Publicitetsskada är en skada som uppstår i samband med publicering i ett massmedium.

Ofta handlar det om skada som uppstår i samband med en namnpublicering då detaljer publiceras tillsammans med namn och/eller bild, men även i fall där namn inte uppges i samband med publiceringen kan skada uppstå om en person i efterhand kan kopplas ihop med de redan publicerade uppgifterna.[1]

I Sverige redigera

Den som anser sig ha åsamkats en publicitetsskada ("känner sig personligen kränkt eller på annat sätt orättvist behandlad i en tidningspublicering") kan anmäla en tidningspublicering till Pressens opinionsnämnd.[2]

I Sverige uppmärksammade publicitetsskador har uppstått i samband med medierapporteringen kring mordet på Anna Lindh, häktningen av en misstänkt för förberedelse till terroristbrott i november 2015, 2017 då en man pekades ut som mördare efter en brand i Gårdsten,[3] samt under kampanjen #metoo hösten 2017.[4] I samband med #metoo sade dåvarande pressombudsmannen Ola Sigvardsson att "Svaga belägg och allvarliga konsekvenser för de utpekade. Så skapar man oförsvarliga publicitetsskador."[4]

Även då detaljerade uppgifter får stor spridning är det inte säkert att en ansvarig utgivare fälls för förtal i tryckfrihetsmål, men efter en dom i Högsta domstolen 2012 gällande kvittning av rättegångskostnader, bedömde Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att fler medier i framtiden skulle komma att vilja göra upp i godo med den som drabbats.

Se även redigera

Referenser redigera