Göteborgs Carl Johans församling

församling i Göteborgs stift

Göteborgs Carl Johans församling, är en församling i Carl Johans pastorat i Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift, belägen i Göteborg och omfattande stadsdelarna Kungsladugård och Sandarna samt stora delar av Majorna.[4]

Göteborgs Carl Johans församling
Församling
Carl Johans kyrka September 2016.jpg
LandSverige
KommunGöteborgs kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftGöteborgs stift
PastoratCarl Johans pastorat[2]
Bildad1824
 avMariebergs församling
Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling
UtbrutetNya Varvets församling (1827)
InförlivatNya Varvets församling (1931)
Medlemmar10 178 (49 %) ()[3]
Folkmängd20 667 ()[3]
Upphov tillGöteborgs Karl Johans distrikt
Karta
Göteborgs Carl Johans församlings läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Göteborgs Carl Johans församlings läge
i Västra Götalands län.
Koordinat57°41′46″N 11°55′23″E / 57.696247222222°N 11.9231°Ö / 57.696247222222; 11.9231
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod148012 () och 148013 (–)
Pastoratskod080110
KyrkoarkivSE/GLA/13186
Redigera Wikidata

Tidigare stavades församlingsnamnet officiellt Karl Johan. Ändringen skedde 2004.[5]

HistoriaRedigera

UrsprungRedigera

Församlingen har sitt ursprung som annexförsamling inom Örgryte församling utbruten 11 maj 1786, med namnet Mariebergs församling. Där anlades Mariebergskyrkogården år 1787, och en provisorisk kyrka stod färdig samma år. Carl Johans församling bildades genom sammanslagning av Mariebergs församling och Kongliga Amiralitets-Warvsförsamlingen efter att kyrkan för den senare brann ner 29 september 1820, kallad Maria Magdalena-kyrka[6]. Den gemensamma församlingen stadfästes 1824. Den hette först Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg, men fick 1828 namnet Carl Johans församling efter den nybyggda Carl Johans kyrka. Den provisoriska kyrkan[7] för Mariebergs församling revs i juni 1826, och den nya kyrkan invigdes första advent 1826.[8]

TillkomstRedigera

Vid allmän sockenstämma med Carl Johans församling den 11 april 1847 hade ”församlingen hos Kongl. Maj:t i underdånighet sökt att på skäl, som blifvit andragna, få förenas med Göteborg”. Denna framställan bifölls ej av kungen.

Efter nio år gör församlingen ett nytt försök, den 24 februari 1856, och redan den 25 april 1856 skickas en skrivelse till ”Stormäktigste, Allernådigste Konung!” magistraten i Göteborg sammanträdde den 25 juli 1856 för att yttra sig över remissen från Kungl. Maj:t, och man ansåg sammantaget att staden skulle drabbas av ökade utgifter för ”Fattigvården, Polispersonalen och ett icke obetydligt antal nya Embets- och Tjenstemän”. Därefter kom handlingarna till stadens drätselkommission, med namn som Sven Renström, M. Ingelman, August Kobb, Eduard Melin och J. Hedman. Man undertecknade skrivelsen till kungen den 26 augusti 1856 där de föreslog att ”Drätselkommissionen underdånigst måste afstyrka nödigt bifall till denna ansökning”. Även rådhusrätten framförde betänkligheter med hänsyn till att ytterligare ”Tre Rådmän af Justitieklassen och lika antal af Borgerskapets klass” och ”2 Stadsnotarier, 1 Aktuarie, 1 kanslist, 1 Öfverskult, 4 Stadstjenare jämväl 1 Stadsfiskal” krävdes.[8]

Fler utredningar följde mellan 1857 och 1863 där församlingen granskades på alla sätt. En viss effekt uppnåddes med skrivelsen av den 31 augusti 1858 eftersom Kungl. Maj:t den 3 december 1858 hemställde till ”Befallningshafvande” i Göteborgs och Bohus län att ordna med en kommitté med ledamöter från både Göteborgs stad och Carl Johans församling. Kommittén skulle bereda ett nytt underlag och yttra sig i frågan. Man enades den 1 juni 1863 att tillstyrka införlivandet med staden av församlingens hela område, och den 12 augusti samma år skickades en ny ansökan till Kungl. Maj:t.[9] En införlivning med Göteborg tillstyrktes genom kungligt brev den 1 februari 1867[10], och den 1 januari 1868 inkorporerades församlingen med Göteborgs stad.

Administrativa omregleringarRedigera

Församlingen var annex till Örgryte församling till 1883, då den som eget pastorat blev ecklesiastiskt förenad med Göteborg. Borgerligt hade området införlivats redan 1868. Vid den nya församlingsindelningen 1908 överflyttades i samband med den gamla Masthuggsförsamlingens uppdelning på olika församlingar vissa områden av Carl Johans församling till de nyreglerade Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar.

År 1938 var församlingens gränser enligt kungligt brev av den 27 april 1906 (som 1908 års församlingsindelning grundar sig på): Djurgårdsgatan, rakt utdragen till Göta älv–Allmänna Vägen–Stigbergstorget–Bangatan–Slottsskogen–Slottsskogslägenheten Dalen–stadens gräns mot landsbygden och Göta älv.

Enligt kungligt brev av den 23 maj 1930 införlivades Nya Varvets församling i Carl Johan den 1 januari 1931.[8]

Från Carl Johans församling och till Masthuggs församling överfördes 1951 delar av Majornas II:a rote och merparten av Majornas III:e rote (med 14 875 invånare och omfattande en areal av 0,71 km² varav 0,67 km² land),[11] samt 1967 stadsdelen Nya Varvet till Älvsborgs församling. Församlingen omfattade 1972 stadsdelarna Majornas 1 rote, delar av Majornas II och III rotar samt stadsdelarna Kungsladugård och Sandarna.[12]

Församlingen utgjorde till 2018 ett eget pastorat för att därefter ingå i Carl Johans pastorat.[13]

ArealRedigera

Göteborgs Carl Johans församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 3,6 kvadratkilometer, varav 3,1 kvadratkilometer land.[14]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs Carl Johans församling 1805–2015[15][16][17][18][19][20]
ÅrFolkmängd
1805
  
5 270
1810
  
5 510
1820
  
7 282
1830
  
5 598
1840
  
5 882
1850
  
7 537
1860
  
9 128
1870
  
12 742
1880
  
18 795
1890
  
16 714
1900
  
18 777
1910
  
19 688
1920
  
26 201
1930
  
36 895
1935
  
45 987
1940
  
49 496
1945
  
52 148
1950
  
35 437
1955
  
33 939
1960
  
30 329
1965
  
26 177
1970
  
21 929
1975
  
18 827
1980
  
17 232
1985
  
16 797
1990
  
17 023
1995
  
18 372
2000
  
18 635
2005
  
19 011
2010
  
19 779
2015
  
20 260
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955-2015 avser befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.
Personer som var kyrkobokförda i den icke-territoriella Tyska Christinae församling men som bodde inom Göteborgs Carl Johans församlings gränser ingår först från och med 2000.

KyrkorRedigera

Carl Johans församlingshem togs i bruk 1970, den enda större investeringen i församlingen på 87 år. Det var avsett som ett öppet hus för församlingsborna — ett slags allaktivitetshus. Kostnaden uppgick till cirka två miljoner kronor.[21]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/148013000, läst: 8 augusti 2018, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2018 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Göteborgs Karl Johans församling NAD
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  6. ^ Det forna Majorna, [andra upplagan 1940], Axel Rosén, Göteborg 1938, s. 368
  7. ^ Kungl. Maj:t medgav 1786 att offentlig gudstjänst skulle få hållas i ett hus inom församlingen, till dess en annexkyrka av sten kunde bli färdig. En stor materialbod i trä, som uppförts vid anläggningen av kyrkogården, fick tjänstgöra som provisorium under en övergångstid av 20 år. Lokalen togs i bruk 1787. På västra gaveln hade den ett lågt torn med två ringklockor. Ett orgelverk med 13 stämmor var placerat på en mindre läktare i byggnaden. Källa: Det forna Majorna, [andra upplagan 1940], Axel Rosén, Göteborg 1938, s. 370f
  8. ^ [a b c] Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 404-405
  9. ^ Föreningen Gamla Majgrabbar 55 år : 1952–2007 : Jubileumsnummer, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 2007, s. 8f; [ur Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar nr 17 1863], ”Tjugoett år för Majorna att bli ett med Göteborg”, av Clarence Helgesson.
  10. ^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, s. 13
  11. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 8 oktober 1954. sid. 67 & 69. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 22 maj 2020 
  12. ^ Göteborgs kommunalkalender 1972, [årgång XXXXIV], red. Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs stadskansli, Göteborg 1972, s. 372
  13. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2018. 
  14. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 19 april 2020. 
  16. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 19 april 2020 
  17. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 19 april 2020. 
  18. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 72 & 127. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 19 april 2020 
  19. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  20. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 19 april 2020. 
  21. ^ Julboken till församlingarna i Göteborgs Stift 1970, red. Gösta Gustafsson, Göteborgs Stiftsråd, Göteborg 1970, s. 178

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera