Öppna huvudmenyn

FFVS J 22 var ett stridsflygplan tillverkat av Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm och konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg, och som användes som jaktflyg och spaningsflyg.

FFVS J 22
FFVS J22.jpg
FFVS J 22 på Flygvapenmuseum i Linköping
Beskrivning
TypJakt- och spaningsflygplan
Besättning1
Första flygning20 september 1942
I aktiv tjänst1943 – 1952
VersionerJ 22A, J 22B och S 22
UrsprungSverige Sverige
TillverkareFFVS
Antal tillverkade198
Data
Längd7,8 meter
Spännvidd10,0 meter
Höjd2,8 meter
3,6 meter (med landningsställ)
Vingyta16 m²
Vingprofilavsmalnande rektangulär vinge
Tomvikt2 000 kg (J 22A)
2 020 kg (J 22B)
Max. startvikt2 760 kg (J 22A)
2 835 kg (J 22B)
Max. bränslevikt382 kg
Motor(er)1 × SFA STWC-3G
Motoreffekt1 065 hk (749 kW)
PropellerSFA Hamilton VP2-M
Prestanda
Max. hastighet590 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
1 270 km
Max. flyghöjd9 300 meter
Stigförmåga9,28 m/s
Vingbelastning5,6 kg/m² (max, J 22A)
6,0 kg/m² (max, J 22B)
Lastförmåga
Lastförmåga750 kg (J 22A)
813 kg (J 22B)
Beväpning
BeväpningJ 22A:
2 × 8 mm ksp m/22
500 patroner per kulspruta
2 × 13,2 mm akan m/39A
250 patroner per kanon
J 22B:
4 × 13,2 mm akan m/39A
250 patroner per kanon
ÖvrigtLandning på solid mark
350 m
Landning på mjuk mark
350-450 m (med broms)
Start på solid mark
350 m
Start på mjuk mark
400-450 m
Elektronik
KameraSka4 (endast S 22)
J 22 under ombyggnation till S 22 i Arboga.

HistorikRedigera

Under andra världskriget var bristen på flygplan i det svenska flygvapnet väldigt stor och regeringen gjorde flera försök att importera flygplan från andra länder. Till slut lyckades flygförvaltningen köpa några Seversky-jaktplan från USA, vilka togs in via Petsamo i Finland. I samband med USA:s embargo mot vapenleveranser till andra än Storbritannien i juni 1940 avbröts dock leveranserna, och flygvapnet tvingades att söka andra lösningar. Saab kunde inte projektera eller tillverka mer flygplan då de var upptagna med Saab 17 och Saab 18.

Projektansvarig för det nya jaktplanet J 22 blev Bo Lundberg som tidigare varit konstruktör på Sparmanns flygverkstäder och Götaverkens flygplansavdelning. Bo lundberg hade tillsammans med Sven Werner arbetat på Sparmanns P 3 där de primärt arbetade på vingen. Denna erfarenhet kom senare till användning när Bo Lundberg arbetade på Götaverkens flygplansavdelning där han 1939 konstruerade ett bombplan, GP8 och ett jaktplan, GP9. Den var väldigt lik J 22 i utseendet samt att den skulle haft fyra stycken 13,2 mm Akan m/39 i vingarna, dock skulle den vara konstruerad i metall och ha en Bristol Taurus II motor med 1400 hk, vilket skulle ge den en beräknad hastighet av 682 km/h. GP9 kom inte längre än att förlora mot Saabs L21 på grund av kostnadsskäl. Dock kom den att användas senare som utgångspunkt för J 22 1941. Prototypen flög första gången i september 1942 och var enligt pressen världens snabbaste flygplan i förhållande till motorstyrkan. Serieleveranserna inleddes i oktober 1943. De första 113 flygplanen kom på grund av förseningar hos motortillverkaren Svensk Flygmotor att levereras med Twin Wasp-originalmotorer inköpta från Tyskland som i sin tur tagit dem som krigsbyte i Frankrike.

Det ställdes vissa krav på konstruktionen. I möjligaste mån skulle vid flygplanstillverkningen endast inhemskt material användas, aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige, samt planet skulle använda en Twin Wasp-stjärnmotor från Svensk Flygmotor (SFA), samma som SAAB använde till sin Saab 17. Resultatet blev ett stålskelett tillverkat av Hägglund & Söner i Örnsköldsvik med ytbeklädnad av formpressat björkplywood som levererades från Svenska Möbelfabrikerna (SMF) i Bodafors. Komponenterna monterades sedan samman i Bromma.

För att tillverka J 22 bildade Flygvapnet en speciell organisation, Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm (FFVS). Där sammanstrålade komponenter från över 500 underleverantörer, som framställde ca 12 000 av de 17 000 detaljer som utgjorde en FFVS J 22.

Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till Göta flygflottilj (F 9).

J 22 hade god manövrerbarhet och en bra acceleration. Prestandamässigt var J 22 i klass med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot. När J 26 togs i tjänst gjorde man testdueller med J 22 mot J 26. Motorstyrkan var ett problem, men den kunde klättra snabbare än J 26 under 1 500 meter.[1] Med sin 1700 hk starka Packard motor var J 26 det bättre jaktplanet

LandställRedigera

J 22 hade ett landställ som var avancerat för sin tid. Det var framåtvinklat, vilket gjorde det svårare att nosbromsa, det vill säga att när man bromsar för hårt så att propellern går i backen och stjärten upp i luften. Detta var ett stort problem hos många stridsflygplan under andra världskriget som till exempel Supermarine Spitfire och Bf 109. Dessutom kunde landställsluckorna fällas in när landstället var ute. Detta gjorde luftmotståndet mindre under start samt att det inte samlades smuts i hjulrummet. Man konstruerade även infällbara skidställ som kunde monteras på J 22 men dessa producerades i små antal eftersom ny snöröjningsutrustning kom i tjänst.

BeväpningRedigera

Beväpningen på J 22 kan verka klen, men 13,2 mm akan m/39 var i klass med de flesta 20 mm automatkanoner under kriget. Kalibern var lägre men eldhastigheten var högre. Eldhastigheten på akan m/39 var 1 080 skott per minut, vilket var ungefär 400 mer än Hispano mk.II och 330 mer än Maschinengewehr 151. Detta tillsammans med högexplosiva patroner gjorde 13,2 mm akan m/39 ett vapen som var lätt att använda och väldigt effektivt mot fiendeflygplan. Mot slutet av 40-talet modifierades alla 13,2 mm akan m/39 till 12,7 mm kaliber. Detta för att man hade slutat att producera 13,2 mm ammunition och kunde köpa in billig 12,7 mm ammunition från USA. Detta gällde även J 22 som fick sina 13,2 mm akan m/39 modifierade runt decennieskiftet till 12,7 mm.

Det verkar även ha gått ett rykte om en J 22 med 4 stycken 8 mm ksp m/22. Det har inte gått att bevisa men det låter heller inte otroligt då vingen på J 22 kunde bära hela 4 stycken 13,2 mm automatkanoner och det finns tidigare exempel på Svenska flygplan som fått reducerad beväpning som t.ex. J 9 2152 F8-19 som beväpnades med 4 stycken 8 mm ksp m/22.[2]

SpaningsversionRedigera

Redan när J 22 beställdes fanns tanken hos Flygvapnet att använda flygplanet på Östgöta flygflottilj (F 3) för spaningsändamål, men eftersom bristen var störst på jaktflygplan fick den varianten företräde vid tillverkningen.

Någon nytillverkning av S 22-3 som versionen betecknades kom aldrig igång, utan istället inleddes 1944 ett modifieringsprogram J 22. Modifieringsprogrammet skulle omfatta 21 individer, vilka bland annat skulle utrustas med kamerafästen. Prototypen till S 22-3 blev klar i december 1944 och levererades till Göta flygflottilj (F 9) för utprovning och tjänstgöring.

I januari 1946 överfördes flygplanet till F 3. Det andra modifierade flygplanet levererades i augusti 1945 till F 3. I och med freden 1945 minskade behovet av spaningsflygplan, samtidigt som tillgången på begagnade flygplan från utförsäljningar av US Army Air Forces:s och RAF:s depåer i Europa var stor. Därför bestämde Flygvapnet i slutet av året att vidare satsningar på S 22 skulle avbrytas. Vid den tidpunkten hade nio individer modifierats och var operativa som S 22, men vilka nu återställdes till J 22.

Varianter och beteckningarRedigera

  • J 22-1 eller J 22A (ursprungligen J 22 UBv för Ursprunglig Beväpning) beväpnad med 2 stycken 8 mm ksp m/22 och 2 stycken 13,2 mm akan m/39A
  • J 22-2 eller J 22B (ursprungligen J 22 FBv för Förbättrad Beväpning) beväpnades med 4 stycken 13,2 mm akan m/39A
  • S 22-3 eller S 22 beväpnades med en vertikalmonterad spaningskamera Ska4 i mellankroppen

Totalt tillverkades förutom två prototyper 141 st J 22-1 och 57 st J 22-2.

J 22 på förbandRedigera

Benämning Antal Tidsperiod Typ Basering
 
J 22-1 142 1948–1952 Jaktflygplan F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
J 22-2 58 1951–1952 Jaktflygplan F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
S 22-3 9 1945–1946 Spaningsflygplan F 3

Data och prestandaRedigera

Kategorier J 22-1 J 22-2 S 22-3
Mått Längd 7,8 meter
Höjd utan landställ ute 2,8 meter
Höjd med landställ ute 3,6 meter
Vingbredd 10,0 meter
Vingyta 16 kvadratmeter
Vikter Normal flygvikt (stridsuppdrag) 2760 kg 2835 kg
Normal flygvikt (förflyttning) 2660 kg 2710 kg
Tjänstetomvikt 2000 kg 2020 kg
Tillsatsvikt (stridsuppdrag) 750 kg 813 kg
Tillsatsvikt (förflyttning) 659 kg 688 kg
Lös utrustning av tillsatsvikt (strid) 134 kg 163 kg
Lös utrustning av tillsatsvikt (förflyttning) 146 kg 175 kg
Ammunititon 111 kg 137 kg
Förare med utrustning 100 kg
Bränsle vingtankar 282 kg
Bränsle kroppstank 100 kg
Olja 31 kg
Motorvikt torr 657,701 kg
Beväpning Antal kulsprutor 2 stycken - 2 stycken
Antal automatkanoner 2 stycken 4 stycken 2 stycken
Ammunition per kulspruta 500 patroner
Ammunition per automatkanon 250 patroner
Typ av kulspruta 8 mm ksp m/22
Typ av automatkanon 13,2 mm akan m/39A
Utrustning Sikte Reflexsikte m/37
Radio Fr III
Antal kameror - - 1
Typ av kamera Ska4
Motor data Motortyp Original TWC3 eller SFA STWC3
Maxeffekt 1065 hästkrafter (749 kW)
Marscheffekt 650 hästkrafter (2250 varv/min)
Effekt vid höjder 910 hästkrafter vid 3600 meter

900 hästkrafter (2550 varv/min) vid 3658 meter

Starteffekt 1050 hästkrafter (2700 varv/min)
Marcheffekt 650 hästkrafter (2250 varv/min)
Bränsle Bentol (87 oktan)
Kompressor Mekanisk kompressor
Propeller data Propellertyp SFA Hamilton VP-2M

Original namn: 3E50-E2270

Propeller diameter 3,10 m
Bladtyp A-918-4
Bränsletankar   Två stycken vingtankar om 190 liter
En kroppstank om 145 liter

Enbart 140 liter är bränsle

Prestanda Max hastigheter 0 meter: 480 kilometer i timmen

3000 meter: 590 kilometer i timmen

3500 meter: 575 kilometer i timmen

4300 meter: 560 kilometer i timmen

Hastighetsrekordet var 610 kilometer i timmen

Stridshastigheter 0 meter: 420 kilometer i timmen

4000 meter: 510 kilometer i timmen

Marschhastigheter 0 meter: 410 kilometer i timmen

1500 meter: 440 kilometer i timmen

4300 meter: 500 kilometer i timmen

Landningshastighet 140 kilometer i timmen
Stallhastighet 81 kilometer i timmen
Max tillåten hastighet 830 kilometer i timmen (tidig tjänst)

650 kilometer i timmen (sen tjänst)

Max tillåten hastighet med ställ ute 350 kilometer i timmen
Föredragen hastighet vid loping 400-450 kilometer i timmen
Föredragen hastighet vid topproll 450-500 kilometer i timmen
Föredragen hastighet vid halvroll 250-350 kilometer i timmen
Föredragen hastighet vid långsam roll 300-450 kilometer i timmen
Vingbelastning Max 5,6 kg/m² med stridsvikt Max 6,0 kg/m² med stridsvikt
Stigförmåga 1000 meter: 2 minuter

2000 meter: 3,5 minuter

3000 meter: 5 minuter

4000 meter: 6,5 minuter

5000 meter: 9 minuter

6000 meter: 12 minuter

9300 meter: 23,2 minuter

Max flyghöjd 9300 meter
Max räckvidd 1270 kilometer
Max startsträcka på fast underlag 350 meter
Max startsträcka på löst underlag 400-450 meter
Max landsträcka på fast underlag 350 meter
Max landsträcka på löst underlag 350-450 meter (med bromsar)
Bränsleförbrukning Flygtid 1,4 timmar 1,3 timmar 3,2 timmar 2,7 timmar
Sträcka 620 km 700 km 1320 km 1360 km
Hastighet Maxhastighet Maxhastighet Marschhastighet Marschhastighet
Höjd 0 meter 4300 meter 0 meter 4300 meter
Liter per timme 375 liter 395 liter 160 liter 190 liter
Kilogram per timme 280 kilogram 290 kilogram 120 kilogram 140 kilogram

J 22 i Etiopiska flygvapnet.Redigera

Etiopien gjorde förfrågningar under 1949 rörande möjligheten att få köpa ett antal J 22. Man ville nämligen sätta upp en jaktdivision i Etiopiska flygvapnet. Man ville specifikt ha J 22 för att den använde samma motor, STWC-3, som satt i deras inköpta B 17A.[3]

J 22 "Röda blixten"Redigera

De flesta J 22 är inte särskilt märkvärdiga då de aldrig såg strid och var alla väldigt lika. Dock finns det en individ som är värd att notera. J 22 nr 22238 var en J 22B som blev helt rödmålad tillsammans med en vit blixt på vardera sida av kroppen och fick namnet Röda Blixten. Den strippades på all beväpning och utrustning för att bli så lätt och snabb som möjligt. Den skulla nämligen göra en avancerad flyguppvisning på flygvapnets 25-årsjubileum den 26 augusti 1951 på F 3 Malmslätt. Den gjorde flyguppvisningen inför 200 000 åskådare. Efter eventet förblev den röd och obeväpnad. Detta för att alla flottiljens flygare skulla få pröva på hur det kändes att flyga "Röda Blixten". Röda blixten slutade sina flygdagar den 17 maj 1952 då flygplanstypen utgick och kasserades.

 
FFVS J 22B "Röda blixten"

Bevarade exemplarRedigera

Det finns 5 kända exemplar av J 22 i världen, varav 3 är i synligt komplett skick. De andra 2 är enbart stålskelett och andra mindre delar.

Lista av bevarade exemplar (huvudartikel):

Nummer Typ Ägare Plats Noter
22149 J 22A Svedinos Bil- och Flygmuseum Ris-Orangis, Frankrike Renoveras av Memorial Flight Association till flygbart skick[4]
22185 J 22A Flygvapenmuseum Ängelholms flygmuseum, Ängelholm, Sverige Hålls i taxningsbartskick
22216 J 22A Flygvapenmuseum Håtunaholm, Sverige Renoveras till flygbartskick. Ska kombineras med 22236. En källa nämner denna som 22156[5]
22236 J 22B Privatägd Håtunaholm, Sverige Renoveras till flygbartskick. Ska kombineras med 22216
22280 J 22B Flygvapenmuseum Flygvapenmuseum, Linköping, Sverige Utställd på Flygvapenmuseum i icke flygbart skick

KällorRedigera

Trycka källorRedigera

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 98. ISBN 91-975467-1-2 
  • Widfeldt, Bo (1989). FFVS J 22 Flyghistorisk revy nr 35. Svensk Flyghistorisk Förening. ISSN 0345-3413, Libris 1912955
  • Beskrivning av fpl typ J 22
  • Speciell förarinstruktion fpl typ J 22

WebbkällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”FFVS J22”. http://www.aef.se/Flygvapnet/PDF-dokument/J22_FFV.pdf. Läst 11 januari 2018. 
  2. ^ ”J 9 - Seversky/Republic EP, Model 106”. https://www.youtube.com/watch?v=9LIYfZPFV2A. Läst 21 januari 2018. 
  3. ^ ”Etiopisk J 22”. http://lae.blogg.se/2008/march/avart-etiopisk-j-22.html. Läst 10 januari 2018. 
  4. ^ ”Memorial flight J 22 restoration”. http://www.j22-project.com/?lang=en. Läst 30 januari 2018. 
  5. ^ ”FFVS J22 nr 236”. http://ffvsj22.se/index.html. Läst 30 januari 2018. 

Externa länkarRedigera