Göran Sperling

svensk greve, militär och statsman
Göran Sperling.
Sperlings grevliga vapen.

Göran Sperling, född 6 december 1630Rådmansö, död 22 september 1691 i Narva, var en svensk greve, militär och statsman. Han var yngre son till Caspar Otto Sperling.

BiografiRedigera

Vid 25 års ålder 1655 utnämnd till kapten vid överste Berndes karelska dragonregemente. Samma år deltog han i Karl X Gustavs krig i Polen och deltog med framgång även i krigen mot Danmark. År 1655 fick han Sperlingsholm som arvegods. Han blev överste 1664.

Under skånska kriget blev han generalmajor och landshövding i Hallands län 1676, samt förste vice och senare ordinarie generalguvernör i Skåneland 1677–1679. Som militär spelade han en betydande roll under kriget, bland annat vid slaget vid Landskrona.

Efter freden i Lund utsågs han till guvernör över Norrland, över vars län regeringen ämnade bilda ett guvernement. Sperling befordrades 1683 till general. År 1687 blev han generalguvernör i Ingermanland, Karelen och Kexholm samt greve och kungligt råd, 1690 fältmarskalk. Sperling var känd för att vara frispråkig. Han avled i Narva, jordfästes i Stockholm men fick sin grav i Halmstads kyrka.

Göran Sperling deltog vid riksdagarna 1654, 1660, 1664, 1668, 1672 och 1682 som representant för sin släkt.[1]

Göran Sperling var gift tre gånger och fick sexton barn. Den första hustrun var Ingeborg Lilliehök af Fårdala som avled 1675. Han gifte om sig 1676 med Christina Horn af Åminne. Hon avled 1683. Året efter gifte han sig med Märta Fleming af Flemingsberg. Hon erhöll godset Sperlingsholm av sin man 1684. Hon avled 1747.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Hallands historia, Rosén, Weibull, Pettersson & Restad, del II s. 860.

Externa länkarRedigera