Frans Frieberg

svensk kompositör, dirigent och sångtextförfattare

Frans Alfred Frieberg, född 13 december 1822 i Appuna socken i Östergötlands län, död 20 september 1913 i Stockholm, Stockholms län, var en svensk kompositör, dirigent och sångtextförfattare.

Frans Frieberg
Född13 december 1822[1][2]
Appuna församling[1][2], Sverige
Död20 september 1913[2][3] (90 år)
S:t Johannes församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningDirigent[1], kompositör[1]
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1873)
Redigera Wikidata

Frieberg utbildade sig vid Kungliga Musikaliska Akademiens undervisningsverk, och var bland annat verksam som musiklärare i Norrköping och 1857–66 samtidigt klädesfabrikör där. Han blev ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien 1866. Frieberg är främst känd för sina enkelt hållna manskvartetter som Sångarfanan och solosånger, samt operetten Skogsfrun med den populära balladen Ljungby horn.

Biografi redigera

Frans Frieberg föddes 13 december 1822 i Appuna socken i Östergötlands län. Han var son till rusthållaren Gustaf Frieberg och Rebecka Lorin. Frieberg studerade vi musikkonservatoriet i Stockholm och avlades där organistexamen 12 december 1840 och musikdirektörsexamen 23 september 1843. Från 1847 till 1866 var han musiklärare vid läroverket i Norrköping och från 1857 till 1866 var han klädesfabrikör i nämnda stad. I Norrköping gifte han sig 25 januari 1859 med Gabriella Charlotta Arnberg (1833–1903). Hon var dotter till klädesfabrikören Johan Adolf Arnberg och Sophia Luth.[4]

1866 blev Frieberg musikdirektör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.[5]

Verklista redigera

Skådespelsmusik redigera

  • Skogsfrun, operett, 1852.

Pianoverk redigera

  • Elyséen, vals för pianoforte. Norrköping: F. Björkman, c:a 1850.
  • Elfvorna. Idyll för pianoforte, componerad och fru Alfhild Grevillius tillegnad
  • Lilla Kjerstin. Namnsdagspolka för piano af Fripon
  • Polka, i Snöflingor

Sånger redigera

  • Sånger vid piano, Häfte 1−6. Stockholm: Abr. Hirsch. [1. upplagan tryckt c:a 1853−60].
    • Häfte 1: Fyra sånger högaktningsfullt tillegnade Fru Carolina Stål.
      • 1. Harmonien ("Hvem är engeln från hvars luta")
      • 2. Hade jag vingar!
      • 3. Aldrig i verlden! ("Nej det aldrig sker i verlden")
      • 4. Sensitivan ("Lilla blomma varför sjunker armen")
    • Häfte 2: Sex sånger Fru Mathilda Wahlberg tillegnade.
      • 1. Wallflickan (tonsättaren)
      • 2. Stjernorna,
      • 3. Dansen (Anna Maria Lenngren)
      • 4. Natursonen (Vitalis)
      • 5. Könets fyra åldrar (Anna Maria Lenngren)
      • 6. Lyran (Börjesson)
    • Häfte 3: Sånger vid piano. Fyra sånger, tillegnat herr Julius Günther.
      • 1. Bör jag väl sjunga?,
      • 2. Bäcken,
      • 3. Ljungby horn ur Skogsfrun ("Och riddaren red genom grönskande lund"),
      • 4. Romance ur Skogsfrun ("Der växte på Bråvikens ödsliga skär").
    • Häfte 4: 3 sånger.
      • 1. Inte ska' du vara ledsen för det,
      • 2. Hvart trår du
      • 3. Till mitt hjertas vän
    • Häfte 5: Sånger vid piano. Tre sånger tillägnade fröken Augusta Hallgren.
      • 1. Längtan
      • 2. Kommer – kommer icke?
      • 3. Oro
    • Häfte 6: Tre visor vid piano.
      • 1. Hvi skulle hon dröja? (Ballad)
      • 2. Visa på förstugukvisten
      • 3. Den ensamme sångaren
  • Från Östergötlands skärgård. Skizz i sex folkvisor af Onkel Adam [Carl Anton Wetterbergh], Norrköping 1859. M. W. Wallberg, Norrköping 1859.
    • 1. Hjertats tvifvel
    • 2. De ungas segling
    • 3. Fiskarens hustru
    • 4. Stormen
    • 5. Gossen är karl
    • 6. Farmors visa
  • Ögonen (Esaias Tegnér), i: Förgät mig ej. Album för sång vid piano innehållande hittills otryckta arbeten af svenska tonsättare tillegnade Sveriges unga damer. Stockholm c:a 1855.
  • Korporal Brandts visor, upptecknade af F. A. Frieberg, Häfte 1. Stockholm: Julius Bagge, 1877.
    • 1. Soldatmarsch ("För konung och för fosterland till striden glad jag tågar")
    • 2. Jag är en lätt, en lustig husar
    • 3. Regementet ska på Fältmarsch
    • 4. Vid midsommarstången.

Manskör redigera

  • Visor af Elias Sehlstedt satta i musik för fyra mansröster. Stockholm: Abr. Hirsch, c:a 1853.
    • 1. Sjömanssång ("Gunga mitt fartyg på böljorna blå!")
    • 2. Flickan vid forsen ("Jag vet väl vad du sörjer för")
    • 3. Om hundra år ("Hva sa! Ja nog är tiden svår")
    • 4. Liten fogel ("En liten fågel är jag")
  • Fyra quartetter för mansröster, Musikaliska Soirée-Sällskapet i Norrköping högaktningsfullt tillegnade. Norrköping c:a 1850.
    • 1. Svensk frihetssång ("Söner af Götarnes mandom och ära")
    • 2. Suck på en sommarafton ("Lugn sig natten sänker", "N.bm")
    • 3. Vårsång ("Bröder hur herrligt sången klingar", "–n.")
    • 4. Båtfärden (Potpourrie)


Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Frans A Frieberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Frans Frieberg (1822−1913), läst: 2 januari 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Johannes (AB, A) FI:1 (1907-1913) Bild 2290 / sid 225 (AID: v253539.b2290.s225, NAD: SE/SSA/6022) - Nr 217, läs online, läst: 2 januari 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Martin TegenFrans A Frieberg i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
  5. ^ Frans Alfred Frieberg i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister

Vidare läsning redigera