Fabian Törner
Fabian Laurentii Törner, född 21 september 1666 i Skänninge, död 31 augusti 1731 i Uppsala, var en svensk forskare och professor vid Uppsala universitet.[1]
Han var bror till Johan Törner (1672–1728).
BiografiRedigera
Fabian Törner var son till rådmannen Lars Törner i Skänninge (son till Anders Törnesson, borgare i Skänninge) och Elin Bothelia, dotter till riksdagsmannen Tore Andersson i samma stad.[2] Det var Lars Andersson som antog släktnamnet Törner.
Törner blev student i Uppsala 1684, promoverades till filosofie magister 1694, blev adjunkt vid universitetets filosofiska fakultet och innehade från 1704 tre olika professurer efter varandra, den sista i teoretisk filosofi från 1717.
Törner var känd som latinsk vältalare och gav ut minnestal över Carl Lundius, Per Niklas Christiernin, Carl Piper och Petrus Elvius samt i övrigt inte mindre än 213 akademiska avhandlingar i olika ämnen. Han företrädde åsikten att Gamla Uppsala legat på nuvarande Uppsalas plats, och framställde sin mening i Samtal mellan tvenne studenter Rufus och Crassus om G:la Uppsalatemplets verkliga läge.
KällorRedigera
- ^ Törner, 1. Fabian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- ^ MyHeritage: Thore Andersson
| Företrädare: Hemming Forelius |
Inspektor för Västerbottniska nationen 1708–1731 |
Efterträdare: Matthias Asp |
| Företrädare: Hemming Forelius |
Inspektor för Ångermanländska nationen 1709–1731 |
Efterträdare: Anders Boberg |
| Företrädare: Daniel Lundius |
Uppsala universitets rektor Ht 1712 |
Efterträdare: Johan Steuchius |
| Företrädare: Daniel Lundius |
Uppsala universitets rektor Ht 1719 |
Efterträdare: Israel Nesselius |
| Företrädare: Jakob Arrhenius |
Inspektor för Östgöta nation 1721–1731 |
Efterträdare: Matthias Asp |
| Företrädare: Lars Roberg |
Uppsala universitets rektor Ht 1726 |
Efterträdare: Daniel Lundius |