George Paget Thomson

brittisk fysiker

George Paget Thomson, född 3 maj 1892 i Cambridge, död 10 september 1975 i Cambridge, var en brittisk fysiker.

George Paget Thomson Nobel prize medal.svg
George Paget Thomson.jpg
Född3 maj 1892[1][2][3]
Cambridge[4]
Död10 september 1975[1][2][3] (83 år)
Cambridge
MedborgarskapStorbritannien[5] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, kärnfysiker, universitetslärare
BefattningOfficer
ArbetsgivareImperial College London
Universitetet i Aberdeen
Make/makaKathleen Buchanan Adam Smith[6]
Barn[Lilian] Clare Thomson[6]
John Thomson (f. 1927)[6]
Lieut. Com. David Paget Thomson (f. 1931)[6]
[Caroline] Rose Buchanan Thomson (f. 1940)[6]
FöräldrarJ.J. Thomson[6]
Rose Thomson[6]
UtmärkelserHoward N. Potts-medaljen (1932)
Nobelpriset i fysik (1937)[7][8]
Hughesmedaljen (1939)
Bakerföreläsningen (1948)
Guthrieföreläsning (1948)
Royal Medal (1949)
Faraday-medaljen (1960)
Knight Bachelor
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Thomson var son till fysikern och nobelpristagaren J. J. Thomson, elektronens upptäckare, och Rose Elisabeth Paget, dotter till George Edward Paget. Han gick i The Perse School, Cambridge, innan han började läsa matematik och fysik vid Trinity College, Cambridge, fram till utbrottet av första världskriget 1914, då han gick in i drottningens Royal West Surrey Regiment. Efter en kort tjänstgöring i Frankrike, arbetade han med aerodynamik på Farnborough och på andra håll. Han mönstrade av som kapten 1920.

Efter kriget blev Thomson först stipendiat vid Cambridge och flyttade sedan till University of Aberdeen. Mellan 1929 och 1930 uppehöll han ett lektorat vid Cornell University, Ithaca, New York. År 1930 utnämndes han till professor vid Imperial College London. Han stannade vid där fram till 1952, då han blev Master of Corpus Christi College, Cambridge.

I sin forskning upptäckte Thomson bland annat elektronens vågegenskaper genom elektrondiffraktion. Han tilldelades, tillsammans med Clinton Davisson, Nobelpriset i fysik, 1937 "för den experimentella upptäckten av interferensfenomenet vid kristallers bestrålning med elektroner".[9]

Bibliografi (på svenska)Redigera

  • Kommande tider (översättning Leif Björk, Tiden, 1957) (The foreseeable future)
  • Vetenskapens verkstad: experiment, idé, upptäckt (översättning Lennart Edberg, Norstedt, 1966) (The inspiration of science)

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Paget-Thomsontopic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir George Paget Thomson, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6vj3k7d, omnämnd som: George Paget Thomson, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Томсон Джордж Паджет”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Libris, 23 april 2004, läs online, läst: 24 augusti 2018, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, (Källa från Wikidata)
  7. ^ The Nobel Prize in Physics 1937 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  9. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkarRedigera