom bildandet av Sveriges Släktforskarförbund 1986,[6] som fick en framgångsrik start och sin prägel tack vare att Genealogisk Ungdom uppgick med sina skrifter, varulager och lokaler i förbundet vid dess grundande den 25 oktober 1986. Skogsjö ingick såväl i den förberedande interimstyrelsen som i den första förbundsstyrelsen; han var förbundets vice ordförande 1986–1988. Släkthistoriskt Forum blev då förbundets tidskrift och Skogsjö fortsatte som redaktör till och med 1991.[7][1] Som ett privat initiativ startade han i maj 1996 den släktforskarsajt som i september samma år övertogs av förbundet och blev Nättidningen RÖTTER (numera under namnet RÖTTER[8] enbart), världens första dagstidning för släktforskare. Han var dess redaktör från starten till maj 2004.[9] Han tog initiativet till det genealogiska diskussionsforumet Anbytarforum, som togs i drift den 13 december 1998. Han skapade också bilddatabasen Porträttfynd där skannade visitkorts- och kabinettsfotografier från 1800-talet och 1900-talets början kan laddas upp och kommenteras och på så sätt bevaras till eftervärlden.[10] Han var perioden 1995–2013 redaktör för Släktforskarnas årsbok.[11] Från 2013 är Skogsjö styrelseledamot i Arkiv Digital, som tillhandahåller digitaliserat källmaterial för släktforskare.[12]

Publicistisk verksamhet

redigera

Håkan Skogsjö har skrivit ett stort antal släkt- och lokalhistoriska artiklar och böcker. Bibliotekskatalogen Libris upptar (i juli 2014) 129 publicerade verk av hans hand med artikeln ”Biskop Rhyzelius’ släktanteckningar” i Släkt och Hävd 1979 som den äldsta.[13] Han har författat och gett ut flera publikationer med inriktning på Åland och dess historia, såväl på egen hand som i samarbete med andra.[14] Bland de förra kan särskilt nämnas Skotten i tornvillan (1997), som är en historik över de första 75 åren av den åländska självstyrelsen, och Ett svunnet Åland (2010), fyrtiotvå skildringar av Ålands historia utifrån omfattande arkivmaterial av olika slag. I Finland har han dock främst gjort sig ett namn genom sina hittills nio digra och källkritiska sockengenealogier (varav fem dubbelvolymer), utgivna under namnet Ålands släktregister. I dessa har han dokumenterat de flesta åländska socknars befolkning från 1500-talet till nutid. Tiden före 1809 rör förstås svenska förhållanden. Varje band innehåller en sammanfattande historik för socknen som helhet men också historiker för samtliga byar och samtliga stomhemman.[15] Det totala sidomfånget överstiger (i juli 2014) 10 000 sidor.[16] Banden utgör därmed det största släkthistoriska arbete som någonsin publicerats av en enskild person i Sverige och Finland. Följande åländska socknar är täckta: Lumparland,[17] Kumlinge,[18] Brändö,[19] Vårdö,[20] Sund (två band),[21] Lemland (två band),[22] Saltvik (två band),[23] Föglö (två band),[24] och Geta (två band).[25] Släktregistren bygger på ett brett urval av källor, från kyrkböcker och domböcker till tidningsklipp, kartor och äldre fotografier; för mer nutida förhållanden har Skogsjö även använt muntliga källor.[26]

För områden som även i nutid tillhör Sverige har han bl.a. gett ut en sockengenealogi för Edsele socken i Ångermanland[27] och en avskrift av längden för gärder och hjälper 1535 för Ångermanland.[28] Hans metodinriktade arbeten för svenska släktforskare omfattar en beskrivning av hur mantalslängder kan användas i släktforskningen,[29] en samling handfasta tumregler för källkritiskt hållbar forskning[30] samt rekommendationer på standardiserade stavningsvarianter av dopnamn som i äldre källor stavas på en rad olika sätt.[31]

I samarbete med släktforskaren Bo Lindwall kartlade han under 1980-talet en banbrytande forskning kring resandesläkter.

Hans handbok Släktforskning på riktigt gavs 2019 ut i 10 000 exemplar av Arkiv Digital, med en andra, utökad utgåva 2021 samt en tredje 2024. En engelsk version, Explore your Swedish heritage, trycktes 2020 och åter 2023. Michael Lundholm, redaktör för Svensk Genealogisk Tidskrift, gav 2022 följande omdöme om den svenska versionen: ”Handboken är enligt min mening den bästa introducerande handbok i släktforskning som hittills skrivits.”[32]

Utmärkelser

redigera

Håkan Skogsjö utsågs 2000 till forskarmedlem i Genealogiska Samfundet i Finland.[33] Han erhöll Julius Sundbloms minnesstiftelses diplom 2003.[33] 2004 fick han Sveriges Släktforskarförbunds forskningsstipendium.[34] 2012 tilldelades han Ålands självstyrelses Jubileumsmedalj 1997. Den 9 juni 2014 mottog han Landskapet Ålands Kulturpris om 4 000 euro för sina lokalhistoriskt inriktade publikationer.[35] Han utsågs 2015 till mottagare av Victor Örnbergs hederspris.[36]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d] Lindberg, Johan, red (2010). Vem och vad 2010. Helsingfors: Schildts Förlags Ab. sid. 699. ISBN 978-951-50-2002-4 
  2. ^ ”Skogsjömedia”. Håkan Skogsjö. http://www.bokhandeln.ax/. Läst 7 juli 2014. 
  3. ^ Se ”Skogsjö Håkan”. bibliotek ax. Bibliotek på Åland. Mariehamns stadsbibliotek. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923184625/http://www.bibliotek.ax/web/arena/hakan-skogsjo. Läst 4 juli 2014. 
  4. ^ [a b] Se ”Lotterivinst förde Håkan till Åland”. Nya Åland. http://www.nyan.ax/familjen/?news_id=37983/. Läst 7 juli 2014. 
  5. ^ [a b] ”Genealogisk Ungdom”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Genealogisk_Ungdom. Läst 7 juli 2014. 
  6. ^ Detta enligt Genealogiska Föreningens motivering till nomineringen av Skogsjö till mottagare av Sveriges Släktforskarförbunds Victor Örnbergs hederspris 2014.
  7. ^ Se ”Släkthistoriskt Forum”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714194013/http://www.genealogi.se/wiki/index.php?title=Sl%C3%A4kthistoriskt_Forum. Läst 7 juli 2014.  Om bildandet av Sveriges Släktforskarförbund och vilka som varit aktiva där, se Thorsell, Elisabeth (2011). Skogsjö, Håkan. red. ”Ett förbund blir till och växer upp. Sveriges Släktforskarförbund fram till år 2000”. Släktforskarnas årsbok ’11 (Solna: Sveriges Släktforskarförbund). ISSN 0280-3984. 
  8. ^ ”RÖTTER”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. https://wiki.genealogi.se/index.php?title=R%C3%B6tter. Läst 7 juli 2014. 
  9. ^ Se ”RÖTTER”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714200554/http://www.genealogi.se/wiki/index.php?title=R%C3%B6tter. Läst 7 juli 2014. ; ”Håkan Skogsjö lämnar över rodret”. HD (Helsingborgs Dagblad). 1 juni 2004. Arkiverad från originalet den 20 september 2013. https://web.archive.org/web/20130920052537/http://hd.se/familj/slaktforskning/2004/06/01/haakan_skogsjoe_laemnar_oever/#. Läst 7 juli 2014. 
  10. ^ Detta enligt Genealogiska Föreningens motivering till nomineringen av Skogsjö till Victor Örnbergs hederspris 2014. Den 6 juli 2014 hade 138 074 fotografier laddats upp på Porträttfynd Arkiverad 2 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. sedan starten den 1 oktober 2002.
  11. ^ ”Släktforskarnas årsbok”. Wiki-RÖTTER. Sveriges Släktforskarförbund. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714161835/http://www.genealogi.se/wiki/index.php?title=Sl%C3%A4ktforskarnas_%C3%A5rsbok. Läst 7 juli 2014. 
  12. ^ Se Årsredovisning 2013 Arkiv Digital AD AB, org.nr 556688-7633, s. 7 Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine..
  13. ^ För en bibliografi, se ”Skogsjö Håkan”. bibliotek ax. Bibliotek på Åland. Mariehamns stadsbibliotek. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923184625/http://www.bibliotek.ax/web/arena/hakan-skogsjo. Läst 4 juli 2014.  Se även LIBRIS webbsök.
  14. ^ Bland de verk om Åland och dess historia som Skogsjö författat eller varit medförfattare till märks följande:
    • Skogsjö, Håkan (1996). Tre ålänningar i Paris: Johan Janssons dagboksanteckningar 1919. Mariehamn: Ålands museum. Libris 7982328. ISBN 951-8946-42-6 
    • Skogsjö, Håkan (1997). Skotten i tornvillan: berättelsen om den åländska självstyrelsens första 75 år. Mariehamn: Skogsjömedia. Libris 7982333. ISBN 951-8946-51-5  (med illustrationer av Jonas Wilén)
    • Skogsjö, Håkan (1999). Sevärt på Åland: den nödvändiga guiden för dig som vill veta lite mer. Andra omarbetade och utökade upplagan. Mariehamn. Libris 7856382. ISBN 952-91-1119-3 
    • Skogsjö, Håkan (2000). Södergårdssläkten från Torsholma i Brändö (Åland): Gretas släktgren. Mariehamn: Skogsjömedia. Libris 8038982. ISBN 951-98576-0-5 
    • Skogsjö, Håkan; Kjell Ekström (2000). Hälsningar från ett svunnet Åland: vykort ur Rainer Kronstams och Göran Stenlids samlingar. Mariehamn: Skogsjömedia. Libris 8388519. ISBN 951-98576-1-3 
    • Skogsjö, Håkan; Jerker Örjans (2002). Boken om Pommern. Mariehamn: Mariehamns stad. Libris 8864682. ISBN 951-98141-2-4 
    • Skogsjö, Håkan; Kjell Ekström (2003). Konst på Åland: en guide. Mariehamn: Skogsjömedia. Libris 9421508. ISBN 951-98576-7-2 
    • Skogsjö, Håkan; Graham Robins, Jerker Örjans (2004). Bomarsund: det ryska imperiets utpost i väster. Mariehamn: Skogsjömedia. Libris 9899896. ISBN 951-98576-8-0 
    • Skogsjö, Håkan; Kjell Ekström (2004). Fler hälsningar från ett svunnet Åland. Mariehamn: Skogsjömedia. ISBN 9519857699 
    • Skogsjö, Håkan (2010). Ett svunnet Åland: fyrtiotvå episoder. Mariehamn: Nya förlaget. Libris 12744724. ISBN 978-952-67154-5-2 
  15. ^ En byhistorik i Ålands släktregister kan se ut som den för Finby i Sunds socken. På nätet finns också som exempel en historik för stomhemmanet Högbolstad nr 1 (Norrgård) i samma socken.
  16. ^ Se Widén, Gustaf (2006). ”Skogsjö, Håkan”. Uppslagsverket Finland. http://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-SkogsjoeHaakan. Läst 7 juli 2014.  Där framhålls om Skogsjös publicistiska gärning: ”Han har publicerat en rad böcker i historiska ämnen, framför allt med anknytning till Åland. Särskilt värdefulla är hans digra krönikor, baserade på omfattande arkivforskning, över familjer och gårdar i kommunerna Lumparland, Kumlinge, Brändö, Vårdö, Sund och Lemland. In i minsta släkthistoriska detalj beskrivs livet på landsbygden under hundratals år.”
  17. ^ Skogsjö, Håkan (1995). Ålands släktregister. D. 1, Familjer och gårdar i Lumparland: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 2177229. ISBN 951-95220-7-7 (inb) 
  18. ^ Skogsjö, Håkan (1997). Ålands släktregister. D. 2, Familjer och gårdar i Kumlinge: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 2177230. ISBN 951-95220-9-3 
  19. ^ Skogsjö, Håkan (1999). Ålands släktregister. D. 3, Familjer och gårdar i Brändö: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 2177231. ISBN 951-98383-0-9 
  20. ^ Skogsjö, Håkan (2001). Ålands släktregister. D. 4, Familjer och gårdar i Vårdö: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 8401082. ISBN 951-98576-2-1 
  21. ^ Skogsjö, Håkan (2003). Ålands släktregister. D. 5:1, Familjer och gårdar i Sund: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 9958445. ISBN 951-98576-5-6 ; Skogsjö, Håkan (2003). Ålands släktregister. D. 5:2, Familjer och gårdar i Sund: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 9958458. ISBN 951-98576-6-4 
  22. ^ Skogsjö, Håkan (2005). Ålands släktregister. D. 7:1, Familjer och gårdar i Lemland: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 10125632. ISBN 952-99640-1-3 ; Skogsjö, Håkan (2005). Ålands släktregister. D. 7:2, Familjer och gårdar i Lemland: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 10125650. ISBN 952-99640-2-1 
  23. ^ Skogsjö, Håkan (2007). Ålands släktregister. D. 8:1, Familjer och gårdar i Saltvik: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 12238598. ISBN 978-952-99640-7-9 ; Skogsjö, Håkan (2007). Ålands släktregister. D. 8:2, Familjer och gårdar i Saltvik: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 12238598. ISBN 978-952-99640-7-9 
  24. ^ Skogsjö, Håkan (2009). Ålands släktregister. D. 9:1, Familjer och gårdar i Föglö: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 12234489. ISBN 978-952-67154-1-4 ; Skogsjö, Håkan (2009). Ålands släktregister. D. 9:2, Familjer och gårdar i Föglö: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 12234490. ISBN 978-952-67154-2-1 
  25. ^ Skogsjö, Håkan (2012). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 14768205. ISBN 978-952-67154-7-6 ; Skogsjö, Håkan (2012). Ålands släktregister. D. 10:2, Familjer och gårdar i Geta: från stormaktstid till nutid.. Mariehamn: Håkan Skogsjö (Skogsjömedia). Libris 14768206. ISBN 978-952-67154-8-3 
  26. ^ Det första bandet i serien, det för Lumparland, bygger i större utsträckning än de efterföljande banden på kyrkböckernas uppgifter.
  27. ^ Skogsjö, Håkan (2012). Familjer i Edsele 1694–1808. Genealogiska Föreningens släktböcker. Stockholm: Genealogiska Föreningen. Libris 7791387. ISBN 91-970415-4-8 
  28. ^ Skogsjö, Håkan (1986). Ångermanlands äldsta skattelängd (1535). Genealogisk Ungdoms skriftserie. Göteborg: Genealogisk Ungdom. Libris 8211600 
  29. ^ Skogsjö, Håkan (1989). Mantalslängderna & släktforskaren. Släkthistoriskt Forum. Bromma: Sveriges Släktforskarförbund. Libris 7765969. ISBN 91-87676-02-8 
  30. ^ Skogsjö, Håkan (2004). Om bryggor och bojar: eller konsten att släktforska utan att det blir fel. Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund . Skriften finns också tillgänglig som PDF-fil på nätet.
  31. ^ Sammanställningen finns tillgänglig på Sveriges Släktforskarförbunds nättidskrift RÖTTER.
  32. ^ Lundholm, Michael (2022). ”Ett släktforskarbibliotek 1–6”. Svensk Genealogisk Tidskrift 2022:2,: sid. 123. ISSN 1654-1731. 
  33. ^ [a b] Se Landgrén, Lars-Folke (2000). ”Kulturpris till Håkan Skogsjö”. Genos. Genealogiska Samfundet i Finland. sid. 78–79. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924021711/http://www.genealogia.fi/genos/71/71_78.htm. Läst 7 juli 2014.  Genealogiska Samfundet definierar en forskarmedlem med följande ord: ”Till forskarmedlem kan Samfundets föreningsmöte på förslag av styrelsen kalla en i Finland stadigvarande bosatt person som har främjat Samfundets syften genom att publicera genealogisk eller personhistorisk forskning som ger uttryck för personens förmåga att utföra vetenskaplig forskning. Antalet forskarmedlemmar får inte överstiga trettio.”
  34. ^ Enligt diplom utfärdat Östersund den 14 augusti 2004 av dåvarande ordföranden för Sveriges Släktforskarförbund, Ted Rosvall. Motiveringen lyder: ”för enastående kreativitet och nytänkande inom genealogi, journalistik och tillgängliggörande via Internet.”
  35. ^ Se ”Håkan Skogsjö får kulturpris”. Nya Åland. 16 april 2014. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714221843/http://www.nyan.ax/nyheter/index.pbs?news_id=82593. Läst 7 juli 2014. ””Håkan Skogsjö tilldelas priset med följande motivering: ’Håkan Skogsjö har skrivit en mängd artiklar om Ålands historia och gett ut ett flertal historiska bokverk om Åland. Särskild uppskattning har hans dokumentation om familjer och gårdar i de åländska kommunerna rönt. Hans gedigna kunskap i ämnet har initierat intresset för åländsk släktforskning hos en bred allmänhet.’””  En radiointervju finns tillgänglig på nätet: Nyberg, Eva (17 april 2014). ”Kulturpris till Håkan Skogsjö”. Ålands Radio/TV. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714132112/http://www.radiotv.ax/aland-idag/kulturpris-till-hakan-skogsjo. Läst 7 juli 2014. 
  36. ^ ”Håkan Skogsjö får Örnbergpriset”. Rötter (webbportal). Sveriges Släktforskarförbund. 1. http://www.genealogi.se/123-nyheter/2013/1439-hakan-skogsjoe-far-oernbergspriset. Läst 1 juni 2015. ”Nu är det klart – den prestigefyllda utmärkelsen Victor Örnbergs hederspris går i år till Håkan Skogsjö – en av de som bidragit allra mest till att Sveriges Släktforskarförbund bliivit vad det är i dag.” . Utförligare motivering finns i ”Årets Örnbergpristagare” (PDF-publikation). Angeläget 1/2015. Sveriges Släktforskarförbund. maj 2015. sid. 27. http://www.genealogi.se/images/angelaget_arkiv/Ang%201%202015.pdf. Läst 30 maj 2015. 

Källor

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Håkan_Skogsjö&oldid=56041157”