Öppna huvudmenyn

Godsstråket genom Skåne är Trafikverkets samlande namn på den järnväg som går mellan Ängelholm och Arlöv (Malmö) och vidare från Malmö till Trelleborg. Delsträckan Åstorp-Teckomatorp går under namnet Söderåsbanan, medan Kävlinge-Arlöv kallas för Lommabanan och Malmö–Trelleborg för Kontinentalbanan eller Trelleborgsbanan.

Godsstråket genom Skåne
Raabanan and Godsstraket genom Skane.JPG
Godsstråket genom Skåne gör en skarp sväng mot Åstorp här i Teckomatorp. Rååbanan mot Helsingborg fortsätter rakt fram.
Allmänt
PlatsSverige
Sträcka(Malmö–)ArlövÄngelholm
Anslutande järnvägslinjerSödra stambanan
Västkustbanan
Rååbanan
Skånebanan
Organisation
InvigdBillesholmÄngelholm 1876
MalmöBillesholm 1886
ÄgareStaten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörArriva((Malmö–)Kävlinge–Teckomatorp(–Helsingborg))
Green Cargo
Tekniska fakta
Längd78 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
ATCJa
FjärrblockeringJa
Hastighet140[1] km/h
ElektrifieradArlöv–Lomma 1933
Lomma–Ängelholm 1934
Tekniska fakta hämtade från [1]
Linjekarta
 v  r 
Straight track
Västkustbanan
Station on track
78 Ängelholm
Unknown BSicon "ABZgr"
Västkustbanan
Unknown BSicon "ABZg+l"
Skånebanan mot Hässleholm/Kristianstad
Station on track
62 Åstorp, även möjlighet att mötas
Unknown BSicon "ABZq+l" Unknown BSicon "ABZgr"
Skånebanan mot Kattarp/Helsingborg
Unknown BSicon "PSL"
53 Billesholm, mötesspår
Unknown BSicon "eHST"
43 Kågeröd
Unknown BSicon "eHST"
34 Svalöv
Unknown BSicon "ABZg+r"
Rååbanan mot Helsingborg
Station on track
28 Teckomatorp, även möjlighet att mötas
Unknown BSicon "ABZgl"
Rååbanan mot Eslöv
Unknown BSicon "ABZg+r"
Västkustbanan mot Helsingborg och Göteborg
Station on track
18 Kävlinge, även möjlighet att mötas
Unknown BSicon "ABZgl"
Västkustbanan mot Lund
Unknown BSicon "eHST"
15 Furulund
Unknown BSicon "eHST"
12 Stävie by
Unknown BSicon "PSL"
10 Flädie, mötesspår
Unknown BSicon "eHST"
5 Lomma
Unknown BSicon "eHST"
3 Alnarp
Unknown BSicon "eHST"
0 Arlöv
Unknown BSicon "ABZg+l"
Södra stambanan mot Stockholm
Straight track
Södra stambanan mot Malmö

I norr ansluter banan till Västkustbanan till vilken delen norr om Malmö tidigare hörde. Den delsträckan var relativt måttligt utnyttjad i väntan på Hallandsåstunneln som invigdes i december 2015[2]. Banan används nu för att avleda godstrafik förbi Västkustbanans nya, kustnära och helt persontågsanpassade sträckning. Fram till dess gick godstrafiken på Markarydsbanan till Hässleholm och därifrån mot Malmö på den tungt belastade Södra Stambanan. Skånetrafiken vill i framtiden dessutom köra Pågatåg på större delen av banan, inklusive den södra delen från Malmö till Trelleborg.

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Stationshuset i Billesholm.

Banans norra del byggdes av två enskilda järnvägsföretag. Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ) öppnades i sin huvuddel 1876 och motiverades dels av Landskronas intressen att nå de skånska stenkolsfälten runt Söderåsen och Billesholm samt Ängelholms önskan av förbindelse med det framväxande järnvägsnätet. Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) öppnade 1886 efter intensivt byggande och motiverades av Malmös önskan av att inte stå utan direkt anslutning till den allt mer aktuella Västkustbanan mellan Göteborg och Skåne, man tvingades dock avstå från den närmaste vägen för att underlätta anslutning till Lund-Kävlinge Järnväg som byggdes vid samma tid.

När kedjan av enskilda järnvägar mellan Helsingborg och Göteborg började bli färdig, började det talas om fusionering av de ingående bolagen för åstadkomma en enda Västkustbana Göteborg-Helsingborg som fortsättning på Bergslagernas Järnväg och dess dotterbana från Norge. Betydelsen av järnvägen var dock så stor att staten intervenerade och istället löste in bolagen för att bilda Västkustbanan år 1896. Staten löste samtidigt in MBJ och LEJ, där den senares sträckning norr om Billesholm var av intresse. Statens Västkustbanan fick därmed två sträckningar genom Skåne söder om Ängelholm, en mot Helsingborg och en mot Malmö. Det som senare blev Godsstråket elektrifierades 1933–1934 och bar i sin sträckning huvuddelen av den långväga persontrafiken mot Malmö fram tills 1948 års elektrifiering av järnvägen mellan Kävlinge och Lund, då den sträckan infogades som en tredje gren på Västkustbanan och persontåget fick gå den vägen istället.

Västkustbanan började under 1980-talet att byggas ut till en modern dubbelspårig järnväg och som en del i detta planerades en i stora delar ny bana mellan Västkustbanans grenar Ängelholm-Helsingborg och Lund-Kävlinge via Landskrona inklusive tunnel under Helsingborg. Tunneln under Helsingborg ihop med den nya stationen Knutpunkten invigdes 1991 och även om det kom att dröja fram till 2001 innan den nya banan Helsingborg-Landskrona-Kävlinge blev klar, rationaliserade man direkt trafiken genom att låta alla persontåg gå via Helsingborg (mellan 1991 och 2001 gick tågen via Rååbanan till EslövSödra Stambanan för vidare färd mot Lund och Malmö).

Av de persontågsbefriade delarna av Västkustbanan genom Skåne bildades därmed Godsstråket genom Skåne. Stråket är nu tänkt att fungera som godsbana då farligt gods inte får gå genom tunneln i Helsingborg, samt att lutningarna där och på den nya dubbelspårssträckningen mellan Landskrona och Helsingborg är dimensionerade för lätta och snabba persontåg, inte tunga godståg.

Banans södra del är Kontinentalbanan, Trelleborgsbanan eller ursprungligen Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), och byggdes till stora delar med pengar Malmö Stad fick vid statens inlösen av MBJ för att ansluta till den reguljära tågfärjeförbindelse som skulle införas mellan Trelleborg och Sassnitz. För att möta konkurrensen från dels Lund-Trelleborgs Järnväg och dels Malmö-Trelleborgs Järnväg som redan fanns i korridoren byggdes den med osedvanligt hög standard och var den bana som tillät högst hastighet 1898, det år den öppnade för allmän trafik. Banan förstatligades 1909 och såg sitt första ellok senåret 1933.

TrafikRedigera

Hela sträckan Ängelholm-Trelleborg trafikeras av godståg. Skånetrafiken körde Pågatåg mellan Lund och Helsingborg via KävlingeTeckomatorp, men trafiken flyttades till Marieholmsbanan när den öppnade december 2016. Det gick även reguljär persontrafik Malmö-Fosieby (dvs på Kontinentalbanan genom östra Malmö) och vidare till Lockarp där Öresundsbanan och Ystadbanan ansluter. Denna trafik har dock sinat sedan invigningen av Citytunneln under Malmö december 2010 och "shunten" (ett planskilt anslutnings- och triangelspår) vid Lockarp augusti 2011. På sommaren går Berlin Night Express, nattåget mellan Malmö och Berlin, längs hela Kontinentalbanan. Sträckorna Arlöv-Kävlinge och Teckomatorp–Ängelholm trafikeras dock bara av godståg.

Norra delen av godsstråket har varit relativt måttligt trafikerat. Detta då fortsättningen från Ängelholm och norrut längs Västkustbanan innefattade det famösa enkelspåret över Hallandsåsen. Genom att 10 promilles lutning är det maximala på nästan alla andra järnvägssträckor i södra Sverige var Hallandsåsen med sina 12 promilles lutningar och hastighetsnedsättande kurvor ett problem som godstrafiken körde runt, via Markarydsbanan till Hässleholm och vidare via Södra stambanan till Malmö och Trelleborg. Dessutom var enkelspåret över åsen hårt trafikerat av persontåg. Sedan Hallandsåstunneln invigdes i december 2015 förväntas godstrafiken att öka. Omvägen över Markarydsbanan är för godstrafikens del inte någon optimal lösning eftersom den delvis är brantare och att den gemensamma sträckningen på Södra Stambanan tvingar genom trängseln snabbtågen till att köra saktare än vad de egentligen kan göra.


För att bereda väg för den väntade trafikökningen genomförde Trafikverket en upprustning av kontaktledning, signalsystem och samt fler och längre mötesstationer fram till Hallandsåstunnelns öppning i december 2015. På Söderåsbanan rustades Billesholms bangård för tågmöten medan mötesspår byggdes i Svalöv och Kågeröd. När projektet med persontrafik på Söderåsbanan sätter igång kommer plattformar för Pågatåg att byggas i Billesholm, Kågeröd, Svalöv och Teckomatorp.[3] Finansiering för Lommabanan saknas också, men det pågår utredning när det gäller mötesspåren. Plattformar för resandeutbyte planeras i Furulund, Flädie, Lomma, Alnarp och Rinnebäck[4] (Arlöv).

För sträckan som Trafikverket kallar Trelleborgsbanan genomfördes en upprustning 2011-2015 där Pågatågsstationer byggdes i Trelleborg, Östra Grevie och Västra Ingelstad och med nytt mötesspår byggdes i Östra Grevie och de befintliga mötesspåren i Västra Ingelstad och Skytts Vemmerlöv som förlängdes. Pendeltågstrafiken inleddes med tidtabellsskiftet 13 december 2015. [5]

TrafikplatserRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera