Öppna huvudmenyn

Göteborgsbrigaden (IB 47), var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–1992. Förbandsledningen var förlagd i Uddevalla garnison i Uddevalla.[1]

Göteborgsbrigaden
(IB 47)
Officiellt namnGöteborgsbrigaden
Datum1949–1992
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollKrigsförband
StorlekInfanteribrigad
FöregångareGöteborgs regemente [a]
Del avBohusläns regemente
HögkvarterUddevalla garnison
FörläggningsortUddevalla
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg

HistorikRedigera

Göteborgsbrigaden tillkom genom försvarsbeslutet 1948, då fältregementet Göteborgs regemente omorganiserades åren 1949–1951 till en infanteribrigad.[2]

År 1988 hade överbefälhavaren Bengt Gustafsson, på uppdrag av Regeringen Carlsson I, tillsatt en utredning om arméns utveckling, vilket mynnade ut i Försvarsutredning 88. I utredningen och regeringens proposition ställdes grundutbildningen vid Bohusläns regemente (I 17), det vill säga bemanningen av Göteborgsbrigaden och dess systerbrigad Bohusbrigaden (IB 17), mot utbildningen av brigaderna vid Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) och Hallands regemente (I 16/Fo 31).

Älvsborgs regemente med dess brigader ansågs ur beredskapssynpunkt lämpligt, med hänsyn till dess närheten till Landvetter och Göteborg, men även det centrala läget i västra Sverige sett ur resesynpunkt för de värnpliktiga. Hallands regemente ansågs ha goda möjligheter att utbilda en infanteribrigad för denna del av landet. Till fördel för Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) och Hallands regemente (I 16/Fo 31) var även att de båda var försvarsområdesregementen medan det territoriella ansvaret för Göteborgs och Bohus försvarsområde upprätthölls av Västkustens marinkommando. Regeringen förslog därmed att Bohusläns regemente (I 17) med dess två brigader skulle avvecklas.[3]

Riksdagen antog i december 1989 regeringens proposition om att arméns nya grund- och krigsorganisation från den 1 juli 1992, vilken bland annat skulle bestå av 18 brigader (en minskning med 11 brigader).[3] Göteborgsbrigaden upplöstes tillsammans med sin systerbrigad och regementet den 30 juni 1992.

VerksamhetRedigera

I samband med försvarsbeslutet 1968 kom brigaden på sikt att bli Bohusläns regemente så kallade anfallsbrigad, då ekonomin inom försvaret ej tillät modernisering av samtliga brigader. Under brigadens aktiva tid kom den att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59 IB 66 och IB 77. Spaningskompaniet och de tre skyttebataljonerna utbildades vid Bohusläns regemente, medan övriga enheter utbildades vid arméns övriga truppslag.

BataljonerRedigera

Med IB 77-organisationen, kom brigaden till stora delar att organiseras enligt nedan.[4]

  • 47. Infanteribrigadstab
    • 47. brigadspaningskompani
    • 47. brigadpansarvärnskompani
    • 47. brigadluftvärnskompani
    • 47. bandpansarvärnskompani
  • 1. brigadskyttebataljonen
  • 2. brigadskyttebataljonen
  • 3. brigadskyttebataljonen
  • 47. brigadunderhållsbataljon
  • 47. brigadingenjörsbataljon

FörbandscheferRedigera

Brigadchefer åren 1949–1992.

  • 1949–1992: ?

Namn, beteckning och förläggningRedigera

Namn
Göteborgsbrigaden 1949-10-01 1992-06-30
Beteckningar
IB 47 1949-10-01 1992-06-30
Förläggningsorter
Uddevalla garnison (F) 1949-10-01 1992-06-30

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949

NoterRedigera

  1. ^ Braunstein (2003), s. 77–80
  2. ^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 17 oktober 2017. 
  3. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 17 oktober 2017. 
  4. ^ ”Infanteribrigadens förband - Organisation 77”. armehandbok.se. Arkiverad från originalet den 9 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170609190948/http://www.armehandbok.se/Sida_188.htm. Läst 17 oktober 2017. 

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Bergstrand, Carl-Martin; Åberg, Alf; Uddgren, Hugo Edvard, red (1953). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 1. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris länk 
  • Alm, Josef; Berglund, Carl-Axel, red (1956). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 2. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris länk 
  • Berglund, Carl-Axel, red (1961). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 3. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris länk 
  • Bernstone, Kristian; Ekberg, Lennart; Klasson, Gunnar, red (1992). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 4, [Tiden 1946-1992]. Uddevalla: Bohusläns regementes historiekomm. Libris länk 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 325-330. Libris länk. http://runeberg.org/mjantreg/