Clinton Davisson
Clinton Davisson, född 22 oktober 1881 i Bloomington, Illinois, USA, död 1 februari 1958 i Charlottesville, Virginia, var en amerikansk fysiker som var delaktig i upptäckten av elektrondiffraktionen. Experimentet bekräftade idéerna om de Broglie-våglängd. För detta mottog han Nobelpriset i fysik 1937 tillsammans med G.P. Thomson, som självständigt upptäckte elektrondiffraktion ungefär samtidigt som Davisson.
Clinton Davisson  | |
 | |
| Född | 22 oktober 1881[1][2][3] Bloomington[4], USA |
|---|---|
| Död | 1 februari 1958[5][1][2] (76 år) Charlottesville[4], USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Chicago Princeton University, filosofie doktor[6] Bloomington High School  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Princeton University University of Virginia |
| Maka | Charlotte Davisson |
| Utmärkelser | |
| Comstock-priset i fysik (1928)[7] Elliott Cresson-medaljen (1931)[8] Hughesmedaljen (1935) Nobelpriset i fysik (1937)[9][10] Hedersdoktor vid Lyons universitet (1939)[11] Hedersdoktor vid Purdue University Hedersdoktor vid Princeton University Medlem av American Physical Society | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraDavisson tog examen vid Bloomington High School 1902 och började på University of Chicago på ett stipendium. På rekommendation av Robert A. Millikan anställdes han 1905 av Princeton University som fysiklärare. Han avslutade sin kandidatexamen i Chicago 1908, främst genom att arbeta på somrarna. Medan han undervisade vid Princeton gjorde han doktorsavhandling under handledning av Owen Richardson. Han fick sin doktorsexamen i fysik vid Princeton 1911 och samma år gifte han sig med Richardsons syster, Charlotte.[12][13] Richardson var svägerska till Oswald Veblen, en framstående matematiker.[14] Clinton och Charlotte Davisson (död 1984) fick ett barn, den amerikanska fysikern Richard Davisson.
Karriär och vetenskapligt arbete
redigeraDavisson utsågs sedan till biträdande professor vid Carnegie Institute of Technology. År 1917 tog han ledigt från Carnegie Institute för att göra krigsrelaterad forskning vid ingenjörsavdelningen vid Western Electric Company (senare Bell Telephone Laboratories). I slutet av kriget antogs Davisson till en permanent position vid Western Electric efter att ha fått försäkringar om sin frihet att utföra grundforskning där. Han hade funnit att hans undervisningsansvar vid Carnegie Institute i stor utsträckning hindrade honom från att forska.[12] Davisson stannade kvar på Western Electric (och Bell Phone) fram till sin formella pensionering 1946. Han accepterade sedan en utnämning till forskningsprofessor vid University of Virginia där han fortsatte fram till sin andra pensionering 1954.[12]
Elektrondiffraktion och Davisson–Germer-experimentet
redigeraDiffraktion är en karakteristisk effekt när en våg inträffar på en bländare eller ett galler och är nära förknippad med karaktären av själva vågrörelsen. På 1800-talet var diffraktion väl etablerad för ljus och för krusningar på vätskans ytor. År 1927, medan de arbetade för Bell Labs, utförde Davisson och Lester Germer ett experiment som visade att elektroner diffrakterades på ytan av en nickelkristall. Detta berömda Davisson-Germer-experiment bekräftade de Broglie-hypotesen att partiklar av materia har en vågliknande natur, vilket är en central grundsats i kvantmekaniken. I synnerhet möjliggjorde deras observation av diffraktion den första mätningen av en våglängd för elektroner. Den uppmätta våglängden stämde väl med de Broglies ekvation där är Plancks konstant och är elektronens rörelsemängd.[17]
Utmärkelser och hedersbetygelser
redigera- Comstock-priset i fysik, 1928[7]
- Elliott Cresson-medaljen, 1931[8]
- Hughesmedaljen, 1935
Nobelpriset i fysik, med George Paget Thomson, 1937[9][10]- Hedersdoktor vid Lyons universitet, 1939[11]
- Hedersdoktor vid Purdue University
- Hedersdoktor vid Princeton University
- Medlem av American Physical Society
En nedslagskrater på månens baksida namngavs efter Davisson 1970 av IAU.[18]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Clinton Davisson, 20 december 2021.
- Bra Böckers lexikon, 1974
Noter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Clinton-Davissontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6fj3jkr, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Universalis, Encyclopædia Britannica, Inc., 1968, Encyclopædia Universalis-ID: clinton-joseph-davissonencyclopaedia-universalis, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дэвиссон Клинтон Джозеф”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дэвиссон Клинтон Джозеф”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Clinton Davisson, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 14 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] About the Comstock Prize in Physics, National Academy of Sciences, läs onlineläs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The Nobel Prize in Physics 1937 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kelly, Mervin J. (1962). ”Davisson1881–1958”. Biographical Memoirs, Vol. XXXVI. US National Academy of Sciences. sid. 51–84. OCLC 20727455. Läst 14 december 2012
- ^ Nobelstiftelsen (1937). ”Clinton Joseph Davisson: The Nobel Prize in Physics 1937”. Les Prix Nobel. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1937/davisson/biographical/. Läst 17 september 2007.
- ^ ”Memoirs”. http://www.nasonline.org/publications/biographical-memoirs/memoir-pdfs/davisson-clinton.pdf.
- ^ ”O. W. (Owen Willans) Richardson: An Inventory of His Papers at the Harry Ransom Center”. norman.hrc.utexas.edu. http://norman.hrc.utexas.edu/fasearch/findingAid.cfm?eadid=01057. Läst 23 januari 2016.
- ^ Kemp, Bill. ”Bloomington native won Nobel Prize in physics”. pantagraph.com. Arkiverad från originalet den 18 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210518160837/https://www.pantagraph.com/news/local/bloomington-native-won-nobel-prize-in-physics/article_5ecb27dc-3dff-11e3-b0fc-0019bb2963f4.html. Läst 23 januari 2016.
- ^ Davisson, Clinton (1965). ”The Discovery of Electron Waves”. Nobel Lectures, Physics 1922–1941. Amsterdam: Elsevier Publishing Company. Läst 17 september 2007
- ^ Davisson, Gazetteer of Planetary Nomenclature, International Astronomical Union (IAU) Working Group for Planetary System Nomenclature (WGPSN)
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Clinton Davisson.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1937
- Nobelprize.org, Clinton Davisson – biografi
