Global Energy Prize är en utmärkelse för forskning och teknisk utveckling inom energiområdet. Utmärkelsen delas ut årligen i samband med Sankt Petersburgs internationella ekonomiska forum till en eller flera forskare. Priset har delats ut sedan 2003.

Global Energy Prize
BeskrivningUtmärkelse för energiforskning
Pris39 miljoner RUB
PlatsSankt Petersburg
LandRyssland
Första utdelning2003
ÅterkommandeÅrligen
TillkännagivandeVår
Webbplatswww.globalenergyprize.org

2016 var prissumman var 39 miljoner rubel. Valet av mottagare görs av en internationell priskommitté som för närvarande (januari 2017) består av 19 forskare och energiexperter från 12 länder under ledning av den brittiske energiforskaren Rodney John Allam. Utmärkelsen administreras av organisationen Global Energy Association med finansiellt stöd från de ryska energibolagen Gazprom, Surgutneftegaz och FSK EES.[1][2][3][4][5][6][7][8]

Historia redigera

Grunden till utmärkelsen lades 2002 i form av ett samarbete mellan ryska vetenskapsmän och energibolag. Planerna på att dela ut priset tillkännagavs av Rysslands president Vladimir Putin i november 2002, och det delades ut för första gången i juni 2003.[9]

Pristagare redigera

 
Prisplakett

Fram till 2023 har 50 forskare belönats med Global Energy Prize. Pristagarna har kommit från Australien, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Danmark, Island, Italien, Kanada, Kina, Ryssland, USA, Ukraina, Frankrike, Schweiz, Sverige och Japan.

2023 redigera

Zhong Lin Wang (Kina),[10]Ruzhu Wang (Kina).[11]

2022 redigera

Viktor Orlov (Ryssland),[12]Mercouri Kanatzidis (USA),[13]Kaushik Rajashekara (USA).[14]

2021 redigera

Suleyman Allakhverdiev (Ryssland),[15]Zinfer Ismagilov (Ryssland),[16]Yi Cui (USA).[17]

2020 redigera

Nikolaos Hatziargiriou (Grekland),[18]Peidong Yang (Kina).[18]Carlo Rubbia (Italien).[18]

2019 redigera

Frede Blaabjerg (Danmark),[18]Khalil Amine (USA).[18]

2018 redigera

Sergei Alekseenko (Ryssland).[18]Martin Green (Australien).[18]

2017 redigera

Michael Grätzel (Schweiz).[18]

2016 redigera

Valentin Parmon (Ryssland) – för utveckling av nya katalysatorer för raffinering av råolja och framtidsinriktade tillämpningar inom området förnybar energi.[19]

2015 redigera

Shuji Nakamura (USA) – för att ha uppfunnit, utvecklat och kommersiellt tillämpat teknik för energieffektivt vitt LED-ljus.[20]

Jayant Baliga (USA) – för att ha uppfunnit, utvecklat och kommersiellt tillämpat IGBT-transistorn och därigenom underlättat distribution och styrning av energi.[20]

2014 redigera

Lars G Larsson (Sverige) och Asjot Sarkisov (Ryssland) – för sina bidrag till förbättrad kärnkraftssäkerhet och avveckling av kärntekniska anläggningar.[21]

2013 redigera

Akira Yoshino (Japan) – för att ha uppfunnit det uppladdningsbara litiumjonbatteriet som möjliggjort nya elektroniska apparater, elfordon och hybridfordon samt för att ha utvecklat och funnit kommersiella tillämpningar för energilagringssystem baserade på sådana batterier.[22]

Vladimir Fortov (Ryssland) – för forskning kring materialegenskaper vid extrema och tidigare outforskade termodynamiska tillstånd samt utveckling av elektriska impulsgeneratorer drivna av kraftiga chockvågor med tillämpningar inom strömbegränsning, simulering av blixtnedslag och energiomvandling.[22][23]

2012 redigera

Rodney John Allam (Storbritannien) och Valerij Kostiuk (Ryssland) – för utveckling av processer och utrustning för att producera kryogener samt utveckling och tillämpning av ny teknik för elproduktion i elkraftsystem.[24]

Boris Katorgin (Ryssland) – för forskning och utveckling rörande raketmotorer med hög verkningsgrad och kryogener som bränsle syftande till fredligt utnyttjande av rymden i sammanhang där det finns behov av hög effektutveckling.[24]

2011 redigera

Filipp Rutberg (Ryssland) – för forskning och utveckling rörande plasmabaserade processer med tillämpningar inom energiproduktion.[25][26]

Arthur Rosenfeld (USA) – för pionjärarbete inom området energieffektivisering.[25]

2010 redigera

Boris Paton (Ukraina) – för bidrag till lösning av vetenskapliga och tekniska problem förknippade med pipelinetransport av energiresurser.[27]

Aleksandr Leontiev (Ryssland) – för forskning syftande till att uppnå högre intensitet vid värmeöverföring i kraftverk.[27]

2009 redigera

Brian Spalding (Storbritannien) – för konceptuell utveckling och beskrivning av processer för transport av värme och materia med tillämpningar på strömningsmekaniska beräkningar.[28]

Aleksej Kontorovitj (Ryssland) – för forskning och utveckling rörande nya metoder för att kartlägga, prospektera och exploatera förekomster av petroleum.[28]

Nikolaj Laverov (Ryssland) – för forskning kring och storskalig tillämpning av nya metoder för utforskning och exploatering av olje-, gas- och uranfyndigheter.[28]

2008 redigera

Eduard Volkov (Ryssland) – för utveckling och tillämpning av teknik för syntetisk oljeproduktion med syftet att kunna bidra till att tillgodose världens energibehov.[29]

Clement Bowman (Kanada) – för teoretisk analys, utveckling och tillämpning av effektiv teknik för syntetisk bränsleproduktion från oljeskiffer och oljesand.[29]

Oleg Favorskij (Ryssland) – för forskning inom gasdynamik och utveckling av effektiva gasturbiner för flygändamål samt förbättring av metoder för värmeöverföring vid höga temperaturer.[29]

2007 redigera

Thorsteinn Ingi Sigfusson (Island) – för forskning och utveckling rörande vätgasenergiproduktionIsland.[30]

Geoffrey Hewitt (Storbritannien) – för idéutveckling rörande bränsleproduktion baserad på vattenkraft.[30]

Vladimir Nakorjakov (Ryssland) – för undersökning av värmeenergiteknikens fysikaliska och tekniska förutsättningar för strömningsmekanik och värmeöverföring vid icke stationära flöden och vågrörelser i medier som befinner sig i mer än ett tillstånd.[30]

2006 redigera

Jevgenij Velichov (Ryssland), Masaji Yoshikawa (Japan) och Robert Aymar (Frankrike) – för utveckling av det vetenskapliga och tekniska underlaget för den internationella fusionsenergiforskningsreaktorn ITER.[31]

2005 redigera

Zjores Alfjorov (Ryssland) – för forskning kring och tillämpning av halvledarbaserade energi- och elektricitetsomvandlare för solkraft och andra elkraftrelaterade ändamål.[32]

Klaus Riedle (Tyskland) – för utveckling av nya gasturbiner för användning i kombikraftverk vid höga temperaturer och effekter.[32]

2004 redigera

Fjodor Mitenkov (Ryssland) och Leonard J. Koch (USA) – för konstruktion av samt utveckling av det fysikaliska och tekniska underlaget för snabba bridreaktorer för kraftgenerering.[33][34][35][36]

Aleksandr Sjejndlin (Ryssland) – för bidrag till utvecklingen av snabba bridreaktorer för kraftgenerering samt studier av termodynamiska och andra fysikaliska materialegenskaper vid extremt höga temperaturer.[33][34][37]

2003 redigera

Nick Holonyak (USA) – för att ha uppfunnit kommersiellt tillämpbara lysdioder som avger synligt ljus samt för grundläggande insatser inom området kiselhalvledare och mikroelektronik för kraftändamål.[38]

Gennadij Mesiats (Ryssland) och Ian Douglas Smith (USA) – för fysikalisk forskning rörande hantering av impulsenergi vid höga effektnivåer samt utveckling av impulskraftsystem för elektronacceleratorer.[38]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Global Energy Prize, 10 januari 2017.

Noter redigera

  1. ^ Sara Peterssohn (28 maj 2014). ”Svensk prisad i Ryssland för kärnkraftssäkerhet”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/energi/svensk-prisad-i-ryssland-for-karnkraftssakerhet-6399354. Läst 25 november 2016. 
  2. ^ ”Fin utmärkelse till svensk kärnkraftsexpert”. ERA (Svensk Energi). 1 april 2014. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128205823/http://www.svenskenergi.se/ERA/Nyheter/2014/Fin-utmarkelse-till-svensk-karnkraftsexpert/. Läst 25 november 2016. 
  3. ^ Pär Rönnberg (31 mars 2014). ”Internationellt energipris till svensk kärnsäkerhetsveteran”. IVA. Arkiverad från originalet den 29 november 2016. https://web.archive.org/web/20161129021658/http://www.iva.se/publicerat/internationellt-energipris-till-svensk-karnsakerhetsveteran/. Läst 25 november 2016. 
  4. ^ Pär Rönnberg (24 april 2014). ”Internationellt energipris till svensk kärnsäkerhetsveteran”. IVA Aktuellt (IVA) "2014" (2). https://issuu.com/iva-publikationer/docs/iva-aktuellt-nr-2-2014. Läst 28 november 2016. 
  5. ^ ”Viktigt samarbete prisas”. Svensk Kärnbränslehantering. 9 april 2014. http://www.skb.se/nyheter/viktigt-samarbete-prisas/. Läst 28 november 2016. 
  6. ^ ”Internationellt pris till svensk veteran”. Process Nordic. 31 mars 2014. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128195420/http://www.processnet.se/alla/internationellt-pris-till-svensk-veteran/. Läst 28 november 2016. 
  7. ^ ”About us” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119173244/http://globalenergyprize.org/en/about-us/about-us. Läst 10 januari 2017. 
  8. ^ ”International Award Committee” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116152813/http://globalenergyprize.org/en/about-the-prize/international-award-committee. Läst 10 januari 2017. 
  9. ^ ”History” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116154216/http://globalenergyprize.org/en/about-the-prize/history. Läst 10 januari 2017. 
  10. ^ ”z.l.wang” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2023/07/06/global-energy-prize-2023-laureates-are-two-scientists-from-china/. 
  11. ^ ”r.wang” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2023/07/06/global-energy-prize-2023-laureates-are-two-scientists-from-china/. 
  12. ^ ”orlov” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2022/08/15/viktor-orlov-russia/. 
  13. ^ ”kanatzidis” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2022/08/15/mercouri-kanatzidis-usa/. 
  14. ^ ”rajashekara” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2022/08/15/kaushik-rajashekara-usa/. 
  15. ^ ”allakhverdiev” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2021/09/20/suleyman-i-allakhverdiev/. 
  16. ^ ”ismagilov” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2021/09/20/zinfer-ismagilov/. 
  17. ^ ”cui” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2021/09/20/yi-cui/. 
  18. ^ [a b c d e f g h] ”laureaty” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/laureaty-mob-2/. 
  19. ^ ”2016” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2016. Läst 11 januari 2017. 
  20. ^ [a b] ”2015” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2015. Läst 11 januari 2017. 
  21. ^ ”2014” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2014. Läst 11 januari 2017. 
  22. ^ [a b] ”2013” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2013. Läst 11 januari 2017. 
  23. ^ ”Vladimir Fortov (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2013/vladimir-fortov-rus. Läst 11 januari 2017. 
  24. ^ [a b] ”2012” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2012. Läst 11 januari 2017. 
  25. ^ [a b] ”2011” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2011. Läst 11 januari 2017. 
  26. ^ ”Filipp Rutberg (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116151628/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2011/laureate-4. Läst 12 januari 2017. 
  27. ^ [a b] ”2010” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2010. Läst 11 januari 2017. 
  28. ^ [a b c] ”2009” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2009. Läst 11 januari 2017. 
  29. ^ [a b c] ”2008” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2008. Läst 11 januari 2017. 
  30. ^ [a b c] ”2007” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2007. Läst 11 januari 2017. 
  31. ^ ”2006” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2006. Läst 11 januari 2017. 
  32. ^ [a b] ”2005” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2005. Läst 11 januari 2017. 
  33. ^ [a b] ”2004” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004. Läst 11 januari 2017. 
  34. ^ [a b] ”2004” (på ryska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/ru/laureates/2004. Läst 13 januari 2017. 
  35. ^ ”Fyodor Mitenkov (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116151830/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004/fyodor-mitenkov. Läst 13 januari 2017. 
  36. ^ ”Leonard J. Koch (USA)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116152405/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004/leonard-j.-koch. Läst 13 januari 2017. 
  37. ^ ”Alexander Sheindlin (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116151832/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004/alexander-sheindlin. Läst 13 januari 2017. 
  38. ^ [a b] ”2003” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2003. Läst 11 januari 2017.