Öppna huvudmenyn

Granskningsnämnden för radio och TV (GRN) granskar i efterhand redan sända radio- och TV-program i Sverige. Den var tidigare en egen myndighet men ingår idag i Myndigheten för radio och tv.

Innehåll

BakgrundRedigera

Granskningsnämnden för radio och TV
DepartementKulturdepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningEnrådighetsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-4714
Inrättad1 juli 1994
Nedlagd31 juli 2010
EfterföljareMyndigheten för radio och tv
Sista direktörMagnus Larsson
InstruktionSFS 2007:1183
RegleringsbrevFör budgetåret 2010

Bakgrunden till granskningsnämnden kan sägas vara den tidigare offentliga kontrollen över radion och televisionen. Givet ett begränsat utbud var det starkt önskvärt att detta inte dominerades av partiskt eller osakligt programinnehåll. Därför ålades radio- och televisionsföretagen att inte endast att hålla sig inom yttrandefrihetens gränser utan också respektera ytterligare regler i sändningstillståndet.

Granskningsnämnden var tidigare en statlig myndighet i Sverige som bildades den 1 juli 1994, och ersatte granskningsdelen av de tidigare myndigheterna Radionämnden och Närradionämnden. GRN:s myndighetschef hade titeln direktör.

Regeringen föreslog den 18 mars 2010 i propositionen En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) att Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV skulle avvecklas. Regeringen gjorde bedömningen att myndigheternas verksamheter skulle tas över av den nyinrättade Myndigheten för radio och tv.[1]

Som myndighet erhöll Granskningsnämnden, liksom dess efterträdare Myndigheten för radio och TV, sitt uppdrag under mycket stor parlamentarisk enighet.[källa behövs]

VerksamhetRedigera



 

Beslut 2015[2]

  Fällda inslag (4 %)
  Fridade men kritiserade inslag (1 %)
  Friade inslag (38 %)
  Ej prövade ärenden (49 %)
  Avskrivna ärenden (8 %)

Granskning av innehållRedigera

Granskningsnämnden undersöker om innehållet i Sveriges Radios, Sveriges Televisions, Sveriges Utbildningsradios och TV 4:s radio- och TV-program uppfyller vissa krav på bland annat saklighet och opartiskhet.

Alla som sänder radio och television i Sverige underställs krav vad gäller reklamavsnitts utformning.

Granskning av ekonomiRedigera

Nämnden granskar om SVT, SR och UR på ett transparent sätt redovisar hur de utför sina uppdrag, sedan sändningstillståndet 2014−2019 genom särsilda redovisningsvillkor.[3]:21m27s Ett av dessa villkor rör kommersiella samarbeten.[3]

Nämnden har upprepade gånger underkänt SVTs transparens rörande Melodifestivalens ekonomi och företagets kommersiella samarbeten, trots att just Melodifestivalen lyftes fram som exempel i den proposition som låg till grund för redovisningsvillkoren.[3] Nämnden saknar sanktionsmöjlighet kopplad till granskningsprocessen undantaget att nämnden lämnar sin bedömning till regeringen vilket ligger till grund för beslut om framtida sändningstillstånd och anslagsvillkor.[3]

Nämndens sammansättningRedigera

Granskningsnämnden består av en ordförande, sex ledamöter samt fyra ersättare som alla utses av regeringen. Ordföranden i nämnden ska vara, eller ha varit, domare.[4]

Tidigare och nuvarande ledamöter i urval:

Om anmälningarRedigera

Allmänheten kan anmäla program till granskningsnämnden som då prövar om innehållet strider mot sändningsreglerna. Vem som helst kan anmäla ett program för granskning, till skillnad från till exempel Pressens opinionsnämnd där endast den som anser sig själv utsatt för publicitetsskada kan anmäla. 5% av anmälda inslag leder till en fällning eller kritik.[2]

Påföljder vid fällande utslagRedigera

Om ett program fälls för partiskhet eller bristande saklighet kan radio- eller TV-kanalen åläggas att offentliggöra beslutet.

Ifall saken berör ekonomiska intressen, såsom otillbörligt gynnande, annonser och sponsring, och man därvid överträtt radio- och TV-lagen kan nämnden ansöka hos länsrätten om att programföretaget ska betala en särskild avgift.

Nämnden kan också förelägga till exempel en lokalradiostation vid vite att följa vissa andra bestämmelser, bland annat att innehållet i sändningarna ska ha lokal anknytning.

KritikRedigera

Kraven på opartiskhet och saklighet med mera i medier i allmänhetens tjänst förutsätter att efterlevnaden kan granskas och eventuella gränsöverträdelser påtalas. Public service-företagen har fann ordningen med GRN rimlig,[förtydliga] vilket inte hindrar att man kritiserar vissa beslut som man funnit felaktiga i det enskilda fallet.[källa behövs]

Andra har kritiserat myndigheten för att vara ett spel för gallerierna och ifrågasatt meningen med granskningar som nästan aldrig leder till fällanden eller kritik.[5]

En kritik som framförts är att Granskningsnämnden inte har i uppdrag att granska saklighet och opartiskhet i en programserie eller i hela programutbudet över tid utan bara granskar enskilda uttalanden.[6] Däremot gäller det omvända; enskilda program kan frias genom att nämnden vid sin prövning tar hänsyn till övrigt programutbud som anses balansera framställningen.[7]

Bland Granskningsnämndens kritiker har funnits främst TV4:s ledning som pläderat för nämndens avskaffande.[källa behövs] TV4 förespråkar inrättandet av en medienämnd.[källa behövs]

Granskningsnämndens rapportserieRedigera

GRN har utgivit ett antal rapporter relaterade till radio och TV. Dessa inkluderar bland annat den årligt återkommande Svenskt TV-utbud.[källa behövs]

Se ävenRedigera

  • Ofcom, brittisk tillsynsmyndighet

ReferenserRedigera

  1. ^ Prop. 2009/10:115. Arkiverad 28 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] "Myndigheten för press, radio och TV årsredovisning 2015" (s 24), radioochtv.se. Åtkomst den 20 november 2016.
  3. ^ [a b c d] "Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn", Medierna, Sveriges Radio, 2 februari 2019. Åtkomst den 2 februari 2019.
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222024450/http://www.mprt.se/sv/att-anmala/granskningsnamnden/. Läst 22 december 2018. 
  5. ^ Måns Cederberg. "'Granskningsnämnden – ett spel för gallerierna'", dagensmedia.se, 29 mars 2016. Åtkomst den 20 november 2016.
  6. ^ Lars Anders Johansson. "Lars Anders Johansson: Debatten om public service kom för sent", timbro.se, 27 november 2018. Åtkomst den 29 november 2018.
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2018. https://web.archive.org/web/20181221180712/http://www.mprt.se/casedecisions/229332.pdf. Läst 21 december 2018. , mprt.se. "Vid sin prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt att en sådan balansering framstår som naturlig för lyssnarna"

Vidare läsningRedigera

  • Rydbeck, Olof (1991). ”Från medborgarnämnd till ämbetsverk: radionämnden granskas”. Presshistorisk årsbok (Stockholm : Föreningen Pressarkivets vänner, 1984-) 1991 (8),: sid. 49-57 : ill.. ISSN 0282-020X. ISSN 0282-020X ISSN 0282-020X.  Libris 2885230