Akira Yoshino (japanska: 吉野彰?, Yoshino Akira), född 30 januari 1948 i Suita nära Osaka, är en japansk kemiingenjör som är känd för sina omfattande bidrag till uppfinnandet av litiumjonbatteriet.[1][2][3][4]

Akira Yoshino Nobelpristagare
Akira Yoshino
Akira Yoshino
Född30 januari 1948 (76 år)
Suita, Osaka prefektur, Japan
Bosatt iJapan
NationalitetJapansk
ForskningsområdeKemi
Alma materKyoto universitet
Osaka universitet
Känd förUppfinningen av litiumjonbatteriet
Nämnvärda priserGlobal Energy Prize (2013)
Japanpriset (2018)
Nobelpriset i kemi (2019)

Yoshino tilldelades 2019 nobelpriset i kemi tillsammans med John Bannister Goodenough och M. Stanley Whittingham för utvecklingen av litumjonbatteriet.[5]

Karriär redigera

Yoshino tog magisterexamen i teknik 1972 vid Kyoto universitet och är sedan dess verksam vid kemibolaget Asahi Kasei.
Yoshino erhöll sin doktorsexamen i teknik vid Osaka universitet 2005.[6][7]

Sedan 2015 är han gästprofessor vid Kyushu universitet.[1][8]

Vid sidan av amerikanerna John Goodenough och Stanley Whittingham betraktas Yoshino som en av de viktigaste forskarna bakom uppfinningen av litiumjonbatteriet, vilket dramatiskt har förbättrat förutsättningarna för bland annat bärbar elektronik och eldrivna fordon. Yoshino gjorde under tidigt 1980-tal flera viktig framsteg på vägen mot ett praktiskt tillämpbart litiumjonbatteri. 1985 kunde han ansöka om patent på det första moderna litiumjonbatteriet med positiv elektrod av grafit.[3][4][9]

Yoshino tilldelades 2013 utmärkelsen Global Energy Prize för att ha uppfunnit det uppladdningsbara litiumjonbatteriet och ha utvecklat tillämpningar inom energilagringsområdet. Priset delades med den ryske materialforskaren Vladimir Fortov.[10][11]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Profile of Akira Yoshino, Dr.Eng., and Overview of His Invention of the Lithium-ion Battery” (på engelska) (PDF). Asahi Kasei. 27 mars 2014. http://www.asahi-kasei.co.jp/asahi/en/r_and_d/interview/yoshino/pdf/lithium-ion_battery.pdf. Läst 24 januari 2017. 
  2. ^ ”Profile of Dr. Akira Yoshino : As of December 31, 2013” (på engelska) (PDF). Asahi Kasei. http://www.asahi-kasei.co.jp/asahi/en/news/2013/pdf/e140108.pdf. Läst 25 januari 2017. 
  3. ^ [a b] Anna Orring (5 oktober 2016). ”Här är hetaste kandidaterna till kemipriset”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/innovation/har-ar-hetaste-kandidaterna-till-kemipriset-6793578. Läst 24 januari 2017. 
  4. ^ [a b] Benny Eriksson (6 oktober 2016). ”Nobelprisdags: cancertest, p-piller eller litiumbatterier?”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nobelprisdags-cancertest-p-piller-eller-litiumbatterier. Läst 25 januari 2017. 
  5. ^ ”Nobelpriset i kemi 2019” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 9 oktober. https://www.nobelprize.org/uploads/2019/10/press-chemistryprize2019-swedish.pdf. Läst 9 oktober 2019. 
  6. ^ https://hdl.handle.net/11094/46077
  7. ^ http://www.asahi-kasei.co.jp/asahi/en/r_and_d/interview/yoshino/pdf/lithium-ion_battery.pdf
  8. ^ ”Asahi Kasei Corp.” (på engelska). Nikkei Asian Review. http://asia.nikkei.com/Company/05HWFV-E. Läst 25 januari 2017. 
  9. ^ Jonas Hållén (18 april 2013). ”Litiumjonbatteriets fader tror på energilager för elnät”. IVA Aktuellt (IVA) "2013" (2). https://issuu.com/iva-publikationer/docs/iva-aktuellt-nr2-2013/4. Läst 25 januari 2017. 
  10. ^ ”Akira Yoshino (Jap)” (på engelska). Global Energy Prize. Arkiverad från originalet den 25 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170125034728/http://www.globalenergyprize.org/en/laureates/2013/yoshino-akira-jap. Läst 25 januari 2017. 
  11. ^ Pär Rönnberg (31 mars 2014). ”Internationellt energipris till svensk kärnsäkerhetsveteran”. IVA. Arkiverad från originalet den 29 november 2016. https://web.archive.org/web/20161129021658/http://www.iva.se/publicerat/internationellt-energipris-till-svensk-karnsakerhetsveteran/. Läst 25 januari 2017. 

Externa länkar redigera

  • Akira Yoshino hos Nobelstiftelsen (på engelska) innehåller Nobelföreläsningen 8 december 2019 Brief History and Future of Lithium-ion Batteries