Formel 1-VM 2008 hade 18 deltävlingar som kördes under perioden 16 mars-2 november 2008. Förarmästerskapet vanns av britten Lewis Hamilton och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.

FIA Formula One World Championship 2008
Första varvet av Belgiens Grand Prix 2008.
Första varvet av Belgiens Grand Prix 2008.
Allmän information
Säsongsnummer59
Antal race18
Start16 mars 2008
Slut2 november 2008
Tävlingschef(er)Storbritannien Charlie Whiting
Bilar
Motorer BMW
Ferrari
Honda
Mercedes-Benz
Renault
Toyota
Däckleverantör(er) Bridgestone
Deltagande
Antal förare22 (22 per race)
Antal team11
Mästare
Förarmästerskapet Lewis Hamilton
Konstruktörs-
mästerskapet
Scuderia Ferrari
2008

Nyheter redigera

  • USA:s Grand Prix lämnade Indianapolis Motor Speedway och utgår tills man hittar en ny bana.
  • Europas Grand Prix återkom från och med säsongen 2008 och var planerat att köras under sju säsonger som ett stadslopp i Valencia i Spanien.
  • Singapores Grand Prix tillkom som ett stadslopp och ett nattlopp och kommer att köras under fem säsonger.
  • Australiens Grand Prix flyttades med tanke på europeiska TV-tittare fram en och en halv timme och startade klockan 15.30 lokal tid.
  • Frankrikes Grand Prix blev kvar och kördes på Magny-Cours-banan även denna säsong.
  • Spyker F1 sålt och övergick i Force India.
  • Prodrive-stallet skulle tillkommit men man hade ingen egen bil och inget avtal med någon annan biltillverkare, vilka motsatte sig så kallade kundstall. Den 23 november 2007 meddelade Prodrive att man inte kommer att tävla i F1 2008.
  • Den 6 maj 2008 meddelade Super Aguri att man drog sig ur tävlingen på grund av ekonomiska problem.

Däckleverantör redigera

Regeländringar redigera

  • Kvalificeringen ändrad så att Q1 är 20 minuter, Q2 är 15 minuter och Q3 är 10 minuter. Tidigare fick förarna ersätta den bränslemängd som använts under Q3, men den möjligheten är borttagen för att eliminera de impopulära bränslebrännarvarven i början av passet. Från och med Bahrains Grand Prix straffas förare som kör för sakta under sina in- och utvarv för att spara bränsle under Q3 med nedflyttning fem placeringar på startgriden.
  • Traction control, antispinnsystem, och motorbroms förbjuds.
  • Standardiserad Electronic Control Unit (ECU) som inkluderar en Engine Control Unit (ECU).
  • Växellådan måste hålla under fyra deltävlingar i följd. Om växellådan byts tidigare flyttas bilens förare ner fem placeringar på startgriden före loppet. Om en förare inte fullföljer ett lopp tillåts denne att byta växellåda inför nästa lopp utan att drabbas av bestraffning.
  • Ett motorbyte tillåts under säsongen utan att bilens förare flyttas ner på startgriden, men detta gäller inte i samband med den sista deltävlingen.
  • Totalstopp för all motorutveckling från och med 2008 under 10 år men beslutet kan ändras efter fem år.
  • Endast motorer som bekräftats av FIA och levereras senast 31 mars 2008 får användas under formel 1-VM 2008-2017.
  • Stallen får under en säsong använda upp till fyra förare var, vilka samtliga kan ta mästerskapspoäng. Ett förarbyte kan göras när som helst före kvalificeringen men det måste godkännas av tävlingsledningen. Den nye föraren måste använda den motor och de däck som den ursprunglige föraren skulle använt.
  • Planerade restriktioner gällande aerodynamiktester meddelas 11 januari 2008.
  • Den totala mängden bränsle måste bestå av minst 5,75 procent biobränsle, vilket betyder att motorerna även måste klara den typen av bränsle.

Vinnare redigera

Grand Prix-kalender redigera

Grand Prix Datum Bana Vinnande förare Vinnande tillverkare  
  Australiens Grand Prix 16 mars Albert Park   Lewis Hamilton McLaren-Mercedes *
  Malaysias Grand Prix 23 mars Sepang   Kimi Räikkönen Ferrari *
  Bahrains Grand Prix 6 april Sakhir   Felipe Massa Ferrari *
  Spaniens Grand Prix 27 april Catalunya   Kimi Räikkönen Ferrari *
  Turkiets Grand Prix 11 maj Istanbul Park   Felipe Massa Ferrari *
  Monacos Grand Prix 25 maj Monaco (Stadslopp)   Lewis Hamilton McLaren-Mercedes *
  Kanadas Grand Prix 8 juni Montréal   Robert Kubica BMW *
  Frankrikes Grand Prix 22 juni Magny-Cours   Felipe Massa Ferrari *
  Storbritanniens Grand Prix 6 juli Silverstone   Lewis Hamilton McLaren-Mercedes *
  Tysklands Grand Prix 20 juli Hockenheimring   Lewis Hamilton McLaren-Mercedes *
  Ungerns Grand Prix 3 augusti Hungaroring   Heikki Kovalainen McLaren-Mercedes *
  Europas Grand Prix 24 augusti Valencia (Stadslopp)   Felipe Massa Ferrari *
  Belgiens Grand Prix 7 september Spa-Francorchamps   Felipe Massa Ferrari *
  Italiens Grand Prix 14 september Monza   Sebastian Vettel Toro Rosso-Ferrari *
  Singapores Grand Prix 28 september Singapore (Stadslopp & nattlopp)   Fernando Alonso Renault *
  Japans Grand Prix 12 oktober Fuji   Fernando Alonso Renault *
  Kinas Grand Prix 19 oktober Shanghai   Lewis Hamilton McLaren-Mercedes *
  Brasiliens Grand Prix 2 november Interlagos   Felipe Massa Ferrari *

Team och förare redigera

Stall Nummer Förare
BMW 3   Nick Heidfeld, Tyskland
4   Robert Kubica, Polen
Testförare   Christian Klien, Österrike
Testförare   Marko Asmer, Estland
Ferrari 1   Kimi Räikkönen, Finland
2   Felipe Massa, Brasilien
Testförare   Luca Badoer, Italien
Testförare   Marc Gené, Spanien
Force India 20   Giancarlo Fisichella, Italien
21   Adrian Sutil, Tyskland
Testförare   Vitantonio Liuzzi, Italien
Testförare   Roldán Rodríguez, Spanien
Testförare   Giedo van der Garde, Nederländerna
Honda 16   Jenson Button, Storbritannien
17   Rubens Barrichello, Brasilien
Testförare   Alexander Wurz, Österrike
McLaren 22   Lewis Hamilton, Storbritannien
23   Heikki Kovalainen, Finland
Testförare   Pedro de la Rosa, Spanien
Testförare   Gary Paffett, Storbritannien
Red Bull 9   David Coulthard, Storbritannien
10   Mark Webber, Australien
Testförare   Sébastien Buemi, Schweiz
Renault 5   Fernando Alonso, Spanien
6   Nelsinho Piquet, Brasilien
Testförare   Lucas di Grassi, Brasilien
Testförare   Romain Grosjean, Frankrike
Testförare   Sakon Yamamoto, Japan
Super Aguri[1] 18   Takuma Sato, Japan
19   Anthony Davidson, Storbritannien
Testförare   James Rossiter, Storbritannien
Toro Rosso 14   Sébastien Bourdais, Frankrike
15   Sebastian Vettel, Tyskland
Toyota 11   Jarno Trulli, Italien
12   Timo Glock, Tyskland
Testförare   Kamui Kobayashi, Japan
Williams 7   Nico Rosberg, Tyskland
8   Kazuki Nakajima, Japan
Testförare   Nico Hülkenberg, Tyskland

Slutställning redigera

Förare redigera

 
Slutställningen i bild
Placering Förare Konstruktör Poäng


1   Lewis Hamilton   McLaren-Mercedes 98
2   Felipe Massa   Ferrari 97
3   Kimi Räikkönen   Ferrari 75
4   Robert Kubica   BMW 75
5   Fernando Alonso   Renault 61
6   Nick Heidfeld   BMW 60
7   Heikki Kovalainen   McLaren-Mercedes 53
8   Sebastian Vettel   Toro Rosso-Ferrari 35
9   Jarno Trulli   Toyota 31
10   Timo Glock   Toyota 25
11   Mark Webber   Red Bull-Renault 21
12   Nelsinho Piquet   Renault 19
13   Nico Rosberg   Williams-Toyota 17
14   Rubens Barrichello   Honda 11
15   Kazuki Nakajima   Williams-Toyota 9
16   David Coulthard   Red Bull-Renault 8
17   Sebastien Bourdais   Toro Rosso-Ferrari 4
18   Jenson Button   Honda 3
19   Giancarlo Fisichella   Force India-Ferrari 0
20   Adrian Sutil   Force India-Ferrari 0
-   Takuma Sato   Super Aguri-Honda 0
-   Anthony Davidson   Super Aguri-Honda 0

Konstruktörer redigera

Placering Konstruktör Poäng
1   Ferrari 172
2   McLaren-Mercedes 151
3   BMW 135
4   Renault 80
5   Toyota 56
6   Toro Rosso-Ferrari 39
7   Red Bull-Renault 29
8   Williams-Toyota 26
9   Honda 14
10   Force India-Ferrari 0
11   Super Aguri-Honda 0

Noter redigera

  1. ^ Super Aguri slutade tävla efter loppet i Spanien 2008.

Externa länkar redigera

Säsonger redigera